Tellur

grundämne

Tellur är ett halvmetalliskt grundämne som tillhör kalkogenerna. Tellur har kemiskt tecken[1] Te och atomnummer 52.

Tellur
Nummer
52
Tecken
Te
Grupp
16
Period
5
Block
p
Se

Te

Po
AntimonTellurJod
[Kr] 4d10 5s2 5p4
52Te



Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa127,6 u
UtseendeSilverblänkande grå
Fysikaliska egenskaper
Densitet6 240 kg/m³ (273 K)
AggregationstillståndFast
Smältpunkt722,66 K (450 °C)
Kokpunkt1 261 K (990 °C)
Molvolym20,46 × 10-6 /mol
Smältvärme17,49 kJ/mol
Ångbildningsvärme52,55 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie10140 (123) pm
Kovalent radie135 pm
van der Waalsradie206 pm
JonisationspotentialFörsta: 869,3 kJ/mol
Andra: 1 790 kJ/mol
Tredje: 2 698 kJ/mol
Fjärde: 3 610 kJ/mol
(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Kr] 4d10 5s2 5p4
e per skal2, 8, 18, 18, 6
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd±2, 4, 6 (svagt sur)
Elektronegativitet2,1 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstrukturhexagonal
Ljudhastighet1 610 m/s
Elektrisk konduktivitet200 A/(V × m)
Magnetismicke magnetisk
Mohs hårdhet2,25
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Tellurisotoper
NuklidNFt1/2STSE (MeV)SP
120Te0,096 %
Stabil
122Te2,603 %
Stabil
123Te0,908 %>1,0×1013 årε0,051123Sb
124Te4,816 %
Stabil
125Te7,139 %
Stabil
126Te18,952 %
Stabil
128Te31,687 %2,2×1024 årβ-0,867128Xe
130Te33,799 %7,9×1020 årβ-2,528130Xe
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Historia

Tellur upptäcktes i Transsylvanien (i dag en del av Rumänien) 1782 av Franz-Joseph Müller von Reichenstein i ett mineral som innehöll både guld och tellur. Ren tellur framställdes först av Martin Heinrich Klaproth som namngav det nya ämnet 1798 efter det latinska ordet för "jord", tellus.[2]

Egenskaper

Tellur är en glänsande, silvervit och spröd kristallin halvmetall. Den är olöslig i vatten och organiska lösningsmedel som bensen och koldisulfid. Tellurföreningar är i allmänhet giftiga och saknar naturlig biologisk roll.[2] Hanteras utan hudkontakt, då det skapar en otrevlig lukt av vitlök i några veckor. [3]

Kemiskt påminner tellur mycket om svavel och selen men har mera utpräglad metallkaraktär.[4]

Förekomst och framställning

Naturligt förekommer tellur i jordskorpan med ca 0,002 g/ton,[5] i såväl gedigen form som i tellurider i guldmineral.

Metallen framställs främst ur anodslam, en biprodukt vid raffinering av koppar. Tellur kan också framställas genom att lösa tellurdioxid i natriumhydroxidlösning följt av elektrolys.[2]
Världens årliga tellurproduktion uppskattas till 215 ton (2015).[6]

Produktion i Sverige

Sveriges tellurproduktion år 2016 var 33 ton.[7] Metallen bryts tillsammans med guld i Kankbergsgruvan i Skellefteå kommun.[8]

Användning

År 2016 gick 40 % av världens tellurkonsumtion till produktion av solceller bestående av halvledaren kadmiumtellurid (CdTe).[7] Tellur används även som legeringstillsats till stål, koppar och bly. Ämnet ingår i lagringslagret i CD-RW- och DVD-RW-skivor. Det kan även användas vid färgning av porslin och som vulkaniseringsmedel för gummi.[2]

Marknad

Från år 2012 till 2016 sjönk priset från 150 till 34 dollar/kilogram.[7]

Källor