Lìchūn (pīnyīn), Risshun (rōmaji) eller Ipchun/Ripch'un (romaja) (kinesiska och japanska: 立春; koreanska: 입춘(S)/립춘(N); vietnamesiska: Lập xuân; bokstavligen ”våren infaller”) är den första solarperioden i den traditionella östasiatiska lunisolarkalendern (kinesiska kalendern), som delar ett år i 24 solarperioder (節氣). Lichun börjar när solen når den ekliptiska longituden 315°, och varar till den når longituden 330°. Termen hänvisar dock oftare till speciellt den dagen då solen ligger på exakt 315° graders ekliptisk longitud. I den gregorianska kalendern börjar lichun vanligen omkring den 4 februari och varar till omkring den 18 februari (ofta 19 februari ostasiatisk tid).

Solarperiod (節氣)
 Longitud  Period   Datum 
 Vår
 315° Lichun 立春   4 – 5 februari
 330° Yushui 雨水 18–19 februari
 345° Jingzhe 驚蟄  5 – 6 mars
 0° Chunfen 春分 20–21 mars
 15° Qingming 清明  4 – 5 april
 30° Guyu 穀雨 20–21 april
 Sommar
 45° Lixia 立夏  5 – 6 maj
 60° Xiaoman 小滿 21–22 maj
 75° Mangzhong 芒種  5 – 6 juni
 90° Xiazhi 夏至 21–22 juni
 105° Xiaoshu 小暑  7 – 8 juli
 120° Dashu 大暑 22–23 juli
 Höst
 135° Liqiu 立秋  7 – 8 augusti
 150° Chushu 處暑 23–24 augusti
 165° Bailu 白露  7 – 8 september
 180° Qiufen 秋分 23–24 september 
 195° Hanlu 寒露  8 – 9 oktober
 210° Shuangjiang  霜降 23–24 oktober
 Vinter
 225° Lidong 立冬  7 – 8 november
 240° Xiaoxue 小雪 22–23 november
 255° Daxue 大雪  7 – 8 december
 270° Dongzhi 冬至 21–22 december
 285° Xiaohan 小寒  5 – 6 januari
 300° Dahan 大寒 20–21 januari

Pentader

Varje solarperiod kan indelas i tre pentader (候): Första pentaden (初候), andra pentaden (次候) och sista pentaden (末候). Ett år har alltså 72 pentader och för lichun gäller:

Kina
  • Första pentaden: Dōng Fēng Jiě Dòng (traditionell kinesiska: 東風解凍; förenklad kinesiska: 东风解冻; bokstavligen ”östanvind och tö”)
  • Andra pentaden (traditionell kinesiska: 蟄蟲始振; förenklad kinesiska: 蛰虫始振; pinyin: zhé chóng shǐ zhèn; bokstavligen ”övervintrande insekter vaknar upp”)
  • Sista pentaden (traditionell kinesiska: 蟄蟲始振; förenklad kinesiska: 蛰虫始振; pinyin: zhé chóng shǐ zhèn; bokstavligen ”fiskar simmar uppåt nära is”)
Japan
  • Första pentaden: 東風解凍
  • Andra pentaden: 黄鶯睍睆
  • Sista pentaden: 魚上氷

Traditioner

Lichun innebär traditionellt början av våren i östasiatiska kulturer. Kinesiska nyåret firas vid den här tiden. Bönder fira ofta början av lichun med speciella byevenemang, dyrkan och offer till gudarna och ceremonier för ett lycksaligt och välmående nytt år. I Kina äts chūnbǐng (春餅) denna dag.

I lunisolarkalendern kan nyårsdagen vara före eller efter lichun. Ett år utan lichun kallas för 無春年 (år utan vår). 無春年 är också känt som 寡婦年 (änkeår) i norra Kina eller 盲年 (blint år) i södra Kina.[1]

I Kina har lichun varit böndernas dag sedan 1941.[2]

I Singapore brukar man sätta in pengar på bankkonton på lichun då många tror att det kommer att medföra lycka.[3]

Populärkultur

Litteratur

Lichun har ofta omnämnts i litteraturen. Den mest kända referensen är antagligen Du Fus (杜甫) shi (詩), som helt enkelt har titeln Lìchūn (立春):

春日春盤細生菜
忽憶兩京梅發時
盤出高門行白玉
菜傳纖手送青絲
巫峽寒江那對眼
杜陵遠客不勝悲
此身未知歸定處
呼兒覓紙一題詩

Denna dikt berättar om den traditionella seden att äta chūnbǐng (春餅) denna dag.

Källor


  • Ragvald, Lars; Ragvald Wai-Ling, Björverud Susanna (2012). Norstedts kinesisk-svenska ordbok: [58.000 ord och fraser] (1. uppl.). Stockholm: Norstedt. Libris 12348257. ISBN 978-91-1-302292-5 
  • Wilkinson, Endymion Porter. (2012) (på engelska). Chinese history: a new manual. Harvard-Yenching Institue monograph series ; 84 ([Rev. ed.].). Cambridge, MA: Harvard University Asia Center. Libris 13753255. ISBN 9780674067158 



Företräddes av
Dahan (大寒)
 Solarperiod (節氣)Efterträddes av
Yushui (雨水)