1891

Februari

• 2 februari – Norbergsstrejken, som skulle komma att vara under 1891-92, tar sin början.
• 15 februari – Allmänna Idrottsklubben, AIK, bildas på Biblioteksgatan 8 i Stockholm av Isidor Behrens.
• 18 februari – Tyskland gör Helgoland till en del av den preussiska provinsen Schleswig-Holstein.^[1]

Mars

• 12 mars – Djurgårdens IF bildas på Alberget 4A i Stockholm av John G. Jansson.
• 17 mars – Den brittiska ångbåten SS Utopia, som skeppar italienska migranter till New York sjunker vid hamnen i Gibraltar efter kollision med slagskeppet HMS Anson, och 564 personer dödas.^[2]

Maj

• 18 maj – I Stockholm hålls en internationell gymnastik- idrottsfest, vilket blir genombrottet för tävlingsidrotten i Sverige. I samband med detta skänker hovstallmästare James Fredrik Dickson ett pris, Dicksonpokalen, vilket kommer att bli ett av de mest prestigefyllda idrottspriserna i Sverige. Pokalen gäller för löpning på en engelsk mil och för att en klubb skall kunna erövra den för alltid måste de vinna den tre gånger.^[3]

Juni

• 21 juni – Helsingfors får hästspårvagnar.^[4]

Juli

• 2 juli–5 oktober – USA:s flotta försöker stoppa tjuvjakten på säl i Berings sund.^[5]
• 10 juli – Gustaf Åkerhielm avgår som svensk statsminister och efterträds av Erik Gustaf Boström, ledare för Nya lantmannapartiet och en mycket framträdande tullvän.^[6]

Augusti

• 16 augusti – Runns Segelsällskap (förkortat RSS eller RUSS) bildas.
• 28–30 augusti – USA skickar trupper till Chile för att skydda USA:s konsulat samt de kvinnor och barn som sökt skydd där under en revolution i Valparaiso.^[5]

September

• 19 september – Lokomotivångaren Svanen gör sin jungfruresa på Viskan i Borås, men även på land ett stycke och senare också till sjöss på Öresjö.
• September – Göteborgs högskola inrättas efter omfattande privata donationer.

Oktober

• 1 oktober – I orten Stanford i delstaten Kalifornien i USA öppnas universitetet "Stanford University".
• 9 oktober – Hotell Knaust i Sundsvall står färdigt och invigs.
• 11 oktober – Världens äldsta friluftsmuseum, Skansen, öppnas av Artur Hazelius i Stockholm. Skansen har som mål att visa byggnader, växter och djur från hela Sverige.^[7]

Okänt datum

• USA skickar flottsoldater till Haiti för att skydda amerikanska liv och egendom på Navassaön.^[5]
• Michelin patenterar det första borttagbara pneumatiska cykelhjulet.^[8]
• Nyzeeländska staten upplåter Resolution Island i Fiordland till natturreservat.^[9]
• I Storbritannien börjar det vid denna tid alltmer märkas en minskning i antalet husligt anställda.^[10]
• Den första automobilen i Sverige visas på en utställning i Göteborg.
• ASEA konstruerar Sveriges första trefas kraftöverföring mellan Hellsjön och Grängesberg.
• Järnvägen mellan Luleå och Gällivare öppnas.
• Den tidigare frivilliga svensk sjukkasserörelsen tillförsäkras statligt stöd genom en sjukkasselag.
• Sveriges första sanatorium öppnas i Mörsil.
• Genom detta års svenska väglag upphör skyldigheten för länen att sätta upp milstolpar utmed de svenska vägarna. Det har inte satts upp någon ny milstolpe sedan 1876.
• Generalstabens arbete med att undersöka möjligheterna att anlägga en fästning i norra Sverige (påbörjat 1887) avslutas och man förordar Boden som lämplig ort.
• I Stockholm införs skolbad i Storkyrkans och Kungsholms skolor.
• Provinsen Manitoba i Kanada avskaffar den katolska skolstyrelsen.
• Debatten om tjänsteflickornas situation i Danmark blossar upp igen.^[11]

• 1 januari – Charles Bickford, amerikansk skådespelare.
• 2 januari – Eric Engstam, svensk sångtextförfattare, vissångare och skådespelare.
• 5 januari – A. Leonard Allen, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1937–1953.
• 7 januari – Maximilian Kolbe, polsk franciskanmunk och martyr, helgonförklarades 1982.
• 10 januari – Louis A. Johnson, amerikansk advokat och demokratisk politiker, USA:s försvarsminister 1949–1950.
• 16 januari – Charley Straight, amerikansk pianist, orkesterledare och kompositör.
• 20 januari – Ernst Rolf, svensk revyartist.
• 22 januari – Ivar Anderson, svensk politiker och tidningsman.
• 23 januari – John Hilke, svensk skådespelare.
• 24 januari – Walter Model, tysk militär, generalfältmarskalk.
• 26 januari – Charles Journet, schweizisk katolsk teolog och kardinal.
• 2 februari
  • Antonio Segni, italiensk politiker.
  • Harald Wehlnor, svensk skådespelare.
• 4 februari – M. Ananthasayanam Ayyangar, indisk politiker, talman för Lok Sabha 1956–1962.
• 10 mars – Greta Fock, svensk skådespelare.
• 11 mars – Walter Edström, svensk direktör och riksdagspolitiker (högern).
• 16 mars – Jules Gaston Portefaix, svensk skådespelare och manusförfattare.
• 29 mars – Yvan Goll, pseudonym för Isaac Lang, tysk-fransk (tvåspråkig) judisk författare.
• 2 april
  • Nils Dahlgren, svensk skådespelare.
  • Max Ernst, tysk konstnär.
• 5 april – Laura Vicuña, chilensk jungfru och martyr, saligförklarad 1988.
• 14 april – Karl Gerhard, svensk revyartist, teaterdirektör, revy- och kuplettförfattare.
• 16 april – Bernhard Näsgård, svensk politiker och statsråd, partisekreterare i Bondeförbundet 1932–1936, jordbruksminister 1957.
• 21 april – Olav Riégo, svensk skådespelare.
• 23 april – Sergej Prokofjev, rysk pianist och tonsättare.
• 2 maj – Ingeborg Bengtson, svensk skådespelare.
• 15 maj – Mihail Bulgakov, rysk författare.
• 21 maj
  • Gustaf Boge, svensk filmfotograf.
  • Maja Cassel, svensk skådespelare och operasångerska.
• 23 maj
  • Pär Lagerkvist, svensk författare, nobelpristagare.
  • Walter Warzecha, tysk sjömilitär, generalamiral 1944.
• 31 maj – Martin Ericsson, svensk skådespelare.
• 9 juni
  • Nils Flyg, riksdagsman och partiordförande för Socialistiska partiet 1929–1943
  • Cole Porter, amerikansk låtskrivare och kompositör.
• 13 juni – Harry Roeck-Hansen, svensk skådespelare och teaterdirektör.
• 21 juni – Aleksi Lehtonen, finsk ärkebiskop 1945–1951.
• 29 juni – Saga Walli, svensk konstnär.
• 1 juli – Sten Selander, svensk poet, essäist och botaniker, ledamot av Svenska Akademien 1953–1957.
• 3 juli – Erik Johansson i Öckerö, svensk fiskare och riksdagspolitiker.
• 7 juli – William G. Stigler, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1944–1952.
• 9 juli – Clarence Norman Brunsdale, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1951–1957, senator 1959–1960.
• 12 juli – Yngve Brilioth, svensk ärkebiskop 1950–1958.
• 17 juli – Per Håkansson, svensk filmproducent och produktionschef vid AB Svea Film.
• 18 juli – Thurman C. Crook, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1949–1951.
• 21 juli – Oskar Kummetz, tysk sjömilitär, generalamiral 1944.
• 8 augusti
  • Henry Kjellson, svensk flygingenjör.
  • Karl Jonsson, svensk kamrer, inspicient, ateljékamrer vid Svensk Filmindustri.
• 10 augusti – Andries Mac Leod, belgiskfödd filosof och matematiker.
• 17 augusti – Hugo Jacobson, svensk operettsångare och skådespelare.
• 20 augusti – Shiso Kanaguri, japansk löpare.
• 21 augusti – Emiliano Mercado del Toro, blev världens äldsta person.
• 4 september – Fritz Todt, tysk ingenjör, nazist, ledare för Organisation Todt.
• 6 september – Bengt Nordenskiöld, svensk militär general.
• 7 september – Tor Wallén, svensk skådespelare och korist.
• 13 september – Nita Hårleman, svensk skådespelare.
• 14 september – Semmy Friedmann, svensk skådespelare.
• 16 september – Karl Dönitz, tysk storamiral, president 30 april–8 maj 1945.
• 29 september – Gerda Björne, svensk skådespelare.
• 1 oktober
  • Dagmar Ebbesen, svensk skådespelare.
  • Magnus Nilsson, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker (socialdemokrat).
• 5 oktober – Alfred Meyer, tysk nazistisk politiker.
• 6 oktober – David Sholtz, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1933–1937.
• 12 oktober – Edith Stein, Teresa Benedicta av Korset, filosof, karmelitnunna och martyr, helgon.
• 17 oktober – R. Gregg Cherry, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1945–1949.
• 18 oktober – Gösta Häggqvist, svensk högerextrem histologi.
• 21 oktober – Edith Wallén, svensk skådespelare.
• 2 november – Helmuth Weidling, tysk general.
• 4 november – Gábor Vajna, ungersk politiker.
• 15 november – Erwin Rommel, tysk militär – Ökenräven.
• 22 november – Bengt von Törne, finlandssvensk tonsättare, konstkännare och essäist.
• 24 november – Max Amann, tysk SS-officer.
• 2 december – Otto Dix, tysk målare.
• 9 december – Ollars-Erik Landberg, svensk skådespelare.
• 10 december
  • Harold Alexander, brittisk militär.
  • Nelly Sachs, tysk-svensk författare och mottagare av Nobelpriset i litteratur 1966.
• 15 december – Mary Gräber, svensk skådespelare.
• 17 december – Ola Persson, svensk flottningsarbetare och riksdagspolitiker (kommunist).
• 26 december – Henry Miller, amerikansk författare.
• 29 december – Béla Imrédy, ungersk politiker, premiärminister 14 maj 1938–16 februari 1939.
• Bo Hammarskjöld, svensk landshövding.
• Johannes Robert Becher, tysk författare och östtysk kulturminister.

Första kvartalet

Januari

• 9 januari – Carl Vilhelm Trenckner, 66, dansk orientalist.
• 11 januari – Carl Johan Thyselius, 79, svensk politiker och ämbetsman, Sveriges statsminister 1883–1884.
• 24 januari – Bainbridge Wadleigh, 60, amerikansk republikansk politiker, senator 1873–1879.
• 28 januari – Nicolaus Otto, 58, tysk uppfinnare av Ottomotorn.
• 29 januari – William Windom, 63, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister.

Februari

• 10 februari – Sofja Kovalevskaja, 41, rysk professor i matematik.
• 13 februari – Alexander Hugh Holmes Stuart, 83, amerikansk politiker.
• 21 februari – Georges Seurat, 31, fransk målare.

Mars

• 6 mars – Joshua Hill, 79, amerikansk politiker, senator 1871–1873.
• 23 mars – Lucius Robinson, 80, amerikansk demokratisk politiker.
• 25 mars – Alfred von Fabrice, 72, sachsisk greve, general och politiker.

Andra kvartalet

April

• 7 april
  • P.T. Barnum, 80, amerikansk underhållare, cirkuskung.
  • Daniel Gould Fowle, 60, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i North Carolina sedan 1889.
• 12 april – Robert Waterman, 64, amerikansk republikansk politiker.
• 24 april – Helmuth von Moltke, 90, tysk militär.

Maj

• 1 maj – Ferdinand Gregorovius, 70, tysk historiker och författare.
• 11 maj
  • Andrew J. Kuykendall, 76, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1865–1867.
  • Karl Wilhelm von Nägeli, 74, schweizisk botaniker.

Juni

• 17 juni – Harrison Ludington, 78, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1876–1878.
• 19 juni – David Settle Reid, 78, amerikansk demokratisk politiker.
• 23 juni – Wilhelm Eduard Weber, 86, tysk fysiker.

Tredje kvartalet

Juli

• 17 juli – Thomas M. Browne, 62, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877-1891.
• 20 juli – David S. Walker, 76, amerikansk politiker och jurist, guvernör i Florida 1865–1868.
• 31 juli – Frederick A. Sawyer, 68, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1873.

Augusti

• 27 augusti – Samuel C. Pomeroy, 75, amerikansk republikansk politiker, senator 1861–1873.

September

• 9 september – Jules Grévy, 84, fransk politiker, Frankrikes president 1879–1887.
• 13 september – Johan Gustaf Malmsjö, 76, svensk pianotillverkare.
• 28 september – Herman Melville, 72, amerikansk författare, skrev bl.a. Moby Dick.

Fjärde kvartalet

Oktober

• 

  6 oktober – Charles Stewart Parnell, 45, irländsk politiker.
• 16 oktober – Samuel W. Hale, 68, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1883–1885.

November

• 3 november – David T. Patterson, 73, amerikansk demokratisk politiker, senator 1866–1869.
• 10 november – Arthur Rimbaud, 37, fransk poet.
• 24 november – Robert Bulwer-Lytton, 60, brittisk diplomat och skald.

December

• 5 december – Peter II av Brasilien, 66, kejsare av Brasilien.
• 8 december – Marcellus Stearns, 52, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Florida 1874–1877.
• 20 december – Preston B. Plumb, 54, amerikansk republikansk politiker, senator 1877-1891.
• 26 december – Fabian Reuterskiöld, 87, svensk arméofficer och krigsminister 1862–1867.
• 29 december – Leopold Kronecker, 68, tysk matematiker.

Fotnoter

• Wikimedia Commons har media som rör 1891.
  Bilder & media