Trier

stad i Rheinland-Pfalz, Tyskland

Trier (franska: Trèves) är en kreisfri stad i det tyska förbundslandet Rheinland-Pfalz med omkring 100 000 invånare (2004). Den ligger i Moseldalen nära gränsen till Luxemburg. Staden, som är en av Tysklands äldsta,[3] grundades av den romerske kejsaren Augustus år 16 f.Kr. som regionhuvudstad.

Trier
Kreisfri stad
Hauptmarkt i centrum av Trier.
Hauptmarkt i centrum av Trier.
Flagga
LandTyskland Tyskland
FörbundslandRheinland-Pfalz
Höjdläge125 m ö.h.
Koordinater49°45′N 6°38′Ö / 49.750°N 6.633°Ö / 49.750; 6.633
Yta117,07 km² ()[1]
Folkmängd112 195 ()[2]
Befolkningstäthet958 inv./km²
BorgmästareWolfram Leibe (2015–) (SPD)
Postnummer54290, 54292, 54293
Riktnummer651
RegistreringsskyltTR
Kommunkod07 2 11 000
Geonames3247911
2821164
OSM-karta172679
Läget för Trier i Tyskland
Läget för Trier i Tyskland
Läget för Trier i Tyskland
Läget för Trier i Rheinland-Pfalz
Läget för Trier i Rheinland-Pfalz
Läget för Trier i Rheinland-Pfalz
Webbplats: Trier

Historia

Den romerska staden Colonia Augusta treverorum anlades sannolikt av kejsarAugustus och vann på 300-talet sådan rikedom ochvikt, att den betecknades som ett Rom på andra sidanAlperna. År 293, utökade Kejsar Diocletianus kejsarmakten från två till fyra kejsare, i ett system kallat Tetrarkin[4]. Constantius Chlorus blev då tillsatt att regera som junior kejsare i Augusta Treverorum[4]. Andra huvudstäder under denna tid var Nicomedia, Sirmium och Milano (Mediolaneum), men inte Rom[4]. Konstantin den store, ärvde kejsarskapet av sin far Constantius Chlorus och när han officiellt avskaffade tetrarkin år 324, upphörde Augusta Treverorums status som romersk huvudstad[4]. Plundrad av Attila451, erövrades den sedermera av frankerna, förenades med Austrasien och kom 870till Tysk-romerska riket.

Liksom sin förebild Rom fickTrier en ny tid av välstånd och makt som säte förfurstbiskopen av Kurfurstendömet Trier. Konst och vetenskapomhuldades i klosterskolorna, och ett universitetstiftades 1473, som ägde bestånd till 1797. 1512 höllsi Trier en riksdag, där Tyska rikets kretsförfattningdefinitivt ordnades. 1794-1814 var Trier huvudstadi franska departementet Sarre. 1814 tillföll Trier Preussen, där det blev huvudort i regeringsområdet Trier i Rhenprovinsen.

Under första världskriget bombarderades Trier avfranska flygare sex gånger 1915-17 samt av engelskatio gånger 1918. Det besattes av de allierade på grundav vapenstilleståndsvillkoren 11 november 1918. Därsammanträdde i december samma år internationellavapenstilleståndskommissionen (som arbetade i Spa) ochbeslöt stilleståndets förlängning till 17 jan. 1919,de allierades rätt att, om så befanns nödigt,besätta den neutrala zonen på högra Rhenstranden frånKöln till holländska gränsen och att tyskt tonnage(21/2 mill. ton) skulle ställas till förfogande förTysklands proviantering under ententens kontroll.

Efter Tysklands nederlag i andra världskriget tillföll Trier det nya förbundslandet Rheinland-Pfalz.

Sevärdheter

  • Porta nigra ("Svarta porten"), 100-talet e.Kr.

Porta Nigra byggdes av romarna på 100-talet. Den står vid torget bredvid turistinformationen.Möjlighet att gå upp i porten finns och kostar cirka 2 euro per person.Byggnaden är cirka 36 meter hög och var under en tid svart, därav namnet Porta Nigra.

Världsarvet Trier

1986 blev 9 olika byggnadsverk i Trier ett världsarv under namnet Romerska monument, Triers domkyrka och Liebfrauenkyrkan i Trier. Dessa är:

  • Amfiteatern (Amphitheater)
  • Moselbron (Römerbrücke (Moselbrücke))
  • Barbarabaden (Barbarathermen) byggdes under kejsare Hadrianus tid mellan 117 och 138 e.Kr. Den centrala byggnaden var cirka 170 meter lång och 100 meter bred. Den bildades av tre huvudavdelningar; kallbad, måttligt varmbad och varmbad. Av badets golvvärme är stora delar bevarade. Flera kolonner och marmorplattor vittnar om en riklig utsmyckning.[5]
  • Igelpelaren (Igeler Säule)
  • Svarta porten (Porta Nigra)
  • Kejsarbaden (Kaiserthermen)
  • Palatinaaulan (Basilika)
  • Triers domkyrka (Trierer Dom)
  • Liebfrauenkyrkan (Liebfrauenkirche)

Kända personer

Vänorter

Trier har följande vänorter:[6]

Referenser


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Trier, 1904–1926.

Externa länkar