Konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet (KU) är ett utskott i Sveriges riksdag med uppgift att bereda frågor och väcka förslag av konstitutionell och förvaltningsrättslig betydelse, samt att granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottets verksamhet regleras i Regeringsformen och Riksdagsordningen.
Med hänsyn till utskottets granskande roll, har man sedan 1991 kommit överens om att dess ordförande alltid skall komma från oppositionen. Utskottets nuvarande ordförande är Ida Karkiainen (S).
KU består av sjutton folkvalda riksdagsledamöter med alla riksdagspartier representerade, och till sig har de ett kansli med tjänstemän knutet.
Historia
Första gången ett konstitutionsutskott tillsattes var inför riksdagen i maj 1809. Det spelade en mycket betydelsefull roll i arbetet med att ta fram en ny regeringsform, vilken antogs 6 juni samma år. Dess förste ordförande var Lars August Mannerheim, dess förste sekreterare var Hans Järta. Ledamöter i det första KU var bland andra Anders Jansson Hyckert, Gottlieb Gahn och Carl von Rosenstein.
KU bildades permanent med 1809 års regeringsform 53 §, där det stadgas att riksdagen ska tillsätta utskott och däribland ett konstitutionsutskott att väcka och upptaga frågor rörande förändringar i grundlagarna och yttranden deröfver till riksens ständer afgiva, samt att granska de i statsrådet förda protokoll. Dess uppgifter fastställdes även i densamma regeringsform 105-107 §§ och riksdagsstadgan; funktionen är i princip oförändrad, fastän uppgifterna anpassats till det moderna samhällets förutsättningar och statsskickets förändring.
Uppgifter
| ” | Konstitutionsutskottets granskning | „ |
| – Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform 13 kap.[1] | ||
Konstitutionsutskottets områden gäller det som berör de svenska grundlagarna och riksdagsordningen, och det är en viktig del av riksdagens kontrollmakt. Ärenden som är aktuella för detta utskott handlar om lagstiftning om konstitutionen och förvaltningsrätt, lagstiftning om TV, radio och film, press- och partistöd, riksdagen, om myndigheter som finns i riksdagen som till exempel Riksrevisionen och Justitieombudsmannen (dock inte Riksbanken), granskning av regeringen och statsråden, tryck- och yttrandefrihet, det kommunala självstyret, opinionsbildning, och religionsfrihet.
KU granskar regering och statsråd löpande och i särskilda fall efter s.k. KU-anmälningar. Den löpande granskningen läggs fram årligen i ett betänkande, kallat granskningsbetänkande, förut kallat "dechargebetänkandet". Kommer en anmälan in, inleder de utfrågningar av berörda personer. Utfrågningarna är sedan 1988 offentliga. Om åtal skulle vara aktuellt mot ett statsråd, är det KU som avgör detta. Fallet går då direkt till Högsta domstolen. Senaste gången ett statsråd åtalades var under mitten av 1800-talet, vilket togs upp i den numera avskaffade riksrätten. Vanligare är att KU kritiserar statsråd efter en utfrågning, vilket kan resultera i misstroendevotum mot vederbörande. Utskottet har även sista ordet i vissa prövningar och beredningar inför riksdagsbeslut.
Ordförande
Före 1971 (ståndsriksdagen och tvåkammarriksdagen)
- 1809/1810: Lars August Mannerheim
- 1823: Baltzar von Platen
- 1828/1830: Lars August Mannerheim
- 1834/1835: Jacob Cederström
- 1840/1841: Carl Henrik Anckarsvärd
- 1851–1858:Gustaf Lagerbielke
- 1859/1860, 1862/1863, 1867/1871: Thomas Munck af Rosenschöld
- 1871 (urtima riksdagen): Gustaf af Ugglas
- 1872/1875: Thomas Munck af Rosenschöld
- 1876–1887B: Magnus Hallenborg
- 1888: Gunnar Wennerberg
- 1888–1898: Oscar Bergius
- 1899: Gustaf Åkerhielm
- 1900–1901: Gustaf Rudebeck
- 1902–1905 (lagtima riksdagen): Hugo Blomberg
- 1906–1908: Hugo Blomberg
- 1909–1910: Karl Staaff
- 1911: Ernst Trygger
- 1912: Carl Carlsson Bonde
- 1912: Theodor af Callerholm
- 1913–1917: Nils Edén
- 1918: Otto Mannheimer
- 1918 (urtima riksdagen): Jakob Pettersson
- 1919 (urtima riksdagen): Jakob Pettersson
- 1919 (urtima riksdagen)–1921: Viktor Larsson i Västerås
- 1922–1923: Sam Clason
- 1924: Viktor Larsson i Västerås
- 1925–1929: Knut von Geijer
- 1930–1938: Carl Axel Reuterskiöld
- 1939 (lagtima riksdagen)–1958 (B): Harald Hallén
- 1959–1964: Bengt Elmgren
- 1965–1972: Georg Pettersson
Efter 1971 (enkammarriksdagen)
Vice ordförande
Före 1971 (tvåkammarriksdagen)
- Johan Sjöberg 1869
- Lars Johan Hierta 1871U
- Pehr von Ehrenheim 1872 -1973
- Magnus Hallenborg 1874 - 1875
- Johan Sjöberg 1876 - 1878
- Johan Nordenfalk 1879 - 1880
- Adolf Erik Nordenskiöld 1884 - 1885
- Per Siljeström 1886
- Axel Ljungman 1887A
- Johan Sjöberg 1887B
- Axel Ljungman 1891 - 1899
- Fredrik Barnekow 1900 - 1905L
- Gullbrand Elowson 1905 1U - 1906
- Theodor af Callerholm 1907 - 1909
- Johan Fredrik Nyström 1910
- Theodor af Callerholm 1911
- Hjalmar Branting 1912 - 1914A
- Sam Clason 1914B - 1917
- Viktor Larsson i Västerås 1918L - 1918U
- Sam Clason 1919 - 1921
- Arthur Engberg 1922 - 1923
- Knut von Geijer 1925
- Arthur Engberg 1926 - 1928
- Harald Hallén 1933 - 1938
- Anton Pettersson 1939L - 1939U
- Gustaf Adolf Björkman 1940 - 1940U
- Jones Erik Andersson 1941 - 1951
- John Pettersson 1952 -1960
- Torsten Andersson 1961 - 1968
- Gunnar Larsson 1969 - 1971
Efter 1971 (enkammarriksdagen)
Huvudsakliga källor
- Stig Hadenius, Riksdagen : En svensk historia (Sthlm 1994)
- Riksdagens webbplats
- Riksdagsordningen och Regeringsformen, 1809 års regeringsform
- svt.se Bakgrund : Så arbetar konstitutionsutskottet
