FN:s säkerhetsråd

Uppslagsordet ”Säkerhetsrådet” leder hit. För det säkerhetspolitiska rådet på regeringskansliet, se Säkerhetspolitiska rådet.

FN:s säkerhetsråd eller säkerhetsrådet (engelska: Security Council, SC) är ett av Förenta nationernas sex huvudorgan och har mycket stor makt i FN. Dess uppgifter, organisation och befogenheter regleras av FN-stadgans kapitel 5, där det står att rådet bland annat ansvarar för "upprätthållande av internationell fred och säkerhet".

Säkerhetsrådssalen i FN-högkvarteret i New York. Målningen är utförd av Per Krohg (1952).

Rådet består av femton stater:

Rådet

FN:s säkerhetsråd tillsammans med generalsekreteraren Antonio Guterres utanför Backåkra 21 april 2018.

Sammanlagt ingår femton stater, och de som inte är ständiga väljs av generalförsamlingen vartannat år, så att fem stater ersätts varje år. Samtliga medlemsstater måste ha en ständig representant i New York, där rådet sammanträder i ett särskilt sammanträdesrum i FN-högkvarteret i New York. Antalet sammanträden varierar kraftigt från ett år till ett annat: 1959 hade rådet endast ett par möten medan 1947 och 1993 omkring 170 möten. Ett möte varar i regel i flera dagar.

Enligt stadgan har säkerhetsrådet bland annat till uppgift att utreda hot och brott mot freden, upprätthålla freden i världen, ge rekommendationer hur oroligheter bäst dämpas, att råda medlemsstaterna om ekonomiska eller andra sanktioner, att besluta om militära insatser, att rekommendera nya medlemsstater till FN, och att föreslå generalsekreterare för val i generalförsamlingen.

Säkerhetsrådets resolutioner föranleds av initiativ av någon medlem i rådet vid hot eller brott mot freden, som leder till slutna konsultationer och sist ett formellt öppet möte där ett förslag antas eller avslås med handuppräckning. För att en resolution ska antas krävs dels att ingen permanent medlemsstat lägger in sitt veto, dels att minst nio av medlemsstaterna stöder förslaget. Säkerhetsrådets fredsbevarande operationer är en central funktion, och till sitt förfogande har rådet även ett militärt stabsutskott. Det är alltså säkerhetsrådet som organiserar FN:s trupper och militära observatörer som är förlagda i oroliga områden (FN-stadgan, kap. 6–7), även om Generalsekreteraren upprättat några, till exempel UNEF I av Dag Hammarskjöld 1956 genom en kontroversiell omtolkning av stadgan. Dessutom har säkerhetsrådet flera kommittéer, ständiga och tillfälliga, och internationella krigstribunaler.

I april 2018 hölls säkerhetsrådets årliga informella arbetsmöte på Dag Hammarskjölds Backåkra utanför Ystad. Det var första gången som det här mötet hölls utanför New York.[1]

Säkerhetsrådet har mycket stor makt i FN.

Permanenta medlemmar

De fem permanenta medlemmarna (P5) har vetorätt i alla beslut i säkerhetsrådet. Dessa fem är Folkrepubliken Kina, USA, Frankrike, Storbritannien och Ryssland, före detta Sovjetunionen.

1 permanenta medlemmar
StatRegion
 Kina
 USA
 Frankrike
 Storbritannien
 Ryssland

Invalda medlemsstater

1 januari 2023 – 31 december 2024
StatRegion
 EcuadorLatinamerika och Karibien
 JapanAsien
 MaltaVästeuropa och övrigt
 MoçambiqueAfrika
 SchweizVästeuropa och övrigt

1 januari 2024 – 31 december 2025
StatRegion
 AlgerietAfrika
 GuyanaLatinamerika och Karibien
 Sierra LeoneAfrika
 SlovenienÖsteuropa
 SydkoreaAsien

Se även

Referenser

Externa länkar