Kamala Harris

Harris växte först upp i Berkeley med sin mor, genforskaren Shyamala Gopalan, sin far, professorn i ekonomi vid Stanford University Donald J. Harris, och sin tre år yngre syster, den politiskt aktiva juristen Maya Harris.^[17] Harris far invandrade som student från Jamaica 1961 och hennes mor som student från Indien 1958, och under sin uppväxt besökte döttrarna regelbundet både en afroamerikansk baptistkyrka (National Baptist Convention) och ett hinduistiskt tempel.^[18] Från förskoleåldern deltog hon i bussningsprogrammet för de mestadels färgade barnen från hennes område till skolor i andra områden. När hon var sju år skilde föräldrarna sig och vid tolv års ålder flyttade hon med sin mor och syster till Montréal i Kanada, där hon gick i franskspråkig skola.

Efter skolavslutningen 1981 återvände hon till USA och fortsatte studierna vid Howard University i Washington, DC, där hon avlade en Bachelor of Arts-examen i statsvetenskap och nationalekonomi 1986.^[19] Därefter avlade hon juristexamen vid University of California 1989.^[20]

År 1990 började Harris praktisera som jurist i Kalifornien, först som åklagare för grövre brott i Alameda County 1990–1994, sedan som åklagare i San Francisco 1998–2004.^[20] År 2004 tillsattes hon som distriktsåklagare i San Francisco fram till 2011.

Nästan två år före valet till attorney general (justitieminister och chefsåklagare) i Kalifornien tillkännagav Harris att hon tänkte ställa upp.^[21] Hon gjorde dock klart att hon bara tänkte ställa upp om Jerry Brown, som innehade posten, inte ställde upp för omval.^[22] När Brown ställde upp till valet för guvernör skaffade hon stöd från ledande demokrater i Kalifornien.^[23] 8 juni 2010 vann hon primärvalet mot Alberto Torrico och Chris Kelly med 33,6% av rösterna.^[24] I det allmänna valet mötte hon den republikanska distriktsåklagaren från Los Angeles County, Steve Cooley. Valet hölls 2 november 2010 och efter en utdragen rösträkning stod Harris klar som segrare.^[25] 3 januari 2011 svors Harris in som Kaliforniens attorney general, den första afroamerikanska kvinnan på den posten, som hon innehade till 2017.^[26]

Efter 24 år som senator för Kalifornien tillkännagav Barbara Boxer (demokrat) sin avsikt att gå i pension från USA:s senat i slutet av sin mandatperiod år 2016. Harris var först ut med att kandidera som hennes möjliga efterträdare och tillkännagav officiellt lanseringen av sin kampanj den 13 januari 2015.^[27] Hon betraktades allmänt som en toppkandidat redan från början av sin kampanj.^[28] Vid demokraternas konvent i Kalifornien i februari 2016 fick Harris nästan 80 % av rösterna.^[29] Tre månader senare tillstyrkte guvernören Jerry Brown hennes kandidatur.^[30]

För första gången sedan 1914 deltog ingen republikan i Kaliforniens senatsval och i valet november 2016 besegrade Harris demokratiska kongressledamoten Loretta Sanchez med mer än 60 % av rösterna.^[31] Efter sin seger tog hon ställning för att skydda invandrare gentemot president Trumps invandringskritiska linje.^[32]

I februari talade Harris i opposition mot president Trumps val av Betsy DeVos till utbildningsminister och Jeff Sessions till justitieminister.^[33][34] I april röstade hon emot tillsättningen av Neil Gorsuch till USA:s högsta domstol.^[35]

Hon verkade också som ledare för senatens utfrågningar i flera fall rörande oklarheter i förhållande till president Donald Trumps regering och medarbetare, något som gav stor medial uppmärksamhet. Då hennes inträngande utfrågning av biträdande justitieministern Rod Rosenstein i juni 2017, rörande dennes roll i avskedandet av FBI-chefen James B. Comey, fick utskottets ordförande, senator Richard Burr, att avbryta henne och be henne visa större respekt för den utfrågade, väckte det även debatt i nyhetsmedia om huruvida dennes beteende var sexistiskt och antagandet att Burr inte skulle ha behandlat en manlig senatskollega på liknande sätt.^[36][37]

Harris var en av de politiker som fick sig tillsänt en av brevbomberna oktober 2018.^[38]

Efter sitt val till vicepresident i USA avgick Harris från sin senatsplats den 18 januari 2021,^[39] innan hon tillträdde vicepresidentposten den 20 januari 2021 och ersattes av Alex Padilla.^[40]

Den 21 januari 2019 meddelade Harris att hon kandiderade till det amerikanska presidentvalet år 2020.^[41] Inom 24 timmar efter meddelandet mottog hennes kampanj över 1,5 miljoner dollar i små donationer från samtliga delstater via Act Blue.^[42]

I den ovanligt stora konkurrensen av demokratiska kandidater valde hon att avsluta sin kampanj den 3 december 2019.^[10]

I början av mars 2020 föreslog den svarte politikern Jim Clyburn till Joe Biden, tidigare vicepresident under Barack Obama, att välja en färgad kvinna som vicepresidentkandidat och noterade att "afroamerikanska kvinnor kunde förtjäna att belönas för sin lojalitet".^[43] 12 juni spekulerade The New York Times att Harris torde vara den enda afroamerikanska kvinnan med den tillräckliga politiska erfarenheten för en vicepresidentpost och 11 augusti 2020 utsåg Joe Biden just Harris till sin vicepresidentkandidat.^[11].^[44]

Hon blev därmed den första afroamerikanska och indoamerikanska kvinna som har nominerats som vicepresidentskandidat.^[26] Hon är bara den tredje kvinnan, efter Geraldine Ferraro och Sarah Palin, som nominerats till vicepresidentskandidat av något av de större partierna.^[45]

Harris blev den tillträdande vicepresidenten när hon tillsammans med Biden vann presidentvalet.^[46]

Harris blev hedersdoktor vid University of Southern California 2015 och Howard University 2017.^[47][48] Tillsammans med Joe Biden blev Harris utnämnd till Time Person of the Year 2020.^[49]

Efter förlovning i april 2014 gifte sig Harris den 22 augusti samma år med advokaten Douglas Emhoff i Santa Barbara, Kalifornien och blev då även styvmor till dennes två barn.^[50][51][52]

• "Smart on Crime: A Career Prosecutor's Plan to Make Us Safer", Chronicle Books, 2009. ISBN 978-0-8118-6528-9
• "The Truths We Hold: An American Journey", Diversified Publishing, 2019. ISBN 978-1-984886-22-4

• "Superheroes Are Everywhere", Penguin Young Readers Group, 2019. ISBN 978-1-984837-49-3 (Barnbok)

• Wikimedia Commons har media som rör Kamala Harris.
  Bilder & media
• Kampanjwebbplats