Pleistocen

geologisk epok
Kvartär
de senaste 2,58 miljoner åren
Period
(System)
Epok
(Serie)
Ålder
(Etage)
Miljoner
år sedan
KvartärHolocenMeghalaya0,004–0,000
Northgrip0,008–0,004
Greenland0,012–0,008
PleistocenÖvre0,129–0,012
Chiba0,774–0,129
Calabria1,80–0,774
Gela2,58–1,80
NeogenPliocenPiacenzatidigare

Pleistocen är en geologisk epok som sträcker sig från cirka 2 580 000 år sedan till ungefär 11 700 år sedan. Under pleistocen sker omfattande nedisningar på norra jordklotet, som vanligen benämns istider. Tidsperioden utgör huvuddelen av kvartärtiden, en tidsperiod som också innefattar holocen.

Den skotske geologen Charles Lyell introducerade namnet pleistocen i mitten av artonhundratalet baserat på lagerstudier utförda på Sicilien. Namnet är skapat från grekiskans πλεῖστος, pleīstos, "mest", and καινός, kainós, "nya".[1]

Före 2009 ansågs pleistocen endast ha tre etager och börja vid starten för calabria för cirka 1,8 miljoner år sedan. De för pleistocen typiska nedisningarna av norra halvklotet började dock redan under gelatiden. Den Internationella stratigrafiska kommissionen fastställde därför 2009 att kvartär och pleistocen ska börja redan vid gelatidens början, för cirka 2,6 miljoner år sedan. Därmed blev gela den äldsta åldern och nedersta etagen av kvartär och pleistocen.[2]

Perioden definieras av en omfattande nedkylning av klimatet på jorden, att vattenlevande blötdjur som klarar sig i kallare vatten utvecklas och att äldre vattenbaserade organismer (latin: discoaster) försvinner, samt att moderna hästar och elefanter uppträder och sprider sig över större områden.

I arkeologi motsvaras pleistocen av paleolitikum, den äldre stenåldern.

Istider i Skandinavien

Under pleistocen inträffade en lång serie nedisningar av Skandinavien. De tre mest välstuderade är Elster, Saale, och Weichsel, som alla tre tidvis täckte större delen av Skandinavien och nådde norra Tyskland.

Kvartär
Klimatskeden i Norra Europa
Glacial /
Interglacial
Stadial / Kron
Syreisotopstadium, MIS
Tusental
år sedan
Flandern
(Holocen)
värmetid

MIS 1
Subatlantisk tid2,6–0,0
Subboreal tid5,8–2,6
Atlantisk tid9,0–5,8
Boreal tid9,9–9,0
Preboreal tid11,7–9,9
Weichsel

istid
Yngre dryas13–11,7
Alleröd14–13
Äldre dryas14
Bölling15–14
Äldsta dryas16–15
Weichsels huvudfas
MIS 2
24–16
Mellersta Weichsel
MIS 4–3
70–24
Odderade - MIS 5a80–70
Rederstall - MIS 5b90–80
Brörup - MIS 5c100–90
Herning - MIS 5d115–100
EemEem - MIS 5e126–115
Saale
istid
Warthe - MIS 6
Drenthe - MIS 6
200–126
Dömnitz - MIS 7240–200
Fuhne - MIS 8300–240
HolsteinMIS 9320–300
ElsterMIS 10380–320
CromerMIS 21–11860–380
BavelMIS 63–221800–860
Menap
Waal
Eburon
TegelenMIS 103–642600–1800
Pretegelen

Epoken i jordens kronologi

Geokronologi
 Denna tabell: visa  redigera 
EonEraPeriodEpok
FanerozoikumKenozoikumKvartärHolocen (0,01–0)
Pleistocen (2,59–0,01)
NeogenPliocen (5–2,6)
Miocen (23–5)
PaleogenOligocen (35–23)
Eocen (57–35)
Paleocen (65–57)
MesozoikumKritaYngre krita (100–65)
Äldre krita (146–100)
JuraYngre jura (161–146)
Mellersta jura (176–161)
Äldre jura (200–176)
TriasYngre trias (228–200)
Mellersta trias (245–228)
Äldre trias (251–245)
PaleozoikumPermLoping (260–251)
Guadalupe (271–260)
Cisural (299–271)
KarbonPennsylvania (318–299)
Mississippi (359–318)
DevonYngre devon (385–359)
Mellersta devon (398–385)
Äldre devon (416–398)
SilurPridoli (419–416)
Ludlow (423–419)
Wenlock (428–423)
Llandovery (444–428)
OrdoviciumYngre ordovicium (461–444)
Mellersta ordovicium (472–461)
Äldre ordovicium (488–472)
KambriumFurong (497–485)
Miaoling (509–497)
Kambriums serie 2 (521–509)
Terreneuve (541–521)
ProterozoikumNeoproterozoikumEdiacara
Kryogenium
Tonium
MesoproterozoikumStenium
Ecstasium
Kalymmium
PaleoproterozoikumStaterium
Orosirium
Ryacium
Siderium
ArkeikumNeoarkeikum
Mesoarkeikum
Paleoarkeikum
Eoarkeikum
Hadeikum
Teckenförklaring: Tidsintervallet inom parenteser representerar miljoner år sedan då epoken varade.

Källor