Politisk vänster
Politisk vänster är en kategorisering som uppkom 1790 i den franska nationalförsamlingen under franska revolutionen. De radikalaste ledamöterna (republikanerna) satt då till vänster i nationalförsamlingens sessionssal.
Under senare delen av 1800- och början av 1900-talet betecknade ”vänstern” den liberala och socialistiska riksdagsoppositionen mot de konservativa partierna. Från 1900-talet och framåt har begreppet i Europa kommit att bli i stort sett synonymt med olika former av socialdemokratiska och andra socialistiska partier. Med "revolutionär vänster" avses kommunistiska och - beroende på definition - olika anarkistiska inriktningar. Liberala partier inkluderas inte längre i begreppet, utan har i stället intagit en "mitten"-position. Detta på grund av att liberalismens progressiva socialpolitik, alltså individuella fri- och rättigheter för alla samhällsgrupper, i den offentliga debatten vunnit allmänt erkännande från både höger och vänster, samtidigt som den genom sitt stöd för marknadsekonomi snarare än ekonomisk demokrati ligger närmare den politiska högern.[1][2]
Något förenklat brukar således partier till vänster beskrivas som socialistiska.[3] Ett fokus för dagens politiska vänster är ofta utjämning av skillnader i utfall, ofta i ekonomiska termer. Skillnader i utfall menar de utgör orättvisa klyftor. Att utjämna klyftor mellan olika grupper i samhället menar vänstern är en strävan efter jämlikhet och rättvisa. Grupper definieras ibland utifrån marxistiska idéer om klassamhället och ibland utefter diskrimineringsgrunder[4][5][6]
| ” | Vi eftersträvar jämlika och rättvisa utfall... Makt, kapital och sociala förmåner ska inte koncentreras till några få, utan fördelas rättvist. | „ |
| – Socialdemokraterna 2021 | ||
Liberala idéer (t.ex. jämställdhet mellan könen och antirasism, men utan ett klassperspektiv) lever dock kvar hos vänsterpartierna. I Norge och Danmark bär liberala partier fortfarande namnet Venstre (vänster). I USA används däremot begreppet om Demokratiska partiet, som ur europeisk synvinkel snarare torde anses tillhöra den politiska mitten (borgerlig vänster).[7][8]
I dagens Sverige anses Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som delar av den politiska vänstern.[3] Under perioden kring 1970 bildades en rad andra vänsterorganisationer, ibland kallade bokstavsvänstern, varav vissa finns kvar idag (2022).[9] Den extrema och våldsbejakande delen av svensk politisk vänster kallas av Säkerhetspolisen för "den autonoma miljön".[10] Dessutom finns ett stort antal lokala och nationella vänsterinriktade grupper och partier som ibland men inte alltid ställer upp i parlamentariska val.