Sebastian Kurz

Kurz gick ut gymnasieskola 2004 och påbörjade 2005 – efter militärtjänstgöring – juridikstudier vid Wiens universitet.

Kurz parti ÖVP fick i valet till nationalrådet 2017 en relativ majoritet.^[2] Den 20 oktober 2017 tillfrågade president Alexander Van der Bellen Kurz officiellt om att lägga fram förslag om bildandet av en ny regering.^[3] Den 18 december 2017 svors den nya koalitionsregeringen in med Kurz som förbundskansler och Heinz-Christian Strache, ordförande för Frihetspartiet, som vice förbundskansler.^[4]

Kurz har i vissa hänseenden tagit Österrike närmare Visegrádgruppen, särskilt de EU-skeptiska och högerpopulistiska regeringarna med Andrzej Duda i Polen, Viktor Orbán i Ungern och Miloš Zeman i Tjeckien. Även om han utesluter att Österrike ansluter sig till Visegrádgruppen har Kurz sagt att Österrike skulle kunna fungera som en bro mellan västeuropeiska och centraleuropeiska nationer inom EU.^[5]

Avgång och Ibizaskandalen 2019

År 2019 tvingades Kurz bort som Österrikes förbundskansler efter en misstroendeförklaring. Det var första gången i andra republiken som ett misstroendevotum var framgångsrikt trots 185 tidigare försök. Den politiska krisen hade sin orsak i den så kallade Ibizaskandalen kring vicekanslern Heinz-Christian Strache. I en videoinspelning avslöjades Strache med att diskutera riggande av offentliga upphandlingar med en kvinna som han trodde var släkting till en rysk oligark. Det hela utspelade sig i en villa på Ibiza. Efter att Strache avgått bad Kurz president Van der Bellen att även avsätta inrikesministern Herbert Kickl. I protest mot Kickls avsättning lämnade resterande ministrar från högernationalistiska Frihetspartiet sina poster. Kurz utlyste därefter nyval.^[6]

Avgång 2021

I maj 2021 rapporterades att Kurz och hans stabschef var föremål för en utredning beträffande korruption.^[7][8][9] Utredningen gäller 2019 års utnämning av en "partilojalist", Thomas Schmid,^[7] som direktör för ÖBAG, Österrikes suveräna förmögenhetsfond.^[7] År 2020 förnekade Kurz under ed att han hade något inflytande på Schmids utnämning, men privata meddelanden mellan Kurz och Schmid har offentligjorts som tycks motsäga Kurz vittnesmål.^[7][10] I oktober 2021 genomförde Åklagarmyndigheten för näringslivsbrottslighet och korruption husrannsakningar i Kurz kontor och i ÖVP:s partihögkvarter.^[11]

Den 8 oktober 2021 begärde ÖVP:s koalitionspartner De Gröna att Kurz skulle avgå och sökte alternativ för att avsätta honom, eftersom de ansåg honom vara olämplig som förbundskansler.^[12]

Den 9 oktober 2021, som en följd av korruptionsanklagelser, meddelade Kurz att han avgår som Österrikes förbundskansler och föreslog Alexander Schallenberg som sin efterträdare.^[13] Efter att ha avgått som kansler blev Kurz ÖVP:s gruppledare i nationalrådet.

• Wikimedia Commons har media som rör Sebastian Kurz.
  Bilder & media