Europaparlamentsvalet i Sverige 2024

Mandatfördelning

Mandatperioden 2019–2024

Följande uppställning speglar mandatfördelningen till följd av val och omfördelning av mandat med anledning av Storbritanniens utträde ur unionen 2020. Partibyten och utträden/uteslutning ur partigrupper speglas däremot inte.

Antal mandat

Fyra av de nuvarande 21 parlamentsledamöterna ställer inte upp för omval: Malin Björk (V), Jakop Dalunde (MP), David Lega (KD) och Peter Lundgren (partilös).

Centerpartiet

Centerpartiets sittande parlamentariker Abir Al-Sahlani och Emma Wiesner har meddelat att de ställer upp för omval. Wiesner stöds av Centerpartiets ungdomsförbund och Centerstudenter.^[6]

Den 10 november presenterade partiets nomineringskommitté sitt förslag till valsedel. Listan toppades av Emma Wiesner följt av Abir Al-Sahlani, Svante Linusson, Sven Tornberg och Emma Blomdahl-Wahlberg.^[7][8] Listan fastslogs den 24 november av partiets förtroenderåd.^[9]

Centerpartiets lista till EU-valet^[10]

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna håller sin nomineringsprocess under våren 2023. De sittande parlamentarikerna Sara Skyttedal och David Lega kandiderar för ännu en mandatperiod.^[11] Skyttedals framtid som EU-parlamentariker var enligt partiledningen oklar efter hennes utspel om legalisering av cannabis i december 2022 och den öppna konflikt mellan henne, Johan Ingerö och Ebba Busch som uppstod i efterspelet.^[12] Den 25 september drog Skyttedal tillbaka sin kandidatur, eftersom hon ansåg att hon inte hade fått det breda stöd som krävs för att leda partiet i valet, men ändrade sig den 10 oktober och stod åter till förfogande.^[13][14]

Den 26 september redovisade partiets nomineringskommitté sitt förslag på valsedel. Listan toppades av David Lega följt av Martin Hallander, Elisabet Lann, Michaela Hollis och Mikael Bäckström. Skyttedal var initialt nummer två på listan, men tackade nej till placeringen.^[15] Den 13 oktober fastställde partiets fullmäktige valsedeln. Skyttedal som initialt hade dragit tillbaka sin kandidatur blev framröstad till partiets toppkandidat i valet. Valberedningens kandidat David Lega meddelade efter omröstningen att han inte ställer upp för omval.^[16] Omröstningen föll ut med siffrorna 43–33 till Skyttedals fördel. Plats två på partiets valsedel erhölls av Ella Kardemark följt av Martin Hallander, Elisabet Lann och Michaela Hollis.^[17]

Den 19 januari fick processen ytterligare en plötslig vändning när Skyttedal avlägsnades från kandidatlistan, detta efter att partiet fått uppgifter om att Skyttedal hade erbjudit sig att kandidera för Sverigedemokraterna under perioden då David Lega var tilltänkt som första namn (och Skyttedal inte längre kandiderade). Samma dag presenterade partiet den nya tilltänkta toppkandidaten i valet, den borgerliga debattören Alice Teodorescu Måwe. Hon hade fått frågan dagen före presskonferensen och hade då tackat ja och gått med i partiet.^[18] Den nya listan fastslogs den 16 februari.^[19]

Kristdemokraternas lista till EU-valet^[10]

Liberalerna

Liberalernas nuvarande parlamentariker Karin Karlsbro kandiderar till en ny mandatperiod.^[20] Karlsbro har öppet varit kritisk till Tidöavtalet och partiets samarbete med Sverigedemokraterna, så därför var det länge oklart om hon skulle bli partiets toppkandidat i valet 2024. En annan potentiell toppkandidat ansågs vara ambassadören Erik Ullenhag, men han meddelade att han inte kandiderar.^[21][22]

Den 18 september meddelade den tidigare moderata europaparlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt att hon kandiderar för partiet i valet. Corazza Bildt blev inte återvald till EU-parlamentet 2019 efter att Moderaterna strök henne från sin valsedel.^[23][24]

Andra nominerade kandidater inom partiet är riksdagsledamoten Roger Haddad och lokalpolitikern tillika LUF-kandidaten Simona Mohamsson.^[25]

Den 5 oktober offentliggjordes resultatet av partiets provval. Högst upp på listan fanns sittande parlamentarikern Karin Karlsbro, följd av Corazza Bildt, Mohamsson, Lotta Gröning och Nina Larsson. Den 18 oktober föreslogs Karlsbro till toppkandidat av valberedningen.^[26] Lotta Gröning drog tillbaka sin kandidatur den 16 oktober.^[27]

Den 17 november utmanades Corazza Bildt av Mohamsson om plats två på partiets lista.^[28] Corazza Bildt vann voteringen på landsmötet med siffrorna 106 mot 77.^[29]

Kandidatlistan fastställdes på partiets landsmöte med ordningen Karlsbro, Corazza Bildt, Simona Mohamsson, Philip Sandberg, Nina Larsson.^[30]

Liberalernas lista till EU-valet^[10]

Miljöpartiet

Miljöpartiets toppnamn i valet 2019, Alice Bah Kuhnke, har meddelat att hon kandiderar för ytterligare en mandatperiod. Det gör även den nuvarande parlamentarikerna Pär Holmgren.^[20][31] Jakop Dalunde har meddelat att han inte längre kandiderar för omval.^[32]

Grön ungdom har nominerat sitt tidigare språkrör Aida Badeli som sin kandidat i valet.^[33]

Den 27 oktober presenterade partiets valberedning sitt förslag till valsedel inför valet. Listan toppades av Bah Kuhnke följt av Holmgren, tidigare språkröret Isabella Lövin, Magnus P Wåhlin och Emma Nohrén.^[34]

Miljöpartiets lista till EU-valet^[10][35]

Moderaterna

Den 29 maj 2023 presenterade Moderaterna sitt förslag till valsedel inför EU-valet 2024. Listan toppades av partiets nuvarande parlamentariker (i ordning): Tomas Tobé, Jessica Polfjärd, Jörgen Warborn och Arba Kokalari.^[36] Valsedeln fastslogs den 22 oktober på partiets stämma med samma ordning och namn som föreslogs.^[37]

Moderaternas lista till EU-valet^[10]

Socialdemokraterna

Socialdemokraternas samtliga fem dåvarande europaparlamentariker (Heléne Fritzon, Erik Bergkvist, Evin Incir, Ilan De Basso och Carina Ohlsson) hade i juni 2023 meddelat att de ställer upp i valet.^[20] Bergkvist har därefter avlidit.^[38]

LO har valt att nominera tidigare bostadsministern Johan Danielsson. Danielsson var förbundets kandidat i valen 2014 och 2019, och blev invald efter det sistnämnda.^[39]

Den 17 november presenterade Socialdemokraterna sin valsedel inför valet. Sedeln toppades återigen av Heléne Fritzon, följd av Johan Danielsson, Evin Incir, Adnan Dibrani, Sofie Eriksson och Ilan De Basso. Den sittande parlamentarikern Carina Ohlsson återfanns inte på listan.^[40]

Socialdemokraternas lista till EU-valet^[10]

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraternas toppkandidat i EU-valen 2014 och 2019 Peter Lundgren dömdes i november 2021 för sexuellt ofredande och i mars 2022 lämnade han därför partiet.^[41] Partiets andranamn i valet 2019 Jessica Stegrud sitter sedan 2022 i riksdagen. De två nuvarande parlamentarikerna Charlie Weimers och Johan Nissinen kandiderar för en ny mandatperiod.^[20]

Den 6 februari 2024 presenterade Sverigedemokraternas valberedning sitt förslag till valsedel för partiet. Listan toppades av den sittande parlamentarikern Charlie Weimers följd av riksdagsledamoten Beatrice Timgren och redaktör Dick Erixon. Johan Nissinen placerades som nummer tolv på listan.^[42]

Sverigedemokraternas lista till EU-valet^[43]

Vänsterpartiet

Vänsterpartiets sittande europaparlamentariker Malin Björk har meddelat att hon inte kandiderar för en ytterligare mandatperiod.^[44] Efter beskedet har Hanna Gedin och Momodou Jallow meddelat att de kandiderar till att bli partiets representant i parlamentet.^[45] Den 11 september meddelade tidigare partiledaren och europaparlamentarikern Jonas Sjöstedt att han ämnar göra politisk comeback i valet 2024.^[46]

Den 20 januari 2024 fastslogs partiets lista. Sjöstedt toppade listan följd av Gedin, Carolina Gustafsson, Marta Aguirre och Umihama Rasovic.^[47]

Vänsterpartiets lista till EU-valet^[10]

Alternativ för Sverige

Alternativ för Sverige, som i Europaparlamentsvalet 2019 erhöll 0,46 procent av rösterna,^[48] presenterade den 24 januari 2024 sin kandidatlista. Den toppas av partiledaren Gustav Kasselstrand och tidigare riksdagsledamoten Roger Richthoff.^[49]

Alternativ för Sveriges lista till EU-valet^[43]

1. Gustav Kasselstrand
2. Roger Richthoff
3. Anders Bergström
4. Lennart Matikainen
5. Mikael Jansson

Folklistan

Folklistan registrerades av Sara Skyttedal och vid en presskonferens 8 april meddelades att Jan Emanuel är toppkandidat till valet.^[50] Skyttedal är själv andra namn på listan.^[51]

1. Jan Emanuel
2. Sara Skyttedal
3. Hans Palo
4. Amilia Stapelfeldt
5. Peter Söderlund
6. Håkan Wretsell (Wretsell hoppade av Folklistan 22 april 2024 ^[52][53])

Medborgerlig samling

Medborgerlig samling, som i Europaparlamentsvalet 2019 erhöll 0,15 procent av rösterna,^[48] presenterade den 27 november 2023 sin kandidatlista. Den toppas av partiets EU-politiska talesperson Pia Rundkvist.^[54] Inledningsvis var Alexander Bard kandidat för partiet, men han avsade sig sin kandidatur i december 2023.^[55]

Medborgerlig samlings lista till EU-valet^[43]

1. Pia Rundkvist
2. Liselott Martynenko Agerlid
3. Ilan Sadé
4. Lena Malmberg
5. Johan Varland

Piratpartiet

Piratpartiet, som i Europaparlamentsvalet 2019 erhöll 0,64 procent av rösterna,^[48] presenterade den 30 oktober 2023 sin kandidatlista. Den toppas av partiledaren Katarina Stensson.^[56] I Europaparlamentsvalet 2009 erhöll Piratpartiet två mandat som innehades av Christian Engström och Amelia Andersdotter.

Piratpartiets lista till EU-valet^[10]

1. Katarina Stensson
2. Mattias Bjärnemalm
3. Mattias Rubenson
4. Aleksandra Lebedeva
5. Jakob Sinclair

SKP – Sveriges kommunistiska parti

Den 3 mars presenterade SKP sina kandidater. I Europaparlamentsvalet 2019 fick partiet 0,02 procent av rösterna.

SKP:s lista till EU-valet^[57]

1. Martin Tairi
2. Winnie Lykke
3. Karl Gunnarsson
4. Zahira Sarhan
5. Lars Lundberg

Värdigt liv

Värdigt liv är ett valtekniskt samarbete mellan Feministiskt initiativ och Partiet Vändpunkt genom en gemensam lista. Feministiskt initiativ blev invalda i Europaparlamentet 2014 med ett mandat. Partiet vändpunkt hade under samma mandatperiod också ett mandat i parlamentet efter att Max Andersson hade lämnat Miljöpartiet.^[58][59] I Europaparlamentsvalet 2019 fick Feministiskt initiativ 0,77 procent av rösterna och Partiet vändpunkt 0,12 procent.

1. Paula Dahlberg
2. Poya Ashna
3. Agnes Lundgren
4. Tomas Håkanson
5. Rebecca Sunnerås Jonsson

Partier som fått minst en procent av rösterna i något av de två senaste europaparlamentsvalen behöver inte betala för namnvalsedlar. De har rätt att beställa tre gånger antalet röstberättigade, kallad den fria kvoten, utan kostnad. Den sattes till 23 708 000, inför valet 2024. I valet 2019 var det 7 576 917, och 55% som röstade. Det var bara riksdagspartierna; Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Liberalerna, som fick mer än en procent av rösterna. Valet 2014 fick även Piratpartiet och Feministiskt initiativ mer än en procent av rösterna.^[60][61]