Europaparlamentsvalet i Sverige 2004

tredje Europaparlamentsvalet i Sverige

Europaparlamentsvalet i Sverige 2004 ägde rum söndagen den 13 juni 2004. Drygt 6,8 miljoner personer var röstberättigade i valet om de 19 mandat som Sverige hade tilldelats innan valet. I valet tillämpade landet ett valsystem med partilistor och Sainte-Laguës metod (jämkade uddatalsmetoden), med en fyraprocentsspärr för småpartier. Sverige var inte uppdelat i några valkretsar, utan fungerade som en enda valkrets i valet.

Europaparlamentsvalet i Sverige 2004
Europeiska unionen
← 199913 juni 20042009 →

Sveriges 19 mandat i Europaparlamentet
Valdeltagande37,85%
 Första partiAndra partiTredje parti
 

ToppkandidatInger Segelström[1]Gunnar HökmarkNils Lundgren
PartiSocialdemokraternaModeraternaJunilistan
PartigruppPESEPP-EDIND/DEM
Föregående val6 mandat, 25,99%5 mandat, 20,75%Nytt parti
Erhållna mandat543
Mandatförändring 1 1 3
Röster616 963458 398363 472
Andel24,56 %18,25%14,47%
Väljarströmmar 1,43% 2,50% 14,47%

 Fjärde partiFemte partiSjätte parti
 

ToppkandidatJonas SjöstedtCecilia MalmströmLena Ek
PartiVänsterpartietFolkpartietCenterpartiet
PartigruppGUE/NGLALDEALDE
Föregående val3 mandat, 15,82%3 mandat, 13,85%1 mandat, 5,99%
Erhållna mandat221
Mandatförändring 1 1-
Röster321 344247 750157 258
Andel12,79%9,86%6,26%
Väljarströmmar 3,03% 3,99% 0,27%

 Sjunde partiÅttonde parti
 

ToppkandidatCarl SchlyterAnders Wijkman
PartiMiljöpartietKristdemokraterna
PartigruppG/EFAEPP-ED
Föregående val2 mandat, 9,49%2 mandat, 7,64%
Erhållna mandat11
Mandatförändring 1 1
Röster149 603142 704
Andel5,96%5,68%
Väljarströmmar 3,53% 1,96%
Europeiska flaggan Val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet 2004
Val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet
Område
Antal mandat
Valdagar
Sverige Sverige
19
13 juni 2004
Valmanskår
Valdeltagande
6 827 870
37,85 %
Valsystem
Valmetod
Spärr
proportionellt valsystem
Sainte-Laguës metod
4 %
Andra val
Föregående val
Nästkommande val

Europaparlamentsvalet 1999
Europaparlamentsvalet 2009

Det EU-kritiska partiet Junilistan, som hade bildats samma år, stod för valets skräll. Trots att opinionsmätningar innan valet pekade på att partiet skulle hamna runt fyraprocentsspärren, lyckades partiet erhålla över 14 procent av rösterna och därmed tre mandat. Junilistans framgång innebar att alla de stora etablerade partierna backade i röstandelar. Både Socialdemokraterna och Moderaterna tappade varsitt mandat.[2] Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta nationella val sedan den allmänna rösträttens införande i Sverige. Även Vänsterpartiet och Folkpartiet, som båda hade lyckats väl i valet 1999, tappade varsitt mandat och tre respektive fyra procentenheter av väljarstödet. Likaså förlorade Miljöpartiet och Kristdemokraterna ett mandat var, medan Centerpartiet var det enda riksdagspartiet som kunde behålla samtliga av sina mandat från valet 1999.[2]

Valdeltagandet minskade med en procentenhet till 37,85 procent. Det var därmed det lägsta valdeltagandet i ett svenskt Europaparlamentsval. Det var också det lägsta valdeltagandet i valet 2004 bland alla de medlemsstater som blivit medlemmar i unionen före 2004.[3] Valdeltagandet kan jämföras med deltagandet i riksdagsvalet 2002 och 2006, då det uppgick till över 80 procent.

Valresultat

AndelAntalMandat
Socialdemokraterna24,56 %
  
616 9635
–1,43 %
  
–40 534–1
Moderaterna18,25 %
  
458 3984
–2,50 %
  
–66 357–1
Junilistan14,47 %
  
363 4723
+14,47 %
  
+363 472+3
Vänsterpartiet12,79 %
  
321 3442
–3,03 %
  
–78 729–1
Folkpartiet9,86 %
  
247 7502
–3,99 %
  
–102 589–1
Centerpartiet6,26 %
  
157 2581
+0,27 %
  
+5 816±0
Miljöpartiet5,96 %
  
149 6031
–3,53 %
  
–90 343–1
Kristdemokraterna5,68 %
  
142 7041
–1,96 %
  
–50 650–1
Övriga partier och kandidater2,17 %
  
54 5770
+1,69 %
  
+42 546±0
Ogiltiga och blanka röster2,80 %
  
72 3950
+0,52 %
  
+13 318±0
Valdeltagande37,85 %
  
2 584 46419
–0,99 %
  
–4 050–3
Antal röstberättigade 6 827 870

 05  EPP-ED   05  PES      03  ALDE     01  G/EFA    02  GUE/NGL  03  IND/DEM  00  UEN      00  NI

Invalda ledamöter

Dessa personer blev valda till ledamöter.[1] För att bli personvald behöver kandidaten få minst 5 % av partiets personkryss, och att partiet har fått mandat som kandidaten kan ta i anspråk.

# = placering på partiets valsedel.

Socialdemokraterna
#Kandidat%Övrigt
1Inger Segelström12,94personvald.
2Jan Andersson4,16%invald.
3Ewa Hedkvist Petersen3,34%invald.
avgick februari 2007.
7Åsa Westlund6,81%personvald.
31Anna Hedh5,26%personvald.
4Göran Färm?ersättare.
ledamot sedan februari 2007.
Moderaterna
#Kandidat%Övrigt
1Gunnar Hökmark16,31%personvald.
2Charlotte Cederschiöld18,45%personvald.
3Anna Ibrisagic6,15%personvald.
4Christofer Fjellner2,95%invald.
Junilistan
#Kandidat%Övrigt
1Nils Lundgren36,39%personvald.
2Lars Wohlin6,13%personvald.
3Hélène Goudin2,91%invald.
Vänsterpartiet
#Kandidat%Övrigt
1Jonas Sjöstedt54,34%personvald.
avgick september 2006.
2Eva-Britt Svensson2,28%invald.
?Jens Holm?ersättare.
ledamot sedan september 2006.
Folkpartiet
#Kandidat%Övrigt
1Cecilia Malmström33,43%personvald.
avgick oktober 2006.
2Maria Carlshamre7,04%personinvald.
?Olle Schmidt?ersättare.
ledamot sedan oktober 2006.
Centerpartiet
#Kandidat%Övrigt
1Lena Ek36,05%personvald.
Miljöpartiet
#Kandidat%Övrigt
1Carl Schlyter17,19%personvald.
Kristdemokraterna
#Kandidat%Övrigt
1Anders Wijkman37,29%personvald.

Se även

Referenser

Noter

EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.