1980

Januari

• 1 januari
  • Den nya lagen om kognatisk tronföljd i Sverige träder i kraft, varvid prinsessan Victoria blir Sveriges kronprinsessa.
  • Lagprövningsrätten skrivs in i Sveriges regeringsform. Den gäller alla myndigheter, föreskrifter och lagar, och innebär att man ej skall tillämpa en föreskrift om den står i strid med Sveriges grundlagar.^[1]
  • Dorotea bryter sig ur Åsele kommun, och Vadstena bryter sig ur Motala kommun.
• 4 januari – Volvo, Saab och bilimportörer protesterar mot föreslagna miljökrav på 1980-talets bilar, som bl.a. gäller blyfri bensin och minskad bränsleförbrukning.^[2]
• 8 januari – Kongresspartiet vinner parlamentsvalet i Indien och Indira Gandhi blir åter Indiens premiärminister.^[3]
• 14 januari – Regionala nyhetsprogrammet Östnytt från Norrköping startar sina sändningar. Till en början sänds Östnytt över södra Södermanland, Östergötlands och norra Kalmar län. Första nyhetsuppläsare blir Ann-Britt Ryd Pettersson.
• 18 januari – Almöbron till Tjörn rasar efter att fartyget Star Clipper seglat på en av bropelarna i mörkret. Sju bilar kör över brokanten innan den spärras av, varav åtta människor omkommer.^[3]
• 21 januari – 128 personer omkommer då ett iranskt inrikesflygplan störtar.^[4]
• 22 januari
  • Den sovjetiske regimkritikern Andrej Sacharov arresteras i Moskva.^[3]
  • Electrolux köper Grängeskoncernen.^[5]
• 26 januari – Israel och Egypten upprättar diplomatiska förbindelser.^[6]
• 29 januari – Svenska Transportarbetareförbundets ordförande Hans Ericson tvingas avgå efter en rad uppseendeväckande affärer.^[3]
• 31 januari
  • Spaniens ambassad i Guatemala invaderas och sätts i brand, vilket kräver 36 människors liv.
  • 3 personer omkommer då ett privatflygplan störtar över Skåne, Sverige.^[4]

Februari

• 12 februari – De 13:e olympiska vinterspelen invigs i Lake Placid, USA med deltagare från 37 länder.^[3] Spelen pågår fram till 24 februari.
• 17 februari – Thomas Wassberg, Sverige, vinner herrarnas 15 kilometer längdskidåkning vid olympiska vinterspelen i Lake Placid ^[7] före Juha Mieto, Finland och Ove Aunli, Norge.
• 19 februari – Ingemar Stenmark, Sverige, vinner herrarnas storslalom vid olympiska vinterspelen i Lake Placid ^[7] före Andreas Wenzel, Liechtenstein, och Hans Enn, Österrike.
• 20 februari – Den svenska regeringen beslutar att satsa 20 miljarder SEK under 20 år på ett nytt militärflygplanssystem vid namn JAS.^[7]
• 22 februari – Ingemar Stenmark, Sverige, vinner herrarnas slalom vid olympiska vinterspelen i Lake Placid ^[7] före Phil Mahre, USA, och Jacques Lüthy, Schweiz.
• 26 februari – Israel och Egypten inleder diplomatiska förbindelser.^[8]
• 28 februari – 4 personer omkommer då ännu ett privatflygplan störtar över Skåne, Sverige.^[4]

Mars

• 3 mars – Pierre Trudeau blir åter Kanadas premiärminister.
• 4 mars – Robert Mugabe väljs till Zimbabwes premiärminister.
• 12 mars – Den svenska föräldraförsäkringen utökas från 9 till 12 månader.^[9]
• 14 mars – 87 personer omkommer då ett polskt passagerarflygplan störtar under en nödlandning vid Warszawa, Polen.^[4]
• 17 mars – Den svenska rockgruppen Noice får sitt genombrott i TV-programmet Måndagsbörsen med låten En kväll i tunnelbanan.
• 21 mars – USA:s president Jimmy Carter tillkännager att USA kommer bojkotta de 22:a olympiska sommarspelen i Moskva, Sovjetunionen i protest mot afghansk-sovjetiska kriget.
• 23 mars – Vid en folkomröstning i Sverige om kärnkraften får "Linje 2", som förespråkas av SAP, LO och Folkpartiet, flest röster, men uppdelningen på tre linjer gör resultatet svårtolkat ^[3]. Den innebär att de reaktorer som är i drift skall köras vidare tills de successivt avvecklats ^[7]. Linje 1 får 18,7 %, Linje 2 får 39,3 % och Linje 3 får 38,6 %. Valdeltagandet är 76 %.^[2]
• 24 mars – Läckan vid oljeborrtornet Ixtoc 1 i Mexikanska golfen, som den 3 juni 1979 drabbades av blowout, stoppas med ett 30 ton tungt cementblock. Uppskattningsvis 3,1 miljarder fat olja har runnit ut i den dittills största oljekatastrofen någonsin.^[10]
• 27 mars – Den norska oljeborrplattformen Alexander L. Kielland välter i hårt väder på Ekofiskfältet och 123 av 213 personer på plattformen drunknar.^[3][4]

April

• 6 april
  • Sverige ställer fram klockan en timme, då man inför sommartid för första gången sedan 1916.^[3]
  • 28 februari – 4 personer omkommer då ett privatflygplan ännu en gång störtar över Skåne, Sverige. 3 fallskärmshoppare räddar sig.^[4]
• 10 april
  • Den svenska regeringen ger klartecken för laddning av ytterligare två kärnreaktorer i Forsmark och Ringhals. Därmed är tio stycken i drift.^[5]
  • 3 personer omkommer då ett privatflygplan störtar över Söderhamn, Sverige.^[4]
  • Brynäs IF vinner svenska mästerskapet i ishockey.

• 18 april – Zimbabwe (tidigare Sydrhodesia) utropar självständighet med Robert Mugabe som premiärminister.^[3]
• 22 april – 96 personer omkommer då det filippinska passagerarfartyget MV Don Juan sjunker efter att ha kolliderat med ett tankfartyg.^[4]
• 24 april – USA försöker frita den amerikanska gisslan på amerikanska ambassaden i Teheran, Iran men misslyckas när en transporthelikopter kolliderar med ett tankningsflygplan.
• 25 april
  • 25 personer omkommer då ett brittiskt charterflygplan störtar över Teneriffa.^[4]
  • 14 000 svenska offentliganställda går ut i strejk och 12 000 lockoutas. Kommunikationer i Sverige drabbas.
• 26 april – USA:s president Jimmy Carter rapporterar att USA använt 6 transportflygplan och 8 helikoptrar vid ett misslyckat fritagningsförsök av ambassadgisslan i Iran.^[11]
• 30 april – Den iranska ambassaden i London intas av sex beväpnade iranska terrorister. Efter flera dagars förhandlingar beslutar de brittiska myndigheterna att skicka in den militära specialstyrkan SAS. Den 5 maj påbörjar SAS fritagningen av gisslan, och efter några minuter har fem av sex terrorister dödats. Alla utom en gisslan överlever fritagningen.

Maj

• 2 maj – 750 000 LO-medlemmar lockoutas av arbetsgivarna och totalt 900 000 personer berörs direkt då en stor arbetsmarknadskonflikt utbryter, den dittills största i Sveriges historia.^[3] LO tar ut 100 000 personer i punktstrejker, och var fjärde arbetstagare är indragen i konflikten.^[2]
• 8 maj – Världshälsoorganisationen meddelar att smittkoppor utrotats i hela världen.^[12]
• 9 maj – 30 personer omkommer då en motorvägsbro i Florida, USA rasar.^[4]
• 11 maj – Storkonflikten på den svenska arbetsmarknaden avbryts efter vädjan från Sveriges regering.^[5]
• 12 maj – De svenska hamnarbetarna går ut i en månadslång strejk.
• 18 maj – Vulkanen Mount Saint Helens i delstaten Washington, USA får sitt första utbrott sedan 1857.^[10]
• 19 maj – Enligt en utredning missbrukar mellan 10 000 och 14 000 personer i Sverige tung narkotika.^[5]
• 20 maj – Vid en folkomröstning i Québec säger 60 % nej till självständighet från Kanada.^[13]

• 22 maj – Pac-Man debuterar i spelhallarna.
• 24 maj – Stefan Persson och Anders Kallur i New York Islanders blir de första svenskarna att vinna Stanley Cup i ishockey.^[7]
• 18 maj – Vulkanen Mount Saint Helens i delstaten Washington, USA får ännu ett utbrott, och tusentals hektar skog ödeläggs.^[10]
• 28 maj – Den förste svenske Jämställdhetsombudsmannen (JämO) utses.^[5]

Juni

• 2 juni – 11 personer omkommer då ett nattsnälltåg kolliderar med ett tomt extratåg mellan Borlänge och Falun i Sverige.^[4]
• 10 juni
  • ANC i Sydafrika publicerar ett uttalande av sin fängslade ledare Nelson Mandela.^[14]
  • I en tolkning av svenska kärnkraftsomröstningen bestämmer Sveriges riksdag kärnreaktorernas antal till tolv, vilka skall vara avvecklade år 2010.^[5]
• 18 juni – 3 personer omkommer då en polishelikopter störtar över Helsingborg, Sverige.^[4]
• 27 juni – 81 personer omkommer då ett italienskt passagerarflygplan störtar i Tyrrenska havet.
• 29 juni – Vigdís Finnbogadóttir blir Islands, och därmed världens, första demokratiskt valda kvinnliga president.^[8]

Juli

• 1 juli – Den svenska jämställdhetslagen träder i kraft och Jämställdhetsombudsmannen (JämO) inrättas; först ut blir Inga-Britt Törnell ^[3].
• 5 juli – Björn Borg, Sverige vinner herrsingeln i Wimbledontennisturneringen för femte gången i rad ^[3] genom att slå John McEnroe, USA med 3-2 i set under finalen.^[2]

• 14 juli – FN:s generalsekreterare Kurt Waldheim öppnar FN:s kvinnokonferens i Köpenhamn, Danmark.^[3]
• 19 juli – De 22:a olympiska sommarspelen invigs i Moskva. 50 länder, bland dem USA, bojkottar spelen i protest mot Sovjetunionens militära närvaro i Afghanistan.^[3] Bland de framgångsrika blir Sverige, som bland annat tar guld i simning (Pär Arvidsson och Bengt Baron) samt fäktning (Johan Harmenberg).^[2]
• 21 juli – De första kvinnliga svenska värnpliktiga rycker in vid Upplands flygflottilj i Uppsala ^[5].

• 30 juli
  • Knesset antar Jerusalemlagen, som utser Jerusalem till Israels huvudstad.
  • Nya Hebriderna erhåller självständighet under namnet Vanuatu.^[15]

Augusti

• 2 augusti – 83 människor dödas och 200 skadas vid ett bombdåd på centralstationen i Bologna, utfört av högerextrema terrorister.^[3]
• 14 augusti – Vid en strejk på Leninvarvet i Gdańsk, Polen träder elektrikern Lech Wałęsa fram som ledare för fackföreningsrörelsen Solidaritet.^[3]
• 16 augusti – 37 personer omkommer då en nattklubb i London brinner.^[4]
• 17 augusti – Vulkanen Hekla på Island får ett utbrott.^[16].
• 19 augusti
  • 301 personer omkommer då ett saudiskt passagerarflygplan fattar eld efter en nödlandning i Riyadh, Saudiarabien.^[4]
  • 69 personer omkommer vid en tågkollision i Polen.^[4]
• 22 augusti – Lasse Åbergs film Sällskapsresan har svensk premiär ^[3] och blir en stor publikframgång.^[2]
• 24 augusti – 9 personer omkommer då ett expresståg spårar ur vid Upplands Väsby, Sverige.^[4]

September

• September – En extra svensk riksdag inkallas för att behandla frågan om höjd moms. Samtliga ledamöter infinner sig, vilket är första gången sedan ATP-omröstningen 1957. Momsen höjs.
• 1 september – Programvaruföretaget Hogia grundas.
• 3 september – Zimbabwe bryter diplomatiska förbindelser med Sydafrika.
• 6 september – Första dragningen i det nya svenska spelet Lotto äger rum.^[7]
• 12 september - Militärkupp i Turkiet.
• 14 september – 6 personer omkommer vid en omkörningsolycka utanför Boden, Sverige.^[4]
• 14 september – 89 personer omkommer då ett saudiskt flygplan störtar vid Medina, Saudiarabien.^[4]
• 19 september – En Titanraket med kärnladdning exploderar i sin silo i Arkansas, USA och giftgaser sprids över ett stort område. Ingen radioaktivitet kan dock uppmätas.^[10]
• 22 september – Den latenta fiendskapen mellan Iran och Irak övergår i krig.^[3] Utan förvarning bombar irakiska bombflygplan civila och militära mål i Iran, och iranierna svarar med att anfalla Bagdad.^[7]
• 26 september – 13 personer omkommer och 211 skadas vid ett bombdåd vid Oktoberfest i München, Västtyskland, utfört av en högerextrem terrorist.

Oktober

• 3 oktober – Fyra personer omkommer och 46 skadas när en motorcykelbomb detonerar utanför en synagoga i Paris, Frankrike.
• 10 oktober – Omkring 3 500 personer omkommer då en jordbävning drabbar El Asnam, Algeriet.^[17]
• 22 oktober – Sveriges regering vinner med en rösts övervikt en misstroendeomröstning om den ekonomiska politiken.^[5]
• 23 oktober – Sovjetunionens regeringschef Aleksej Kosygin avgår och efterträds av Nikolaj Tichonov.^[3]
• 30 oktober – Svenska Varv beslutar att lägga ner Öresundsvarvet i Landskrona. 2 600 människor förlorar jobbet.^[3]

November

• 4 november – Republikanen Ronald Reagan besegrar demokraten Jimmy Carter och den politiske vilden John B. Anderson i presidentvalet i USA, och väljs till USA:s 40:e president.^[3]
• 7 november – 11-årige Johan Asplund försvinner spårlöst i Sundsvall, Sverige.
• 10 november
  • Michael Foot blir partiledare för Labourpartiet i Storbritannien.^[18]
  • 1 person omkommer och ett 40-tal skadas då ett nattåg spårar ur i Linköping, Sverige.^[4]
• 20 november – Rättegången mot "de fyras gäng" inleds i Kina.^[19]
• 21 november – 85 personer omkommer vid en hotellbrand i Las Vegas, USA.^[4]
• 23 november – 3 114 personer omkommer vid en jordbävning i de mellersta och södra delarna av Italien.^[20]
• 24 november – 105 kvinnor omkommer då en gasbehållare i en by i Turkiet exploderar ^[4].
• 26 november – Olof Palme utses av FN:s generalsekreterare Kurt Waldheim till FN-medlare i kriget mellan Irak och Iran.^[2]

December

• December – En oljekälla vid Polens kust mot Östersjön brinner under stora delar av månaden, följt av svåra utsläpp.^[10]

• 2 december – I TV-programmet Studio S i SVT visas bl.a. avsnitt ur filmen Motorsågsmassakern och utlöser debatt om videovåldet.^[5]
• 8 december – 40-årige brittiske sångaren, låtskrivaren och tidigare Beatles-medlemmen John Lennon mördas i New York ^[3] av 25-årige Mark David Chapman.^[7]
• 25 december – Kay Pollaks film Barnens ö, efter P.C. Jersilds roman med samma namn, har Sverigepremiär.
• 31 december – Ett par tusen oljeskadade sjöfåglar upptäcks vid Bohuskusten i Sverige. Oljans ursprung är okänt.^[10]

Okänt datum

• Då vissa utbildningar kräver praktik från husligt arbete finns fortfarande omkring 20 000 hembiträden i Sverige ^[21].
• Sandvik AB blir majoritetsägare i USAB ^[22].
• I Sverige passerar Tipstjänst och Penninglotteriet vardera 1 miljard SEK i omsättning ^[23].
• Kvinnovetenskaplig tidskrift grundas av medlemmar i Forum för kvinnliga forskare vid Lunds universitet.
• I Sverige antas den svenska grundskolans läroplan Lgr 80, som skall börja gälla från läsåret 1982/1983.

• 1 januari – Elin Nordegren, svensk fotomodell.
• 3 januari – Angela Ruggiero, amerikansk ishockeyspelare.
• 8 januari – Rachel Nichols, amerikansk skådespelare.
• 12 januari – Amerie, amerikansk sångerska.
• 14 januari – Peter Eggers, svensk skådespelare.
• 16 januari – Albert Pujols, dominikansk basebollspelare.
• 17 januari – Zooey Deschanel, amerikansk skådespelare.
• 18 januari – Jason Segel, amerikansk skådespelare och manusförfattare
• 19 januari – Jenson Button, brittisk racerförare.
• 20 januari – Felicitas Woll, tysk skådespelare.
• 20 januari – Matthew Tuck, brittisk musiker (Bullet for My Valentine).
• 25 januari
  • Magnus Kahnberg, svensk ishockeyspelare.
  • Christian Olsson, svensk friidrottare.
• 27 januari – Marat Safin, rysk tennisspelare.
• 28 januari – Nick Carter, amerikansk sångare (Backstreet Boys).
• 29 januari – Jason James Richter, amerikansk skådespelare.
• 12 februari
  • Christina Ricci, amerikansk skådespelare.
  • Samuel Giers, svensk musiker.
• 14 februari – Nic Schröder, svensk programledare.
• 16 februari – Andreas Viklund, svensk musikproducent, artist och internetmusikentusiast.
• 24 februari – Anton Maiden, svensk musiker, känd för sina tolkningar av Iron Maiden.
• 2 mars – Rebel Wilson, australisk skådespelare
• 5 mars – Sanna Bråding, svensk skådespelare.
• 6 mars – Emma Igelström, svensk simmare.
• 7 mars – Laura Prepon, amerikansk skådespelare.
• 9 mars
  • Matthew Gray Gubler, amerikansk skådespelare.
  • Chingy, amerikansk rappare.
• 12 mars – Christian Berglund, svensk ishockeyspelare.
• 15 mars – Josefin Lillhage, svensk simmare.
• 18 mars – Sophia Myles, brittisk skådespelare.
• 19 mars – Johan Olsson, svensk längdskidåkare.
• 20 mars – Mats Larsson, svensk längdskidåkare.
• 21 mars
  • Marit Bjørgen, norsk längdåkerska.
  • Ronaldinho, brasiliansk fotbollsspelare.
  • Deryck Whibley, kanadensisk musiker (Sum 41).
• 25 mars – Jennifer Lamiraqui, fransk fotomodell.
• 26 mars – Sérgio Paulinho, portugisisk tävlingscyklist.
• 28 mars – Rasmus Seebach, dansk sångare.
• 1 april – Bijou Phillips, amerikansk skådespelare.
• 4 april – Björn Wirdheim, svensk racerförare.
• 6 april – Pontus Farnerud, svensk fotbollsspelare.
• 8 april – Adam Brody, amerikansk skådespelare.
• 9 april – Rickard Wallin, svensk ishockeyspelare.
• 10 april – Charlie Hunnam, brittisk skådespelare
• 12 april – Brian McFadden, irländsk musiker, sångare i Westlife.
• 13 april – Sue Gardiner, kanadensisk vattenpolospelare.
• 18 april – Brenda Villa, amerikansk vattenpolospelare.
• 20 april – Blümchen (född Jasmin Wagner), tysk sångerska.
• 26 april – Channing Tatum, amerikansk skådespelare, dansare och modell
• 28 april
  • Robert Skowronski, svensk musiker, (Natural Ex, Supernatural)
  • Christian Bäckman, svensk ishockeyspelare.
• 2 maj – Brad Richards, kanadensisk ishockeyspelare.
• 6 maj – Tore Kullgren, svensk TV-personlighet.
• 7 maj – Alex Wesby, amerikansk basketspelare.

• 14 maj – Pelle Nilsson, svensk journalist och programledare.
• 15 maj – Tilde Fröling, svensk skådespelare.
• 19 maj – Drew Fuller, amerikansk skådespelare och fotomodell.
• 21 maj – gotye, belgisk-australiensisk, skådespelare
• 22 maj
  • Aljaksandra Kirsanava, vitrysk musiker.
  • Satine Phoenix, filippinsk-amerikansk skådespelare.
• 30 maj – Margaret Dingeldein, amerikansk vattenpolospelare.
• 17 juni – Venus Williams, amerikansk tennisspelare.
• 18 juni – Antero Niittymäki, finländsk ishockeymålvakt.
• 23 juni
  • Tony Mårtensson, svensk ishockeyspelare.
  • Matias Padin Varela, svensk skådespelare.
  • Melissa Rauch, amerikansk skådespelare
• 26 juni – Jason Schwartzman, amerikansk skådespelare.
• 30 juni – Seyi Olofinjana, nigeriansk fotbollsspelare.
• 3 juli – Olivia Munn, amerikansk skådespelare
• 10 juli
  • James Rolfe, amerikansk internetpersonlighet.
  • Jessica Simpson, amerikansk sångerska.
• 15 juli – Mike Zambidis, grekisk kickboxare.
• 17 juli – Kristofer Gustavsson, svensk bandymålvakt.
• 18 juli – Kristen Bell, amerikansk skådespelare.
• 20 juli – Gisele Bündchen, brasiliansk fotomodell och skådespelare.
• 23 juli – Michelle Williams, amerikansk sångare.
• 24 juli
  • David Printz, svensk ishockeyspelare.
  • Hanna Hellquist, svensk journalist och författare.
• 31 juli – Rina Aiuchi, japansk sångare.
• 2 augusti – Nadia Bjorlin, amerikansk skådespelare.
• 7 augusti – Aurélie Claudel, fransk fotomodell.
• 12 augusti – Dominique Swain, amerikansk skådespelare.
• 15 augusti – Carl-Johan Fogelklou, svensk musiker.
• 16 augusti – Elita Löfblad, svensk fotomodell.
• 17 augusti – Lene Marlin, norsk musiker.
• 18 augusti
  • Aljoša Kunac, kroatisk vattenpolospelare.
  • Heidi Viljanen, finländsk socialdemokratisk politiker.
• 19 augusti – Tove Fraurud, svensk politiker (Vänsterpartiet).
• 20 augusti – Sebastian Zelle, svensk musiker (Natural Ex, Supernatural).
• 26 augusti
  • Macaulay Culkin, amerikansk skådespelare
  • Chris Pine, amerikansk skådespelare
• 3 september – Andreas Chenardière, svensk skådespelare.
• 10 september – Mikey Way, amerikansk musiker (My Chemical Romance).
• 11 september – Antonio Pizzonia, brasiliansk racerförare.
• 20 september – Olli-Poika Parviainen, finländsk politiker.
• 21 september – Autumn Reeser, amerikansk skådespelare.
• 23 september – Syu, japansk musiker (Galneryus).
• 24 september – John Arne Riise, norsk fotbollsspelare.
• 26 september
  • Daniel Sedin, svensk ishockeyspelare.
  • Henrik Sedin, svensk ishockeyspelare.
  • Patrick Friesacher, österrikisk racerförare
• 30 september
  • Maja Gullstrand, svensk musiker.
  • Martina Hingis, schweizisk tennisspelare.
• 3 oktober – Ivan Turina, kroatisk fotbollsspelare.
• 5 oktober – Paul Thomas, amerikansk musiker, (Good Charlotte).
• 7 oktober – Elna Melusine Jolom, svensk glaskonstnär.
• 8 oktober – Nick Cannon – amerikansk rappare, komiker och skådespelare
• 9 oktober – Henrik Zetterberg, svensk ishockeyspelare.
• 13 oktober – Christian Söderström, svensk ishockeyspelare.
• 19 oktober
  • Andreas Leijon, svensk publicist.
  • Anna-Karin Kammerling, svensk simmare.
• 21 oktober – Kim Kardashian, amerikansk fotomodell, skådespelare, affärskvinna och TV-personlighet
• 24 oktober – Monica Arnold, amerikansk sångerska.
• 26 oktober – Diana DeVoe, amerikansk skådespelare och regissör inom pornografisk film.
• 28 oktober – Alan Smith, engelsk fotbollsspelare.
• 29 oktober – Ben Foster, amerikansk skådespelare.
• 31 oktober
  • Samaire Armstrong, amerikansk skådespelare.
  • Eddie Kaye Thomas, amerikansk skådespelare.
• 3 november – Hans N. Andersen, dansk speedwayförare.
• 4 november – Johan Andersson, svensk innebandyspelare.
• 12 november
  • Ryan Gosling, kanadensisk skådespelare.
  • Simone Koot, nederländsk vattenpolospelare.
  • Gustaf Skarsgård, svensk skådespelare.
• 18 november – Luke Chadwick, brittisk fotbollsspelare.
• 26 november – Jessica Bowman, amerikansk skådespelare.
• 27 november – Andreas Hoffer, svensk skådespelare, (Sunes sommar).
• 2 december – Damir Burić, kroatisk vattenpolospelare.
• 3 december
  • Anna Chlumsky, amerikansk skådespelare.
  • Samuel Rizal, indonesisk skådespelare.
• 7 december – John Terry, brittisk fotbollsspelare.
• 10 december – Sarah Chang, amerikansk violinist.
• 15 december – Fredrik Risp, svensk fotbollsspelare.
• 17 december – Erik Lee, svensk operasångare.
• 18 december – Christina Aguilera, amerikansk sångerska.
• 19 december – Jake Gyllenhaal, amerikansk skådespelare.
• 24 december – Maarja, estländsk musiker.
• 28 december – Vanessa Ferlito, amerikansk skådespelare.
• 30 december – Eliza Dushku, amerikansk skådespelare.

• 4 januari – Harald Heide Steen, 68, norsk skådespelare.
• 18 januari – Cecil Beaton, 76, brittisk fotograf.
• 19 januari – Ingeborg Bengtson, 88, svensk skådespelare.
• 2 februari – William Stein, 68, amerikansk biokemist, Nobelpristagare i kemi 1972.
• 4 februari – Camara Laye, 52, guineansk författare.
• 13 februari – David Janssen, 48, amerikansk skådespelare.
• 14 februari – Victor Gruen, 76, österrikisk arkitekt.
• 19 februari – Bon Scott, 33, skotsk-australisk sångare (AC/DC).
• 20 februari – Alice Roosevelt Longworth, 96, amerikansk skribent och kolumnist.
• 22 februari – Oskar Kokoschka, 93, österrikisk målare.
• 25 februari – Wilton E. Hall, 78, amerikansk politiker (Demokraterna), ledamot av USA:s senat 1944–1945.
• 29 februari – Tore Lindwall, 79, svensk skådespelare.
• 3 mars – Forrest C. Donnell, 95, amerikansk politiker (Republikanerna), guvernör i Missouri 1941–1945.
• 9 mars – Heinz Linge, 66, tysk SS-officer, Adolf Hitlers betjänt.
• 18 mars – Erich Fromm, 79, tysk psykoanalytiker och filosof.
• 19 mars – Thore Christiansen, 68, svensk sångare.
• 24 mars – Óscar Romero, 62, salvadoransk präst, ärkebiskop av San Salvador 1977–1980.
• 25 mars – Roland Barthes, 64, fransk författare, litteraturvetare och semiotiker.
• 29 mars – Annunzio Paolo Mantovani, 74, italiensk orkesterledare.
• 31 mars – Jesse Owens, 66, amerikansk friidrottare.
• 6 april – Nils Ericson, 74, svensk skådespelare och sångare.
• 12 april – Sonja Wigert, 66, norsk-svensk skådespelare.
• 15 april – Jean-Paul Sartre, 74, fransk författare och filosof, Nobelpristagare i litteratur 1964 (avböjde).^[8]
• 17 april – Alf Sjöberg, 76, svensk regissör.^[5]
• 19 april – Ivar Anderson, 89, svensk politiker (Högerpartiet) och tidningsman.
• 24 april – Alejo Carpentier, 75, kubansk författare.
• 25 april – Mario Bava, 65, italiensk filmregissör.
• 29 april – Sir Alfred Hitchcock, 80, brittisk filmregissör.
• 4 maj – Josip Broz Tito, 87, jugoslavisk politiker, Jugoslaviens premiärminister 1945–1963, president 1953–1980.^[8]
• 18 maj – Ian Curtis, 23, brittisk sångare (Joy Division).
• 21 maj – Ingrid Foght, 60, svensk skådespelare.
• 24 maj – Paschoal Carlos Magno, 74, brasiliansk författare.
• 27 maj – Karin Granberg, 74, svensk skådespelare.
• 4 juni – Lena Gester, 36, svensk skådespelare.
• 7 juni
  • Henry Lindblom, 60, svensk sångare, skådespelare och tv-personlighet.
  • Henry Miller, 88, amerikansk författare.
  • Marian Spychalski, 73, polsk arkitekt, militär och politiker, Polens försvarsminister 1956–1968, statschef 1968–1970
• 8 juni – Ernst Busch, 80, tysk skådespelare, sångare och regissör.
• 18 juni – Eva Wikman, 58, svensk skådespelare.
• 20 juni
  • Algot Larsson, 87, svensk skådespelare.
  • Allan Pettersson, 68, svensk tonsättare ^[5].
• 21 juni – Bert Kaempfert, 56, tysk orkesterledare och kompositör.
• 23 juni
  • John Laurie, 83, brittisk skådespelare.
  • Clyfford Still, 75, amerikansk konstnär.
  • Elsa Wallin, 80, svensk operettsångerska och skådespelare.
• 27 juni – Walter Dornberger, 84, tysk militär och ingenjör.
• 13 juli – Seretse Khama, botswansk politiker, Botswanas president 1966–1980.
• 16 juli – Anna Lisa Lundkvist, 78, svensk författare och översättare.
• 18 juli – Nils Gustafsson, 75, svensk violinist.
• 24 juli – Peter Sellers, 54, brittisk skådespelare.
• 25 juli – Vladimir Vysotskij, 42, sovjetisk skådespelare, sångare och poet.
• 27 juli
  • Mohammad Reza Pahlavi, 60, shah av Iran 1941–1979.
  • Barney Bigard, 84, amerikansk jazzmusiker.
• 1 augusti
  • Patrick Depailler, 35, fransk racerförare.
  • Jacob Wallenberg, 87, svensk bankman och företagsledare ^[5].
• 5 augusti – Hugo Abramson, 82, svensk ingenjör.
• 9 augusti
  • Jacqueline Cochran, 74, amerikansk pilot.
  • Elliott Nugent, 83, amerikansk skådespelare, författare och filmregissör.
• 14 augusti – Dorothy Stratten, 20, kanadensisk fotomodell och skådespelare.
• 20 augusti – Naemi Briese, 72, svensk sångare och skådespelare.
• 25 augusti – Birger Olin, 69, svensk militär.
• 26 augusti – Tex Avery, 72, amerikansk animatör, filmregissör, skådespelare och manusförfattare.
• 27 augusti – Carl von Haartman, 83, finländsk militär, diplomat och affärsman.
• 3 september – Dirch Passer, 54, dansk komiker, skådespelare och manusförfattare.
• 8 september – Willard Frank Libby, 71, amerikansk kemist, Nobelpristagare i kemi 1960.
• 14 september – Inga-Bodil Vetterlund, 66, svensk skådespelare.
• 15 september – Bill Evans, 51, amerikansk jazzpianist.
• 16 september – Jean Piaget, 84, schweizisk pedagog och filosof.
• 25 september – John Bonham, 32, brittisk musiker (Led Zeppelin).
• 7 oktober – Ernst Alm, 80, svensk längdåkare, segrare i det första Vasaloppet 1922.
• 21 oktober
  • Hans Asperger, 74, österrikisk pediatriker.
  • Vălko Tjervenkov, 80, bulgarisk politiker, Bulgariens premiärminister 1950–1956.
• 27 oktober – John H. van Vleck, 81, amerikansk fysiker, Nobelpristagare i fysik 1977.
• 7 november – Steve McQueen, 50, amerikansk skådespelare.
• 14 november – Arnold Haskell, 77, brittisk danskritiker.
• 22 november
  • John William McCormack, 88, amerikansk politiker (Demokraterna), talman i USA:s representanthus 1962–1971.
  • Mae West, 87, amerikansk skådespelare.
• 24 november – George Raft, 79, amerikansk skådespelare.
• 2 december – Romain Gary, 66, fransk författare, diplomat och filmregissör.
• 3 december – Sir Oswald Mosley, 84, brittisk militär och politiker.
• 4 december – Gösta Cederlund, 92, svensk skådespelare, regissör och teaterledare.
• 7 december – Darby Crash, 22, amerikansk punksångare.
• 8 december
  • Sverre Bergh, 65, norsk dirigent, musiker och kompositör.
  • John Lennon, 40, brittisk musiker (The Beatles).
• 16 december – Harland D. Sanders, 90, amerikansk entreprenör, grundare av Kentucky Fried Chicken (KFC).
• 17 december – Oskar Kummetz, 89, tysk sjömilitär.
• 18 december – Aleksej Kosygin, 76, Sovjetunionens regeringschef 1964–1980.
• 18 december – Gabrielle Robinne, 94, fransk skådespelare
• 20 december – Dagmar Olsson, 72, svensk skådespelare, sångare och dansare.
• 23 december – Astri Taube, 82, svensk bildkonstnär och skulptör.
• 24 december – Karl Dönitz, 89, tysk sjömilitär, Tysklands rikspresident 1945.
• 29 december
  • Tim Hardin, 39, amerikansk musiker.
  • Nadezjda Mandelsjtam, 81, rysk författare.

• Fysik
  • James Cronin, USA
  • Val Fitch, USA
• Kemi
  • Paul Berg, USA
  • Walter Gilbert, USA
  • Frederick Sanger, Storbritannien
• Medicin
  • Baruj Benacerraf, USA
  • Jean Dausset, Frankrike
  • George D Snell, USA
• Litteratur – Czesław Miłosz, USA / Polen
• Fred – Adolfo Pérez Esquivel, Argentina
• Ekonomi – Lawrence Klein, USA

Fotnoter

• Wikimedia Commons har media som rör 1980.
  Bilder & media