Paganesim
Quell articol qì l'è scrivud in Lombard, cond l'ortografia Scriver Lombard. |
Ol termen paganesim l'è dovrad per indicar qelle relijon, in manera speçala qelle de la Grecia antiga e de la Roma antiga, in oposizion al cristianesim[1]. Ol termen, ind el uso comun, l'è dovrad in ambet scentig adoma ind el so signifigad storeg.[1][2]
Orijen e signifigad storeg del termen
Ol termen "pagan" al vegn latin pagānu(m), indove l'indica ol "civil", ol "campagnœl", contraponid al "militar". Pagānus al vegn dal termen latin pāgus (borget).
Paganus l'ha començad a vesser dovrad dai cristian de l'Impero Roman intoren al 370 (quand ol cristianesim l'è deventad relijon ufiçala)[3] per indicar tœts i mìa cristian, in particolar a qei qe i continuava a restar fedei ai so tradizion relijose politeiste, a partir dal IV secol[4].
Paganesim e neopaganesim
Long ol XX secol i è staits realizads diverse manere de far tornar in vita (e in part reinventar) i relijon pagane, sovertœt per qell qe 'l varda i antige orijin e i profond raport con la natura e 'l rispet di pluratitaa (tipeg del sincretism pagan); i s'è spantegada sovertœt in Europa e Ameriga del nord[5]. Per indicar-i i è staits inventads i termen "neopaganesim" e "paganesim modern".
Riferiments
Ligam de denter
Ligam de fœra
- Media in relazion a Paganesim in su Wikimedia Commons