Malawi

republik i sydöstra Afrika
Artikeln handlar om landet Malawi. För staden i Egypten, se Mallawi.

Malawi, formellt Republiken Malawi, är en stat i södra Afrika som gränsar till Moçambique i syd, Tanzania i nordöst och Zambia i nordväst. På gränsen mellan Malawi och Tanzania ligger den 580 kilometer långa Malawisjön, världens nionde största insjö.

Republic of Malawi
Flagga Statsvapen
ValspråkUnity and Freedom
(engelska för "enighet och frihet")
Nationalsång: Mlungu salitsani Malawi
läge
Huvudstad
(även största stad)
Lilongwe
Officiella språk Engelska
Statsskick republik
 -  President Lazarus Chakwera
 -  Regeringschef Lazarus Chakwera
Självständighet från Storbritannien 
 -  Erkänd 6 juli 1964 
Area
 -  Totalt 118 484 km²[1] (102:a)
 -  Vatten (%) 20,6 %
Befolkning
 -  2018 (juli) års uppskattning 19 842 560[1] (62:a)
 -  2018 års folkräkning 17 563 749[2] 
 -  Befolkningstäthet 167 inv./km² (56:e)
BNP (PPP) 2015 års beräkning
 -  Totalt USD 20,56 miljarder[1] (147:e)
 -  Per capita $1 200 
HDI (2021) 0,512[3] (169:e)
Valuta malawisk kwacha (MWK)
Tidszon UTC+2
Topografi
 -  Högsta punkt Sapitwa, 3 002 m ö.h.
 -  Största sjö Malawisjön
Kör på Vänster
Nationaldag 6 juli
Nationalitetsmärke MW
Landskod MW, MWI, 454
Toppdomän .mw
Landsnummer 265

Namn

Namnet Malawi kommer från språket chichewa och betyder "flammor". Det syftar på de ljusreflexer som kommer från Malawisjön.[4]

Historia

Mellan sent 1400-tal och tidigt 1700-tal bredde Maraviriket ut sig över nuvarande Malawi. Maraviriket hade kontakt med havet genom nuvarande Moçambique, och bedrev handel med både arabiska och portugisiska sjöfarare. Slavhandel och inbördes stridigheter försvagade riket under 1700-talet. Resterna av riket regerades av omväxlande angoni- och ayaohärskare, samt från arabiska handelskolonier.[5]

1891 blev området brittiskt protektorat, först under namnet British Central African Protectorate, därefter Nyasaland Protectorate och Nyasaland. Under åren 1953–1963 ingick dåvarande Nyasaland i Centralafrikanska federationen tillsammans med kolonierna Nordrhodesia (Zambia) och Sydrhodesia (Zimbabwe). 1964 blev området den självständiga staten Malawi. Under de kommande 30 åren styrdes landet av president Hastings Banda. Hastings Banda valdes till president på livstid 1970 och styrde landet helt enväldigt fram till 1994 då han tvingades utlysa val om införandet av ett flerpartisystem i landet, där en stor majoritet röstade ja. Under presidentvalet som följde vann Dr. Bakili Muluzi som var president ifrån 1994 till 2004 då han efterträddes av Bingu wa Mutharika, som omvaldes till ytterligare en femårsperiod våren 2009. Efter hans död den 5 april 2012 övertog vicepresidenten Joyce Banda som Afrikas andra kvinnliga statschef. I presidentvalet 2014 besegrades hon av utmanaren Peter Mutharika.[6] År 2020 genomfördes ett nyval efter beskyllningar om valfusk när sittande president Peter Mutharikas vann års 2019 presidentval. Oppositionsledaren Lazarus Chakwera vann valet och blev Malawis nye president.[7]

I Malawi är en åttondel av flickorna gifta vid 15 års ålder och hälften av alla flickor gifta vid 18 års ålder, men år 2015 förbjöds barnäktenskap då minimiåldern höjdes till 18 år.[8]

Geografi

Miombo-skog
Malawi

Malawisjön, Afrikas tredje största och världens nionde största insjö upptar omkring 20 procent av landets yta. Malawi sträcker ut sig i nord-sydlig riktning längs det Östafrikanska gravsänkesystemet.

Klimat och miljö

Klimatet är subtropiskt med en regnsäsong från november till maj. Resten av året är det torrt.[1]

Naturskydd

Några av Malawis största miljöproblem är för stor skogsavverkning, vattenförorening och igenslamning av sjöar som hotar fiskbeståndet.[1]

Styre och politik

Konstitution och styre

Presidenten väljs i allmänna val vart femte år och kan omväljas en gång. Presidenten är både statschef och premiärminister och har dessutom i uppdrag att utse regeringen. Sedan år 2020 krävs att en majoritet av befolkningen röstar på kandidaten, i annat fall utlyses en andra valomgång.[9]

Parlamentet består av en kammare och omfattar 193 ledamöter. Dessa väljs i majoritetsval i enmansvalkretsar vart femte år.[9]

Administrativ indelning

Malawis provinser och distrikt

Malawi är indelat i 28 distrikt i tre regioner.

NrNamnLandareal (km²)Befolkning (Folkräkning 2008)[10]Invånare / km²
Centrala regionen35 5925 491 034154,3
1Dedza3 624623 789172,1
2Dowa3 041556 678183,1
3Kasungu7 878616 08578,2
4Lilongwe6 1591 897 167308,0
5Mchinji3 356456 558136,0
6Nkhotakota4 259301 86870,9
7Ntcheu3 424474 464138,6
8Ntchisi1 655224 098135,4
9Salima2 196340 327155,0
Norra regionen26 9311 698 50263,1
10Chitipa4 288179 07241,8
11Karonga3 355272 78981,3
12Likoma1810 445580,3
13Mzimba10 430853 30581,8
14Nkhata Bay4 071213 77952,5
15Rumphi4 769169 11235,5
Södra regionen31 7535 876 784185,1
16Balaka2 193316 748144,4
17Blantyre2 012999 491496,8
18Chikwawa4 755438 89592,3
19Chiradzulu767290 946379,3
20Machinga3 771488 996129,7
21Mangochi6 273803 602128,1
22Mulanje2 056525 429255,6
23Mwanza82694 476114,4
28Neno1 469108 89774,1
24Nsanje1 942238 089122,6
25Thyolo1 715587 455342,5
26Phalombe1 394313 227224,7
27Zomba2 580670 533259,9
Hela riket94 27613 066 320138,6

Städerna Blantyre, Lilongwe, Mzuzu och Zomba brukar ibland redovisas som egna distrikt, separerade från de distrikt där de ingår.[1]

Politik

Malawis politiska partier har svårt att samla nationellt stöd. I stället tenderar de att samla stöd i antingen södra, norra eller i centrala Malawi.[9]

Ekonomi och infrastruktur

40 % av BNP och 88 % av exporten har jordbruksanknytning (varav hälften är tobak). Landets ekonomi är i hög grad beroende av ekonomiskt stöd, bland annat från Världsbanken.

På senare år har dock landets ekonomi kommit att förbättras avsevärt sedan regeringen 2005 genomförde en omfattande jordbruksreform som bland annat tillät landets jordbrukare att till ett kraftigt reducerat pris få köpa statligt subventionerat konstgödsel i syfte att öka produktionen av framför allt majs och vete. Sedan dess har landets livsmedelsproduktion mångdubblats och landet har idag uppnått total självförsörjning av mat och har börjat kunna exportera livsmedel till sina grannländer.[källa behövs]

Befolkning

Demografi

Statistik

Malawis demografi
Pojkar i 9–10-årsåldern, från Yao-stammen i Malawi, som deltar i omskärelse och initieringsriter.
Befolkning20 308 502 (2021 est.)
Befolkningsförändring2,39 % (2021 est.)
Födelsetal27,94 födslar/1000 invånare (2022 est.)
Dödstal4,58 dödsfall/1000 invånare (2022 est.)
Summerad fruktsamhet3,51 barn/kvinna (2021 est.)
Spädbarnsdödlighet34,19 dödsfall/1000 levande födslar (2021 est.)
Migrationsnetto0 migranter/1000 invånare (2021 est.)
Åldersfördelning
0–14 år45,87 % (2020 est.)
15–64 år51,45 % (2020 est.)
Etnicitet
Etniska minoriteterChewa, Lomwe, Yao, Ngoni, Tumbuka, Sena, Mang'anja, Tonga, Nyanja och Nkhonde
Språk
Officiella språkEngelska
Talade språkChewa, Lambya, Lomwe, Ngoni, Nkhonde, Nyakyusa, Nyanja, Sena, Tonga, Tumbuka och Yao
Källa: World Factbook (2022) https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/malawi/#people-and-society

Den senaste folkräkningen hölls den 3 september 2018 och avsåg den folkbokförda (de jure) befolkningen i landet och antalet invånare utgjorde 17 563 749, varav 8 521 460 män och 9 042 289 kvinnor.[2]

Både nativiteten och dödligheten är höga i Malawi, och år 2018 var 46,17 % av befolkningen under 15 år. År 2015 var medianåldern 16,4 år. Den årliga befolkningstillväxten var år 2015 omkring 3,31 %.[1] År 2020 beräknades 45,87 % av befolkningen vara under 15 år och medianåldern vara 16,8 år. Befolkningsökningen hade minskat till 2,39 % år 2021.[11]

År 2015 var befolkningens medellivslängd 60,66 år[1] och till år 2021 hade den ökat till 72,16 år.[11]

Urbanisering

Malawi är ett av Afrikas mest tätbefolkade länder. Marken är dock inte speciellt lämplig för odling, vilket ger en mycket hög befolkningstäthet i förhållande till jordbrukets resurser. De största befolkningskoncentrationerna ligger i de centrala och södra delarna av landet. 85 % av befolkningen bor på landsbygden, men andelen stadsbor växer. De största städerna är Blantyre, huvudstaden Lilongwe och Mzuzu.[12]

Minoriteter

Befolkningen tillhör 30 olika bantutalande folkslag; däribland cewa, nyanja, lomwe, yao, tumbuka, sena, tonga, ngoni och ngonde.

Alla har sina egna språk och kulturella traditioner. De började vandra in i området i början av 1400-talet. Befolkningen omfattar också ett antal indier, men andelen har minskat dramatiskt sedan 1960-talet.[12]

Migration

Malawi var ett av de länder som mottog det högsta antalet flyktingar från Moçambique under inbördeskriget där, varav de sista av dessa repatrierades under mitten av 1990-talet.[12][1]

Nettomigration år 2021 var 0.[11]

Språk

Engelska, chichewa (chew, maravi och nyanja) är officiella språk. Chichewa är ett bantuspråk som talas av drygt hälften av landets befolkning. Andra vanliga lokala bantuspråk är yao (1,3 miljoner talare), ngoni (650 000 talare) och lomwe (1,8 miljoner talare).[12]

År 2015 var 34,2 % av den vuxna befolkningen analfabeter. Bland kvinnorna var 41,4 % analfabeter medan det bland männen var 27 %.[1]

Religion

I mitten på 2010-talet var en majoritet av befolkningen kristna. 55 % var protestanter och 20 % var katoliker. 20 % av befolkningen utövade islam, medan 5 % utövade inhemska religioner eller annat.[1]

Hälsa, övriga befolkningsdata

Uppskattningsvis 9,2 % av den vuxna befolkningen levde i mitten av 2010-talet med hiv eller aids.[1] Till år 2020 hade andelen minskat till 8,1 %, totalt 990 000 personer. Samma år avled 12 000 personer i aids.[11]

Spädbarnsdödlighet år 2015 uppgick till 46,26 per 1000 levande födda, [1] till år 2021 hade den minskat till 37,19 dödsfall per 1000 levande födslar.[11]

Internationella rankningar

OrganisationUndersökningBedömningRankning
Heritage Foundation/The Wall Street JournalEkonomisk frihet-index 201951,4 (Mostly Unfree)153 av 180
Reportrar utan gränserWorld Press Freedom Index 201928,36 (0 är bäst)68 av 180
Transparency InternationalKorruptionsindex 201832 (0 är väldigt korrupt, 100 väldigt rent)120 av 180
FN:s utvecklingsprogramHuman Development Index 20180,485 - Low human development172 av 189
The EconomistDemokratiindex 2018[13]5,49 - Hybrid regime (10 är bäst)90 av 167

Källor

Externa länkar