Nordkurdiska
Nordkurdiska (کوردیا ژۆرین; kurdiya jorîn), även kallat kurmanji (کورمانجی; Kurmancî), är ett kurdiskt språk eller dialekt[2] som talas huvudsakligen i sydöstra Turkiet, nordvästra Iran, norra Irak och norra Syrien. Kurmanji är den mest utbredda dialekten av kurdiska. Kurdiska kategoriseras generellt som ett nordvästiranskt språk tillsammans med baluchiska.[3][4] Den delar även många drag med sydvästiranska språk, främst persiska, på grund av långvariga och intensiva historiska kontakter och påverkan från den mer kulturbärande persiskan.[5][6] Vissa myndigheter har gått så långt som att klassificera kurmanji som ett syd- eller sydvästiranskt språk.[7][8]
Nordkurdiska | |||
Kurmanji | |||
Kurmancî, Kurdiya Jorîn | |||
Talas i | Turkiet Georgien | ||
---|---|---|---|
Region | MellanösternAnatolien | ||
Antal talare | "Mycket preliminär" siffra på 15 miljoner i Turkiet. Kanske 5 miljoner på andra håll, inklusive 2,8 miljoner i Irak (2004), 940.000 i Syrien (1993), och 350.000 i Iran (1988).[1] | ||
Språkfamilj | Indoeuropeiska
| ||
Dialekter | Nordkurmanji (Serhed) Sydöstkurmanji (Badînî) | ||
Nuvarande: Hawar alfabetet (Latinsk skrift; används mest i Turkiet och Syrien) Sorani alfabetet (Perso-Arabisk skrift; används mest i Iraq och Iran) Historiska: Armeniska alfabetet (forna Sovietarmenien) Kyrilliska alfabetet (forna Sovietunionen) | |||
Officiell status | |||
Officiellt språk i | Armenien | ||
Språkkoder | |||
ISO 639‐3 | kmr | ||
|
Skrifter och böcker
Nordkurdiska, som använder det latinska alfabetet, är den vanligaste dialekten av det kurdiska språket som talas av 80% av alla kurder. Den tidigaste dokumentation av det kurdiska språket går tillbaka till 1600-talet.[3]
Nordkurdiska är det ceremoniella språket[9][10] i yazidismen. Den heliga boken Mishefa Reş ("svarta boken") tillsammans med alla böner skrivs och talas i kurmanji.
Talare
Kurmanji är ett erkänt minoritetsspråk i Armenien, där många yazidier talar ezdîkî som är nära besläktat med kurmanji.[1]
Dialekter
Nordkurdiska bildar ett dialektkontinuum med en stor variation. Generellt, urskiljas fem dialektområden:[11]
- Nordvästkurmanji, talas i Kahramanmaraş (på Kurmanji: Meraş), Malatya (Meletî) och Sivas (Sêwaz) provincerna i Turkiet.
- Sydvästkurmanji, talas i Adıyaman (Semsûr), Gaziantep (Entab) och Şanlıurfa provincerna i Turkiet och Aleppo provinsen i Syrien.
- Nordkurmanji även kallad Serhed, talas huvudsakligen i Ağrı (Agirî), Erzurum (Erzerom) och Muş (Mûş) provinserna i Turkiet, samt närområdena.
- Sydkurmanji, talas i Al-Hasakah provinsen i Syrien, Sinjar distriktet i Irak, och i flera närområden i Turkiet runtom Mardin och Batman provinserna.
- Sydöstkurmanji även kallad badînî, badinani, , talas i Hakkâri provinsen i Turkiet och Dohuk-provinsen i Irakiska Kurdistan.
- Anatolisk kurmanji talas i centrala Anatolien, speciellt i Konya, Ankara och Aksaray.
Den mest säregna av dessa dialekter anses vara badinani (sydöst-kurmanji).[12]
Se även
Referenser
Externa länkar
- Kurdish Institute Kurdish language, history, books and latest news articles.