Thailands flagga

	Thailands flagga
Användning	National- och statsflagga samt till lands örlogsflagga
Proportioner	2:3
Antagen	28 september 1917

Den här artikeln handlar om Thailands nationella flagga. För en lista över thailändska flaggor, se Lista över flaggor i Thailand.

Thailands flagga (thai: ธงไตรรงค์, thong trai rong [tʰoŋ traj roŋ]; vilket betyder "trikolorflaggan") består av fem ränder i färgerna rött, vitt, blått, vitt och rött. Den blåa randen är i mitten och dubbelt så bred som de övriga ränderna. Flaggan antogs den 28 september 1917, enligt det kungliga dekretet som utfärdades av Rama VI. Sedan 2016 är den dagen en viktig nationell högtidsdag där flaggan firas.^[1]

Historia

Den Siamesiska expeditionsstyrkan under första världskriget med den siamesiska trikoloren i Paris, 1919.

Thailand är det enda land i Sydostasien som aldrig koloniserats, och har därmed en obruten följd inhemska flaggor. Kungariket Siam använde under lång tid röda flaggor till havs, till en början helröda och senare med en centrerad vit chakrasymbol. Flaggan med den vita symbolen fick endast användas av kungens fartyg – privata fartyg förde den röda flaggan utan symboler.^[2] I mitten av 1800-talet började flaggan användas som nationsflagga i modern mening, och den förändrades då för att lättare kunna särskiljas från andra röda nations- och handelsflaggor. År 1855 ersattes chakrasymbolen med en vit elefant som är en traditionell nationalsymbol för Thailand.

Under första världskriget förändrades flaggan genom att två vita fält infördes i flaggans över- och underkant. Den 28 september 1917 lade man till ett blått fält i mitten av flaggan, dels för att blått var monarkens färg men också för att visa samhörighet med de allierade, varav bland andra Storbritannien och Frankrike använde flaggor i färgerna rött, vitt och blått.^[3]

Tidigare flaggor

Datum	Användning	Beskrivning
ca 1680 – ca 1782	^? Nationell standard under Ayutthaya och Thonburi	En röd rektangulär flagga
ca 1782 – 1855	^? Civil standard fram till 1855	En röd rektangulär flagga
ca 1782 – ca 1817	^? Stats- och örlogsstandard dekreterat av Rama I	Röd flagga med en vit chakra, förmodligen för att representera Chakridynastin
ca 1817 – 1843^[4]	^? Förändring inrättades av Rama II	Röd flagga med en vit elefant inuti chakrat
1843^[4] – 1893	^? Nationell standard dekreterat av Rama IV	En vit elefant som är vänd mot stången och centrerad på ett rött fält (thai: ธงช้างเผือก, Thong Chang Pauk)^[5]
1893 – 1916	^? Civil standard fram till 1916
1893 – 1912	^? Stats- och örlogsstandard	En vit elefant i regalier som är vänd mot stågen och centrerad på ett rött fält
1912 – 1917	^? Statsflagga som dekreterats av Rama VI
1916 – 1917	^? Civil handelsflagga	Röd flagga med två horisontella vita ränder som är en sjättedel bred och en sjättedel från toppen till botten
1917 – idag	^? Nationell handels-, stats- och örlogsflagga	Flagga med en horisontell blå rand som är en tredjedel bred mellan två vita ränder en sjättedel bred, mellan röda ränder som är en sjättedel bred; känd som Trairanga.

Design

Flagglagen BE 2522 (1979) föreskriver utformningen av den nationella flaggan som "rektangulär i form som är 6 delar i bredd och 9 delar i längd, uppdelad i fem ränder över flaggans längd; varvid mellersta randen är 2 delar bred av djupblå färg, och de vita ränderna är 1 del bred bredvid varje sida av de djupblå ränderna, och de röda ränderna är 1 del bred bredvid varje sida av de vita ränderna. Den nationella flaggan ska också kallas Trai rong (trikolor)."

Symbolik

Rött står för livet, vitt står för den rena buddhistiska tron och blått representerar kungamakten.^[6] De tre färgerna symboliserar därmed tillsammans Thailands inofficiella valspråk "Nation, religion, kung". Färgerna förekommer dessutom i många nationsflaggor i regionen, till exempel i grannländerna Kambodjas och Laos flaggor.

Färgstandarder

Färg		CIELAB D65
Färg		L*	a*	b*	ΔE*
	Röd	36,4	55,47	25,42	≤1,5
	Vit	96,61	−0,15	−1,48	≤1,5
	Blå	18,63	7,89	−19,45	≤1,5

Flaggans färger standardiserades i ett tillkännagivande från premiärministerns kansli den 30 september 2017, i samband med 100-årsdagen av dess antagande.^[7] Den ger rekommenderade värden för att bestämma standardfärgerna på fysiska tygflaggor och definieras i färgrymden CIELAB under illuminatet D65 som kan ses här till höger.^[8]

Färger för standardiserade flaggor
(2017 – idag)	Röd	Vit	Blå
Pantone	350c	225c	246c
CMYK	0-85-70-35	2-1-0-3	39-43-0-71
RGB	165-25-49	244-245-248	45-42-74
Hexadecimal	#A51931	#F4F5F8	#2D2A4A

Färger för icke-standardiserade flaggor
(1917 – 2017)	Röd	Vit	Blå
Pantone	358c	109c	248c
CMYK	0-88-85-7	0-0-0-0	54-63-0-69
RGB	237-28-36	255-255-255	36-29-79
Hexadecimal	#ED1C24	#FFFFFF	#241D4F

Provinsernas flaggor

Var och en av Thailands 76 provinser har en egen flagga.

Referenser

Källor

Mattias Göthe (2007). Allt om världens flaggor. Stockholm: Bonnier Impact. sid. 205. ISBN 91-85605-09-3
”THAILAND's National Flag Carrier”. ThaiThip Group. http://www.thaitrip.com/flag/. Läst 11 juni 2009.

Thailand på Flags of the World

Noter

Se även

Thailand
Thailands statsvapen
Costa Ricas flagga, som påminner om den thailändska

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Thailands flagga.

siamflag.org, webbplats med thailändska flaggor
Historiska flaggor
Siamesiska flaggmuseet

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Search