1941

Januari

• 1 januari – 5 % omsättningsskatt (oms) införs på så gott som all svensk försäljning ^[1]. Skatten administreras av en nybildad omsättningsskattenämnd ^[2].
• 11 januari – Nasjonal Samlings partiledare Vidkun Quisling ber närvarande tysk militär att ingripa mot Quislings opposition ^[3].
• 14 januari – Tyska kryssaren Pinguin hejdar norska valfångstflottan vid Bouvetön, och stoppar valfångsten på Antarktiska oceanen under resten av kriget.^[4]
• 17 januari – Guomindangs trupper under Chiang Kai-sheks befäl öppnar eld mot kommunisttrupper. Kinesiska inbördeskriget återupptas efter Andra världskriget.
• 19 januari – Brittiska trupper anfaller italienska trupper i Eritrea.
• 20 januari – Trådbussar införs i Stockholm.^[5]
  • USA:s förre jordbruksminister Henry Wallace från Iowa efterträder Texasdemokraten John Nance Garner som USA:s nye vicepresident.
• 21 januari – Brittiska och australiska trupper anfaller Tobruk, som nästa dag erövras från de tyska trupperna.
  • Legionärernas uppror och pogromen i Bukarest äger rum i Bukarest.

Februari

• 11 februari – Generallöjtnant Erwin Rommel kommer till Tripoli.
• 17 februari – Skolstrejk i Bergen i Norge i protest mot nazistorganisationen Hirden.
• 22 februari – Behandling av psykiskt sjuka med elektrochockterapi vid Beckomberga sjukhus presenteras ^[1] i Svensk läkartidning. Man ger stötar på 80 till 115 volt genom tinningarna i 0,5 till 0,7 sekunder ^[2].

Mars

• 1 mars – Alfred Hitchcocks film Utrikeskorrespondenten har svensk biopremiär ^[6].
• 4 mars – Brittiska soldater landstiger i Grekland.^[7]
• 7 mars – Den svenska regeringen rekonstrueras. Kooperatören Axel Gjöres blir folkhushållningsminister.
• 11 mars – USA:s kongress antar Lend-Lease-lagen ^[7].
• 11 mars – USA:s president Franklin D. Roosevelt undertecknar Lend-Lease-lagen, som innebär att krigsförnödenheter, som tillverkats i USA, kan skeppas till de allierade som lån.
• 30 mars – Tyska afrikakåren, ledd av Erwin Rommel, inleder sin offensiv i Nordafrika ^[6].
• Våren – Sverige sluter handelsavtal med Sovjet om järnprodukter i utbyte mot spannmål. Avtalet får dock ingen betydelse, på grund av det tyska anfallet mot Sovjet senare under året.

April

• April – Grönland ställs under USA:s beskydd ^[8].
• 1 april – Priskontroll införs i Sverige ^[9].
• 6 april
  • Grekland tvingas kapitulera då tyska trupper hjälper Italien i striden på det grekiska fastlandet ^[3].
  • Tyska trupper invaderar Jugoslavien ^[6].
• 8 april – Radiolicens nr 1 500 000 löses. Sverige anses vara radiotätast i världen ^[2].
• 10 april – Oberoende staten Kroatien utropas med Ante Pavelić som regeringschef ^[3].
• 13 april – Sovjetunionen och Japan sluter icke-angreppspakt ^[7].
• 16 april – Tyskarna genomför en massiv flygräd mot London, med nära 700 flygplan. Cirka 1 000 personer dödas och 2 000 skadas svårt.
• 17 april – Jugoslavien kapitulerar till de invaderande tyska soldaterna efter elva dagar ^[6].
• 23 april – Grekiska armén kapitulerar ^[6].
• 24 april – Grekiska armén kapitulerar i Saloniki.
• 23 eller 24 april – Författarinnan Karin Boye begår självmord i skogen utanför Alingsås.
• 30 april – De brittiska soldaterna lämnar Greklands fastland ^[7].

Maj

• 6 maj – Svenske kåsören Kar de Mumma benämner yngre moderiktiga herrar som följer vårens kontroversiella mode med bland annat bredbrättad hatt och stor rutig kavaj med begreppet "swingpjatt" ^[2].
• 9 maj – Den tyska ubåten U-110 erövras av brittiska flottan. Ombord finns den senaste versionen av Enigma, den tyska krypteringsmaskinen, som sedan används för att avkoda tyska meddelanden.
• 10 maj – Adolf Hitlers ställföreträdare Rudolf Hess flyger i hemlighet till Skottland för att medla fred med Storbritannien på egen hand, men tas till fånga^[3] när han nödlandar^[6] med fallskärm, och blir internerad för resten av kriget.
• 15 maj – Sveriges ÖB beordrar att kommunister skall avskiljas från sina förband och överföras till arbetskompanier. Även vissa syndikalister och radikala socialdemokrater drabbas.
• 20 maj – Kreta invaderas av tyska fallskärmstrupper vid Slaget om Kreta.
• 21 maj – Den svenska riksdagen godkänner förslaget om att sänka rösträttsåldern från 23 till 21 år^[3], samma som myndighetsåldern ^[1].
• 23 maj – Sveriges riksdag antar en skärpt steriliseringslag ^[1].
• 24 maj – Det tyska slagskeppet Bismarck sänker det brittiska HMS Hood varvid samtliga ombord utom tre omkommer.
• 26 maj – Tyska slagskeppet Bismarck träffas av torpeder och blir svårt att manövrera.
• 27 maj – Tyska slagskeppet Bismarck sänks och 2 300 man följer med i djupet ^[6].
• 28 maj – Stockholms stift inrättas.

Juni

• 14 juni
  • En massdeportation av cirka 40 000 litauer till Sibirien påbörjas.
  • USA:s regering fryser alla tyska tillgångar i banker med mera.
• 16 juni – Stockholms stadsfullmäktige beslutar att påbörja bygget av Stockholms tunnelbana.
• 19 juni – Konsum öppnar Sveriges första snabbköp i hörnet av Odengatan och Roslagsgatan i Stockholm.

• 22 juni
  • Tyskland anfaller utan krigsförklaring Sovjetunionen ^[3], och några dagar senare förklarar även Finland att man ligger i krig med Sovjetunionen ^[1]. Tyskland begär att få skicka Engelbrechtdivisionen (14 712 fullt utrustade soldater) Norge till Finland genom Sverige.
  • Italien och Rumänien förklarar krig mot Sovjetunionen ^[7].
  • Sovjetiska styrkor öppnar eld på Hangöfronten. Hangö bombas av tyskt flyg.
  • I samband med krigsutbrottet mellan Tyskland och Sovjet föreslår den svenska Högern och utrikesministern ett förbud mot Sveriges Kommunistiska Parti (SKP).
  • Den svenska riksdagen diskuterar de tyska kraven, Midsommarkrisen: Sedan statsministern använt ett påstått abdikationshot från Gustaf V i debatten tillåtes transiteringen "som en engångsföreteelse".
• 25 juni
  • Engelbrechtdivisionen påbörjar resan genom Sverige.
  • Finland sluter upp på Tysklands sida för att återta områden man tvingats avträda föregående år ^[3]. Sovjetunionen flygbombar finländska städer, och Finlands statsminister Jukka Rangell konstaterar i ett radiotal att Finland åter är i krig med Sovjetunionen.
• 26 juni – Sveriges regering medger att den tyska Engelbrechtdivisionen får åka tåg på järnväg genom Sverige från Norge till Finland ^[3]. Beslutet blir mycket omdebatterat i Sverige ^[1].
• 27 juni – Ungern förklarar Sovjetunionen krig ^[7].
• 30 juni – Pogromen i Lviv äger rum i Lviv.
• 10 juli – Finland inleder storanfallet mot Sovjetunionen.

Juli

• Juli – USA skickar krigsfartyg mot Tyskland för att kontrollera vägarna för skepp i Europa ^[8].
• 11 juli
  • Den svenska regeringen beslutar om civil hjälp till Finland. Liksom vid förra finska krigsutbrottet (1939) sker frivilliga insamlingar ^[1].
  • Mannerheims dagorder nr 3 anger befriandet av Fjärrkarelen från bolsjevismen som krigsmål.
• 7 juli – Amerikanska soldater stationeras i Island ^[7], som ställs under USA:s beskydd ^[8].
• 12 juli
  • Engelbrechtdivisionen fullbordar transiteringen genom Sverige, vilken har skett utan incidenter.
  • Storbritannien och Sovjetunionen undertecknar ett biståndsavtal.
• 16 juli – Smörgåsbordet förbjuds på restaurangerna i Stockholm ^[6].
• 19 juli – Ett tåg med last av tysk ammunition exploderar på Krylbo station. Misstankar om sabotage bekräftas senare men kan inte bekräftas ^[1]. Tåget exploderar då det står uppställt ^[1].
• 26 juli – Alla japanska tillgångar i USA tas i beslag.

Augusti

• 10 augusti – Gunder Hägg, Sverige, sätter genom att springa 1 500 meter på tiden 3.47.6 det första av sina 15 världsrekord under åren 1941–1945 ^[6], vilket sker vid svenska mästerskapen på Stockholms stadion ^[10].
• 12 augusti – Två svenska B 5-flygplan från Västgöta flygflottilj kolliderar under övning vid Ljugarn på Gotland. Tre av fyra besättningsmän omkommer vid olyckan.^[11]
• 14 augusti – USA:s president Franklin D. Roosevelt och Storbritanniens premiärminister Winston Churchill undertecknar Atlantdeklarationen.
• 30 augusti – Finländska soldater intar Viborg ^[3].

September

• September – Amerikanska krigsfartyg attackerar tyska ubåtar ^[8].
• 1 september – Tyska judar över sju år tvingas bära davidsstjärna ^[6].
• 3 september – Första massgasningarna i Auschwitz genomförs ^[7].
• 8 september – Den tyska belägringen av Leningrad börjar ^[6].
• 17 september
  • Genom misstänkt sabotage sprängs tre av svenska flottans jagare, förtöjda i Hårsfjärden i Stockholm, och 33 personer dödas ^[3] och 17 skadas. Jagarna är Klas Horn, Klas Uggla och Göteborg och sabotage misstänks men går inte att visa ^[1]. Olyckan är en av de svåraste katastrofer som i svensk fredstid drabbat svenska försvaret.
• 19 september
  • Tyska soldater erövrar Kiev ^[6].
  • Första Casinorevyn, "Hör oss, Klara", av Gösta Bernhard och Stig Bergendorff har premiär ^[6].
• 29 september – Tyska Einsatzkommandon mördar cirka 35 000 judar från Kiev vid Babij Jar ^[6].
• September – Årets svenska skörderesultat är det sämsta på 50 år.
• Hösten – Sverige börjar tillämpa en generösare flyktingpolitik mot judar, vilket dock är försent, eftersom förintelsen har börjat och tyska judar ej tillåts lämna Tyskland.

Oktober

• 2 oktober – Vilhelm Mobergs historiska roman med aktuell antinazistisk tendens, Rid i natt!, utkommer ^[3] och får lysande recensioner ^[1].
• 6 oktober – Den amerikanska storfilmen Borta med vinden har svensk biopremiär ^[1] och för första gången visas en fyra timmar lång film i Sverige.
• 11–12 oktober – En brand förstör en Firestone Tire & Rubber Co.-fabrik i Fall River, Massachusetts, och 15 850 ton gummi förstörs, vilket och orsakar ett bakslag för den amerikanska militären.^[12]
• 16 oktober – Sovjetunionen flyttar regeringen från Moskva till Kujbysjev ^[7].
• 25 oktober – Den tyska arméoffensiven stannar upp då man inringat Leningrad och endast är fyra mil från Moskva ^[3].

November

• November
  • USA upphäver sin neutralitetsakt för att säkra amerikanskt militärt stöd till Storbritannien ^[8].
  • USA skickar soldater till Nederländska Guyana för att skydda leveranser av aluminiummalm från bauxitgruvorna. Brasilien deltar också. ^[8].
• 6 november – Första delen, Grupp Krilon, i en romansvit där Eyvind Johnson bland annat driver med neutralitetspolitiken, utkommer ^[1].
• 13 november – Det brittiska hangarfartyget Ark Royal sänks av den tyska ubåten U-81.
• 17 november
  • Den svenska värnplikten förlängs från 175 till 450 dagar ^[1]. Marinen och flygvapnet förstärks och pansar- och luftvärn blir egna truppslag inom armén.
  • USA:s ambassadör i Japan sänder ett telegram till Washington, D.C. om att Japan planerar att anfalla Pearl Harbor, Hawaii. Telegrammet ignoreras dock.
• 18 november – Britterna går till offensiv i Italienska Nordafrika ^[7].
• 19 november – Både tyska kryssaren Kormoran och australiska kryssaren HMAS Sydney sjunker vid ett slag utanför Västaustraliens kust. Inga av de 645 australiska sjömännen från Sydney överlever.^[13]
• 21 november
  • I Sverige invigs en affischkampanj som manar till tystnad och vaksamhet mot ryktesspridning, med Bertil Almqvists tecknade "En svensk tiger" som symbol ^[3].
  • Första delen av Frans G. Bengtssons roman Röde Orm utkommer ^[1].
• 22 november – HMS Devonshire sänker tyska kryssaren Atlantis, och därmed upphör krigets längsta färd med krigsskepp. (622 dagar utan att gå i hamn för reparation)^[14]

December

• 5 december – Sovjetiska soldater går till motoffensiv mot tyskarna, vilka står 3 mil från Moskva ^[6].

• 6 december – Tysklands offensiv hejdas framför Moskva ^[7].
• 7 december
  • Större delen av USA:s Stillahavsflotta i Pearl Harbor, Hawaii utsätts för ett överraskande anfall av Japan ^[3] genom hangarfartygsbaserade flygstridskrafter. Därmed inträder USA i andra världskriget på de allierades sida.
  • Japan förklarar krig mot USA, Storbritannien, Kanada och Australien ^[7].
• 8 december – USA går in i världskriget på de allierades sida ^[3] och USA:s president Franklin D. Roosevelt radiotalar ^[15].
• 11 december – Italien och Tyskland förklarar krig mot USA ^[7].
• 13 december – Uppmäts den kallaste temperaturen någonsin i Sverige, -53,3 grader. Plats: Malgovik, Vilhelmina kommun ^[16]. Köldrekordet är bekräftat av SMHI.
• 19 december – Adolf Hitler avskedar generalfältmarskalk Walther von Brauchitsch och tar själv befälet över tyska armén.

Okänt datum

• USA tar hem sina soldater från Kina ^[8].
• Kina inför dödsstraff för den som tillverkar eller säljer opium eller vallmo ^[17].
• Karl Lindegren blir partisekreterare i Bondeförbundet
• Nils Löfgren och Bengt Lundqvist uppfinner Xylocain för lokalbedövning.
• Sveriges ÖB förordar en svensk uppslutning i kriget mot Sovjet.
• LO antar nya centralistiska stadgar som ger landssekretariatet ökad makt.
• 1941 års svenska försvarsutredning tillsätts.
• LO och SAF sluter arbetarskyddsavtal.
• Vattenföroreningsregler för industri- och kloakvatten införs i Sverige.
• En svensk grundlagsändring medger censur och utgivningsförbud samt provisorisk kvarstad, det vill säga beslagtagning utan föregående rättegång.
• Hösten 1941 efterträder den svenska Pressnämnden det tidigare Pressrådet (som inrättades av staten i september 1939). Nämnden bildas för att reglera vad pressen skriver om kriget och gör det genom att skicka grå lappar.
• Statens flyktingnämnd bildas och fungerar som central svensk myndighet för hjälp åt nödställda flyktingar som skrivits ut från flyktingläger.
• Lejdtrafiken med neutrala länder genom Skagerackspärren startar med Tysklands och Storbritanniens godkännande.
• Debatten om det svenska dansbaneeländet blossar upp.
• Idrottsanläggningen Ryavallen i Borås invigs.
• Sveriges Åke Seyffarth noterar två världsrekord i skridskolandskamp mellan Sverige och Schweiz ^[1].
• 70 % av antalet behövliga barn föds i Sverige ^[1].
• Sveriges riksdag inför lyxskatt ^[1].
• Allmänna smörgåsbord förbjuds på Sveriges restauranger ^[1].
• Svensk polis utreder fall av illegal värvning till tyska Waffen-SS ^[1].
• I Sverige samlar man in måsägg för äggmassa till livsmedelsindustrin ^[1].
• Sverige sänker den maximala spritransonen från fyra till tre liter per månad ^[1].
• Sverige inför nya bestämmelser mot svartabörshandel med ransonerade varor ^[1].
• Falsterbokanalen öppnas i Sverige för att skydda sjöfarten mot minorna ute på Kattegatt ^[1].
• Önskemål i Sveriges riksdag om tvångssterilisering av tattare ^[18].
• USA steriliserar 36 000 människor ^[18].
• Första prototypen till Ericofonen "Cobra" får sin design (färdiga produkten dröjer till 1956) ^[19].

• 3 januari – Robin Morgan, amerikansk feminist, författare och skådespelare.
• 5 januari – Hayao Miyasaki, japansk animatör.
• 6 januari – Tamara Lund, finländsk operasångerska (sopran) och skådespelare.
• 8 januari
  • Graham Chapman, brittisk komiker, manusförfattare och skådespelare, medlem i Monty Python.
  • Boris Vallejo, peruansk-amerikansk konstnär.
• 9 januari – Joan Baez, amerikansk folkmusiker, gitarrist och kompositör.
• 10 januari – Tom Clarke, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 11 januari – Gérson, brasiliansk fotbollsspelare.
• 14 januari – Faye Dunaway, amerikansk skådespelare och regissör.
• 15 januari – Captain Beefheart, sångare.
• 21 januari – Plácido Domingo, spansk-mexikansk operasångare, tenor.
• 24 januari – Neil Diamond, eg. Noah Kaminsky, amerikansk sångare och låtskrivare.
• 25 januari
  • Olle Kåks, svensk konstnär.
  • Ulf Tistam, svensk skådespelare.
• 28 januari – King Tubby, jamaicansk musiker.
• 30 januari – Dick Cheney, USA:s vicepresident.
• 31 januari – George S. Mickelson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1987–1993.
• 3 februari – Monica Nordquist, svensk skådespelare.
• 4 februari – John Steel, brittisk musiker, medlem av The Animals.
• 5 februari – Stephen J. Cannell, amerikansk manusförfattare och författare.
• 7 februari – Doc Hastings, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995-.
• 8 februari – Nick Nolte, amerikansk skådespelare.
• 13 februari – Percy Barnevik, svensk industriman, chef för ASEA och senare ABB ^[1].
• 14 februari
  • John Butterfill, brittisk konservativ parlamentsledamot.
  • Lars Passgård, svensk skådespelare.
  • Paul Tsongas, amerikansk demokratisk politiker.
• 15 februari – Leif Blomberg, svensk politiker (s), invandrarminister 1994–1996 och ordförande för Metall.
• 17 februari – Gene Pitney, amerikansk sångare och låtskrivare.
• 20 februari – Buffy Sainte-Marie, kanadensisk sångerska.
• 22 februari – Hipólito Mejía, Dominikanska republikens president 2000–2004.
• 27 februari – Charlotte Stewart, amerikansk skådespelare.
• 11 mars – Christina Stenius, svensk skådespelare.
• 16 mars – Bernardo Bertolucci, italiensk filmregissör
• 18 mars – Stefan Jarl, svensk dokumentärfilmare och regissör.
• 23 mars – Carola Standertskjöld, finländsk sångare.
• 26 mars
  • Richard Dawkins, brittisk zoolog och genetiker.
  • Lella Lombardi, italiensk racerförare.
• 27 mars – Ivan Gašparovič, slovakisk politiker, president från 2004.
• 30 mars
  • Annica Risberg, svensk skådespelare och sångerska.
  • Wasim Sajjad, president i Pakistan 1997-1998.
• 3 april – Jan Berry, amerikansk musiker i duon Jan and Dean.
• 7 april
  • Gorden Kaye, brittisk skådespelare.
  • Danny Wells, kanadensisk skådespelare
• 10 april – Paul Theroux, amerikansk författare.
• 11 april
  • Shirley Stelfox, brittisk skådespelare.
  • Frederick Hauck, amerikansk astronaut.
• 12 april – Bobby Moore, engelsk fotbollsspelare.
• 14 april – Pete Rose, amerikansk basebollspelare.
• 15 april – Howard Berman, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1983–2013.
• 16 april – Cliff Stearns, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1989–2013.
• 18 april
  • Michael D. Higgins, irländsk politiker, Irlands president 2011-.
  • Jochen Rindt, österrikisk racerförare.
• 20 april – Ryan O'Neal, amerikansk skådespelare.
• 21 april – David L. Boren, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Oklahoma 1975–1979, senator 1979-1994.
• 23 april – Paavo Lipponen, finländsk socialdemokratisk politiker, statsminister 1995–2003.
• 24 april – Richard Holbrooke, amerikansk diplomat (död 2010).
• 27 april – Fethullah Gülen, turkisk predikant.
• 28 april – Ann-Margret, svensk-amerikansk skådespelare och sångerska.
• 5 maj – Alexander Ragulin, rysk ishockeyspelare.
• 8 maj – James Traficant, amerikansk kongressman.
• 11 maj
  • Malou Hallström, svensk skådespelare och TV-profil.
  • Eric Burdon, brittisk sångare, medlem i The Animals.
• 13 maj – Urban Sahlin, svensk skådespelare.
• 18 maj – Kent Sänd, svensk samhällsdebattör.
• 19 maj – Nora Ephron, amerikansk regissör och manusförfattare (död 2012).
• 22 maj – Menzies Campbell, skotsk advokat och ledamot av det brittiska underhuset (liberaldemokrat).
• 24 maj – Bob Dylan, född. Robert Zimmerman, amerikansk sångare, gitarrist och låtskrivare.
• 26 maj – Jim Dobbin, brittisk parlamentsledamot för Labour och Co-operative Party 1997-.
• 29 maj – Per Ragnar, svensk författare och skådespelare.
• 2 juni – Charlie Watts, trumslagare, medlem i The Rolling Stones.
• 3 juni – Åke Green, omskriven pingstpastor på Öland.
• 4 juni – Klaus Michael Grüber, tysk regissör och skådespelare.
• 10 juni – Jürgen Prochnow, tysk skådespelare.
• 12 juni
  • Chick Corea, amerikansk jazzpianist och -kompositör.
  • Lucille Roybal-Allard, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-.
• 15 juni – Essy Persson, svensk skådespelare.
• 19 juni
  • Magnus Härenstam, skådespelare och TV-man.
  • Václav Klaus, Tjeckiens president från 2003.
• 20 juni – Stephen Frears, brittisk regissör.
• 24 juni
  • Julia Kristeva, bulgarisk filosof, feminist, och lingvist.
  • Sylvia Lindenstrand, svensk operasångerska och skådespelare.
  • Charles Whitman, amerikansk massmördare.
• 25 juni – Roy Marsden, brittisk skådespelare.
• 27 juni
  • Mike Honda, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2001-.
  • Michael Kallaanvaara, svensk skådespelare.
  • Krzysztof Kieślowski, polsk regissör och manusförfattare.
• 28 juni – Gunilla von Bahr, svensk flöjtist.
• 3 juli
  • Barbro Oborg, svensk skådespelare.
  • Liamine Zéroual, Algeriets president 1994–1999.
• 4 juli – Sam Farr, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-.
• 6 juli – Kjell-Hugo Grandin, svensk skådespelare.
• 7 juli
  • Michael Howard, brittisk politiker, partiledare för Konservativa partiet 2003–2005.
  • Liston Söderberg, svensk fotbollsspelare och tränare.
• 13 juli – Robert Forster, amerikansk skådespelare.
• 16 juli – George Young, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
• 18 juli
  • Bill Delahunt, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997-.
  • Frank Farian, tysk musikproducent, kompositör och sångare.
• 19 juli – Natalia Bessmertnova, rysk ballerina.
• 20 juli – Vladimir Lyakhov, kosmonaut från Ukraina.
• 27 juli – Charlie Norwood, amerikansk republikansk politiker.
• 30 juli – Paul Anka, amerikansk sångare.
• 31 juli – Amarsinh Chaudhary, indisk politiker.
• 1 augusti – Sue Wilkins Myrick, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995-.
• 5 augusti – Leonid Kizim, kosmonaut från Ukraina.
• 7 augusti – Bob Etheridge, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997-.
• 14 augusti
  • David Crosby, amerikansk sångare och gitarrist.
  • Lars Humble, svensk skådespelare.
• 17 augusti
  • Ibrahim Babangida, Nigerias president 1985–1993.
  • Lars Haldenberg, svensk skådespelare.
• 20 augusti – Slobodan Milošević, jugoslavisk ex-president.
• 27 augusti – Yuri Malyshev, rysk kosmonaut.
• 4 september – Sushil Kumar Shinde, indisk politiker.
• 6 september – Danny K. Davis, amerikansk demokratisk politiker.
• 8 september – Krister Broberg, svensk musiker och skådespelare.
• 4 september – Sushil Kumar Shinde, indisk politiker, chefsminister i Maharashtra 2003–2004.
• 9 september – Otis Redding, amerikansk soulsångare.
• 10 september – Gunpei Yokoi, japansk spelskapare.
• 15 september
  • Flórián Albert, ungersk fotbollsspelare (anfallare).
  • Signe Anderson, amerikansk musiker, sångerska i Jefferson Airplane 1965–1966.
  • Miroslaw Hermaszewski, polsk kosmonaut.
• 17 september – Marit Allen, brittisk modejournalist och kostymör.
• 21 september – Ragnar Erlandsson, åländsk politiker (centerpartist).
• 24 september – Linda McCartney, amerikansk fotograf, hustru till Paul McCartney.
• 25 september – Hayati Kafé, svensk jazzsångare.
• 29 september – Thomas Hellberg, svensk skådespelare.
• 30 september
  • Paul Bremer, amerikansk diplomat, ledare för den civila administrationen i Irak 2003–2004.
  • Reine Wisell, svensk racerförare.
• 3 oktober – Chubby Checker, amerikansk rock-and-rollsångare.
• 4 oktober
  • Ulf Adelsohn, svensk politiker, statsråd, moderatledare 1981–1986, sedermera landshövding i Stockholms län ^[1].
  • Anne Rice, amerikansk författare.
• 7 oktober – Lennart Malmer, svensk regissör, manusförfattare, filmare, producent, kompositör och fotograf.
• 8 oktober – Jesse Jackson, amerikansk människorättsaktivist.
• 10 oktober – Peter Coyote, amerikansk skådespelare.
• 11 oktober – Tony Worthington, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1987.
• 13 oktober
  • Paul Simon, amerikansk sångare, gitarrist och låtskrivare.
  • Neil Aspinall.
• 14 oktober – Inger Öjebro, svensk skådespelare.
• 17 oktober – Anita Lindohf, svensk skådespelare.
• 23 oktober – Igor Smirnov, president i Transnistrien.
• 26 oktober – Holger Meins, medlem av Röda armé-fraktionen.
• 1 november – Raymond Nederström, svensk skådespelare.
• 5 november – Art Garfunkel, amerikansk sångare och filmskådespelare.
• 6 november
  • Peter Althin, svensk advokat och kristdemokratisk politiker.
  • John Carter, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003-.
• 7 november – Angelo Scola, patriark av Venedig.
• 17 november – Gene Clark, amerikansk musiker, medlem av The Byrds
• 18 november – Angela Watkinson, brittisk parlamentsledamot för Konservativa partiet.
• 23 november – Franco Nero, italiensk skådespelare.
• 24 november – Pete Best, brittisk musiker, medlem i The Beatles innan gruppen fick skivkontrakt.
• 25 november
  • Percy Sledge, amerikansk sångare.
  • Riaz Ahmed Gohar Shahi, pakistansk mystiker och författare.
• 29 november – Ronald D. Coleman, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1983–1997.
• 30 november – Phil Wills, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
• 4 december – Giovanni Tonucci, italiensk katolsk ärkebiskop, nuntie.
• 6 december – Kersti Adams-Ray, svensk journalist och programledare i radio.
• 8 december – Geoff Hurst, engelsk fotbollsspelare.
• 9 december – Beau Bridges, amerikansk skådespelare.
• 10 december
  • Fionnula Flanagan, irländsk skådespelare.
  • Eva Sjöström, svensk skådespelare.
  • Kyu Sakamoto, japansk musiker.
• 11 december – Max Baucus, amerikansk demokratisk politiker, senator.
• 15 december – Mike Love, amerikansk popmusiker, medlem i The Beach Boys.
• 16 december – Lesley Stahl, amerikansk journalist och författare.
• 20 december
  • Roland Johansson, svensk skådespelare.
  • Rolf Johansson, svensk skådespelare.
• 21 december – Ingrid Dahlberg, svensk regissör, producent, f.d. Dramatenchef och landshövding i Dalarnas län.
• 24 december – Michael E. Ryan, amerikansk flygvapengeneral, flygvapenstabschef 1997–2001.
• 31 december – Sir Alex Ferguson, skotsk fotbollstränare.

• 3 januari – Henning Ohlson, svensk författare, manusförfattare och sjöman.
• 5 januari – Amy Johnson, brittisk pionjärflygare
• 8 januari – Robert Baden-Powell, scoutrörelsens grundare.
• 13 januari – James Joyce, irländsk författare.
• 23 januari – Richard C. Hunter, amerikansk demokratisk politiker, senator 1934–1935.
• 27 januari – István Csáky, ungersk greve, diplomat och politiker; utrikesminister 1938-1941.
• 9 februari – Reed Smoot, amerikansk republikansk politiker och religiös ledare, senator 1903–1933.
• 11 februari – Victoria Strandin, svensk dansare.
• 14 februari – Aloys Schulte, tysk historiker.
• 7 mars – Günter Prien, tysk marinofficer, ubåtskapten.
• 15 mars – Aleksej von Jawlensky, rysk målare inom expressionismen.
• 28 mars – Virginia Woolf, brittisk författare.
• 3 april – Pál Teleki von Szék, ungersk greve, vetenskapsman och politiker; premiärminister 1920–1921 och 1939-1941.
• 5 april – Parvin E'tesami, iransk poet.
• 9 april – Morris Sheppard, amerikansk demokratisk politiker, senator 1913–1941.
• 23 eller 24 april – Karin Boye, svensk författare ^[1], självmord i skogen ^[1] utanför Alingsås.
• 8 maj – Tore Svennberg, svensk skådespelare, chef för dramaten 1922–1928.
• 27 maj – Günther Lütjens, tysk sjömilitär, amiral 1940, stupad.
• 30 maj – John Forsell, Operasångare och Kungliga operans teaterchef 1924–1939.
• 2 juni – Lou Gehrig, amerikansk basebollspelare.
• 4 juni – Vilhelm II, tysk kejsare 1888–1918.
• 6 juni – Louis Chevrolet, Schweiz-amerikansk racerförare, grundare av bilmärket Chevrolet.
• 11 juni - Carl Grimberg, svensk historiker.
• 22 juni – Pat Harrison, amerikansk demokratisk politiker, senator 1919-1941.
• 26 juni – Andrew Jackson Houston, amerikansk politiker, senator 1941.
• 28 juni - George Frederic Still, engelsk barnläkare.
• 10 juli – Jelly Roll Morton, amerikansk jazzmusiker.
• 26 juli – Henri Lebesgue, fransk matematiker, generaliserade Riemann-integralen.
• 7 augusti – Rabindranath Tagore, indisk författare, nobelpristagare.
• 14 augusti – Maximilian Kolbe, polsk franciskanmunk och martyr, helgonförklarades 1982.
• 1 september – George Pardee, amerikansk läkare och politiker.
• 10 september – Fritz Noether, matematiker.
• 25 september – Clifford Grey, brittisk skådespelare, författare och manusförfattare.
• 9 oktober – John Gardiner Richards, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1927–1931.
• 14 oktober – Hjalmar Söderberg, svensk författare och journalist.
• 22 oktober – Louis Marcoussis, fransk konstnär, målare.
• 25 oktober
  • Robert Delaunay, fransk konstnär.
  • Nisse Lind, svensk kapellmästare, kompositör, skådespelare och musiker (dragspel, piano).
• 26 oktober – Masja Bruskina, rysk judinna, sjuksköterska och partisan, avrättad.
• 2 november
  • Bengt Djurberg, svensk skådespelare och sångare.
  • Simon Guggenheim, amerikansk republikansk politiker, affärsman och filantrop, senator 1907–1913.
• 11 november – Albert Gérard Léo d'Amade, fransk militär
• 17 november – Ernst Udet, tysk flyggeneral (självmord).
• 18 november – Chris Watson, Australiens tredje premiärminister.
• 23 november – Horace F. Graham, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1917–1919.
• 29 november – Zoja Kosmodemjanskaja, sovjetrysk partisan, mördad.
• 1 december – Alva B. Adams, amerikansk demokratisk politiker, senator 1923–1924 och 1933-1941.
• 2 december – Ellen Palmstierna, svensk friherrinna, rösträttskämpe, ordförande och delaktig i grundandet av föreningen Rädda Barnen.
• 3 december – Christian Sinding, norsk tonsättare.
• 6 december – John Matthew O'Connell, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1933-1939.
• 7 december – Knut Lambert, svensk regissör och skådespelare.
• 9 december – Bruno Aspelin, finländsk artist och vissångare.
• 11 december – Kasper Järnefelt, finländsk konstkritiker och översättare.
• 19 december – Hans Nockemann, tysk SS-officer.
• 25 december – Richard S. Aldrich, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1923-1933.
• 27 december – Hamilton Fish Kean, amerikansk republikansk politiker, senator 1929–1935.
• 31 december – August Bruhn, svensk kyrkoherde och politiker (liberal).

• Inga priser utdelades.^[20]

Fotnoter

• Wikimedia Commons har media som rör 1941.
  Bilder & media