Leni Björklund

Tidigare politisk karriär

Björklund har en fil. kand. i samhällsvetenskapliga ämnen från Uppsala universitet och har bedrivit teologiska studier vid Ersta diakonisällskap. Hon är också medicine hedersdoktor vid Karolinska institutet. Leni Björklund är särbo med professor Jan-Åke Gustafsson.

Efter att ha varit kommunalråd i Järfälla några år blev Björklund 1980 landstingsråd. Åren 1983-1985 var hon sjukvårdslandstingsråd och ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden. Efter att ha varit oppositionslandstingsråd 1985-1988 var hon en kort tid finanslandstingsråd 1988-1989.

Den 17 november 2012 återvaldes Leni Björklund som Förbundsordförande för Förbundet S:t Lukas.

Tiden som försvarsminister

Som försvarsminister har Björklund blivit känd som verkställande av försvarsbeslut år 2004, FB04, där ett stort antal förband, centra och skolor lades ner. Den impopulära aspekten av att lägga ner förband fick hon uppleva vid besök i Östersund, då hon blev utbuad från ett torgmöte av den försvarsmaktsberoende stadens invånare. Hon är en pådrivande kraft för omvandlingen av Försvarsmakten från invasionsförsvar till insatsförsvar.

Under Björklunds tid som försvarsminister deltog Sverige i flera nya internationella fredsfrämjande insatser: FN-insatsen MONUC i Demokratiska Republiken Kongo (DRK), EU-insatsen Operation Artemis i DRK, FN-insatsen UNMIL i Liberia, EU-insatsen Athena i Bosnien-Hercegovina och EU-insatsen EUFOR RD i DRK. Sverige tog också ledningen för ett Provincial Reconstruction Team i Mazar-e Sharif i Afghanistan.

Leni Björklund lade 2006 fram krisberedskapspropositionen "Samverkan i kris – för ett säkrare samhälle". Propositionen innehöll bland annat en svensk säkerhetsstrategi, förslag om inrättandet av en krisledande myndighet, samt förslag om bättre beredskap vid kriser.

Björklund har förklarat sin politik på följande sätt:

Ska man förnya och förändra och minska på ett föråldrat och för stort försvar så kan man inte samtidigt bevara. Ibland måste man konstatera, med ett visst vemod, att goda militära resurser inte längre har samma viktiga roll som tidigare och därför måste skatta åt förgängelsen.
Den tröst man kan känna är dock att försvaret alltid varit utvecklingsinriktat och att det är den positiva hotbilden som gör att vi nu inte behöver hålla kvar den stora volymen som tidigare krävdes för vår trygghet och säkerhet.^[6]

Under sin tid som försvarsminister var hon drivande för att Sverige ingick avtal om vapenteknologiskt kunskapsutbyte med Saudiarabien och Pakistan, mot att de köper svensktillverkade vapen. Björklund blev anmäld till konstitutionsutskottet (KU) av de två folkpartistiska riksdagsledamöterna Birgitta Ohlsson och Allan Widman.^[7][8] KU beslutade efter genomförd granskning att ingåendet av avtalet inte hade utgjort tillståndspliktig verksamhet enligt lagen om krigsmateriel. Ärendet föranledde därför inget ytterligare uttalande från utskottet. Ledamöterna från v och mp reserverade sig mot beslutet. Avtalet uppmärksammades i medier under FRA-debatten 2008, eftersom det militära samarbetet mellan länderna omfattar signalspaning.^[9] Avtalet uppmärksammades återigen när Projekt Simoom, dvs en planerad svenskledd vapenfabrik i Saudiarabien, avslöjades i mars 2012.^[10]

• H.M Konungens medalj i 12:e storleken i serafimerordens band ^[1]

• Proposition 2004/05:5 Vårt framtida försvar
• Proposition 2005/06:133 Samverkan i kris - för ett säkrare samhälle
• Sö 2005:59 Samförståndsavtal med Saudiarabien om militärt samarbete
• SanktLukas Hemsida
• Wikimedia Commons har media som rör Leni Björklund.
  Bilder & media