| Sveriges statsminister | |
 | |
| Regeringschef Myndighetschef för Regeringskansliet | |
| Titel | 1975– Herr statsminister 1876–1974 Hans Excellens statsministern (Ännu i internationella sammanhang) |
|---|---|
| Residens | Sagerska huset |
| Säte | Rosenbad |
| Utses av | Sveriges riksdag statsministeromröstning med negativ parlamentarism |
| Underställd | Sveriges riksdag |
| Mandatperiod | Ingen begränsning |
| Förste innehavare | Louis De Geer d.ä. |
| Inrättat | 20 mars 1876 |
| Ställföreträdare | Statsministerns ställföreträdare |
| Webbplats | www.regeringen.se |
Sveriges statsminister är Sveriges regeringschef. Statsministern leder regeringen, vars statsråd utses av statsministern, samt är myndighetschef för Regeringskansliet. Sedan 1975 väljs statsministern av riksdagen på talmannens förslag, och det är talmannen som utfärdar förordnandet på riksdagens vägnar.
Ämbetet som Sveriges statsminister inrättades den 20 mars 1876.[1] Statsministern blev chef för regeringen. Fram till dess hade det funnits två statsministrar, en justitiestatsminister, som då statsministerposten infördes i stället blev justitieminister och en utrikesstatsminister som då i stället blev utrikesminister, men även om de två formellt var de främsta ministrarna hade ingen av dem fungerat som regeringschef. Fram till 1876 leddes regeringens arbete av statschefen (Konungen), regeringen kallades även fram till 1974 officiellt för Kungl. Maj:t..
1809 infördes i Sverige genom den nya regeringsformen titlarna justitiestatsminister och utrikesstatsminister, som ersatte den tidigare kanslipresidenten. Dessa var de främsta ledamöterna av Statsrådet (regeringen) men hade inte ställning av regeringschef, vilket istället tillföll kungen. Utrikesstatsministern blev den högste ämbetsmannen inom Kunglig Majestäts kansli samtidigt som den informella positionen som den ledande ministern kunde flyta mellan olika statsråd, om nu en sådan position återfanns, men i och med Louis De Geers tillträde som justitiestatsminister 1858 började just denna post anses vara statsrådets främsta.
Vid en reform av 1809 års regeringsform under 1876 bestämdes det att det skulle finnas en statsminister, som skulle vara den främste inom ministären i Statsrådet, medan ett annat statsråd blev chef för justitiedepartementet (och därmed kom att kallas justitieminister).
| ” | §5 Statsrådet skall bestå af tio ledamöter, bland hvilka Konungen utnämne en att vara Statsminister och Statsrådets främste ledamot. Desse ega att alla i Statsrådet förekommande ärenden öfvervara. Ej må fader och son eller bröder på en gång vara ledamöter af Statsrådet. §34 Statsministern och Ministern för utrikes ärendena innehafve rikets högsta värdighet, och Statsråden den närmaste derintill. Ledamot af Statsrådet må icke tillika annat embete utöfva, ej heller några inkomster deraf uppbära. Justitieråd må ej tillika annat embete innehafva eller utöfva. | „ |
| – §§5 & 34, 1809 års regeringsform i 1876 års lydelse[2] | ||
Utrikesstatsministern blev minister för utrikes ärendena, i dagligt tal utrikesminister. Sveriges förste statsminister blev just Louis De Geer, som fram till dess hade varit justitiestatsminister. Han tillträdde posten den 20 mars 1876.[3]
Under åren 1876 till 1974 var statsministerns officiella titel "Hans Excellens statsministern". Totalt fanns det tre personer med excellenstitel "excellenserna", som förutom statsministern var ministern för utrikes ärendena och riksmarskalken. Den siste statsministern som i Sverige brukade excellenstiteln var Olof Palme.
| ” | Konungen förordnar om nytt val i hela riket till riksdagen (nyval), om statsministern begär det. Efter nyval må förordnande om sådant val ej ånyo meddelas förrän fem månader förflutit från den nyvalda riksdagens första sammanträde. Har förordnande om nyval meddelats, må riksdagssession avbrytas. Beslut därom meddelas av Konungen på statsministerns begäran. | „ |
| – §108, 1809 års regeringsform i 1969 års lydelse[2] | ||
![Den mest berömda roddturen vid Harpsund av dem alla. Nikita Chrusjtjov, Sovjets parti- och regeringschef tillsammans med Sveriges statsminister Tage Erlander samt en tolk, juni 1964.[4]](https://www.search.com.vn/wiki/sv/Fil:Tage_Erlander_and_Nikita_Khrushchev_1964.jpg)
Den demokratiska processen för att utse Sveriges statsminister regleras i regeringsformen, som är en av landets grundlagar.
Regeringsskiftet sker vid konseljen på slottet, då statschefen konstaterar att regeringsskifte har ägt rum.[11]
Stegen av händelser anges ovan i samma sekvens som de återfinns i regeringsformens lagtext. Dock har talmannen i praktiska händelseförlopp utfärdat förordnandet redan direkt efter att riksdagen godkänt statsminister genom omröstning.
Statsministerns och statsrådens entledigande regleras i regeringsformen 6 kap. §§ 7–9.
Statsministern har till främsta uppgift att leda regeringen och att utse dess statsråd. Statsministern har befogenhet att ensam tillsätta och avskeda statsråd och behöver inte riksdagens stöd för detta. Riksdagen kan dock när som helst välja att avsätta ett enskilt statsråd eller statsministern. Avsätts statsministern tvingas även hela regeringen avgå. Statsministern har också till uppgift att regelbundet hålla statschefen underrättad om rikets angelägenheter.
I egenskap av regeringschef företräder statsministern Sverige i Europeiska rådet, Europeiska unionens regelbundna toppmöten mellan unionens stats- eller regeringschefer.
Arvodet för statsministern och övriga statsråd fastställs årligen av statsrådsarvodesnämnden, som är ett organ under riksdagen. Från och med 1 juli 2023 uppgår statsministerns arvode 191 000 kronor per månad.[28]
Beloppen omräknade till ungefärligt penningvärde år 2020 inom parentes.[29]
Sedan 1995 har Sveriges statsminister haft sitt officiella residens i Sagerska huset som ligger i centrala Stockholm. Ämbetsinnehavaren har även tillgång till herrgården Harpsund i Södermanland, vilken fungerar som rekreationsbostad sedan den donerades för detta ändamål till riksdagen 1953.
I Sverige väljs statsministern av riksdagsledamöterna i en statsministeromröstning med negativ parlamentarism, det vill säga det räcker att färre än hälften av ledamöterna röstar emot statsministern, men i teorin behöver ingen rösta för.
En statsministerkandidat presenterar en sonderingsrapport till talmannen för att visa att det finns möjlighet att det blir färre än hälften röster emot. Den valde statsministern gör en regeringsförklaring och presenterar den nya regeringens statsråd inom ett par eller någon dag. Därefter hålls en skifteskonselj där regeringsbytet formellt genomförs tillsammans med statschefen. I statsministeromröstningen 24 november 2021 valdes Magdalena Andersson från Socialdemokraterna som första kvinna att bli statsminister i syfte att bilda regering med Miljöpartiet. Innan regeringsförklaringen och skifteskonseljen genomförts hoppade Miljöpartiet av regeringsbildningen. Magdalena Andersson valde att be talmannen om att entledigas från uppdraget eftersom förutsättningarna för omröstningen ändrats. Hon menade att eftersom en koalitionsregering skulle ha avgått om ett regeringsparti hoppat av borde det gälla även en statsminister som inte tillträtt. Hennes begäran om entledigande accepterades av talmannen.[30]
† Avled på posten
| Namn | Födelse | Ålder vid första tillträdet | Ämbetstid | Ålder vid senaste frånträdet | Död | Livslängd |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Louis De Geer d.ä. | 18 juli 1818 | 57 år och 246 dagar | 4 år och 30 dagar | 61 år och 276 dagar | 24 september 1896 | 78 år och 68 dagar |
| Arvid Posse | 15 februari 1820 | 60 år och 64 dagar | 3 år och 55 dagar | 63 år och 118 dagar | 24 april 1901 | 81 år och 68 dagar |
| Carl Johan Thyselius | 8 juni 1811 | 72 år och 5 dagar | 0 år och 338 dagar | 72 år och 343 dagar | 11 januari 1891 | 79 år och 217 dagar |
| Robert Themptander | 14 februari 1844 | 40 år och 92 dagar | 3 år och 266 dagar | 43 år och 357 dagar | 30 januari 1897 | 52 år och 351 dagar |
| Gillis Bildt | 16 oktober 1820 | 67 år och 113 dagar | 1 år och 248 dagar | 68 år och 361 dagar | 24 oktober 1894 | 74 år och 8 dagar |
| Gustaf Åkerhielm | 24 juni 1833 | 56 år och 110 dagar | 1 år och 271 dagar | 58 år och 16 dagar | 2 april 1900 | 66 år och 282 dagar |
| Erik Gustaf Boström | 11 februari 1842 | 49 år och 149 dagar | 11 år och 347 dagar | 63 år och 61 dagar | 21 februari 1907 | 65 år och 10 dagar |
| Fredrik von Otter | 11 april 1833 | 67 år och 154 dagar | 1 år och 296 dagar | 69 år och 85 dagar | 9 mars 1910 | 76 år och 332 dagar |
| Johan Ramstedt | 7 november 1852 | 52 år och 157 dagar | 0 år och 111 dagar | 52 år och 268 dagar | 15 mars 1935 | 82 år och 128 dagar |
| Christian Lundeberg | 14 juli 1842 | 63 år och 19 dagar | 0 år och 97 dagar | 63 år och 116 dagar | 10 november 1911 | 69 år och 119 dagar |
| Karl Staaff | 21 januari 1860 | 45 år och 290 dagar | 2 år och 306 dagar | 54 år och 27 dagar | 4 oktober 1915 | 55 år och 256 dagar |
| Arvid Lindman | 19 september 1862 | 43 år och 252 dagar | 7 år och 13 dagar | 67 år och 261 dagar | 9 december 1936 | 74 år och 81 dagar |
| Hjalmar Hammarskjöld | 4 februari 1862 | 52 år och 13 dagar | 3 år och 41 dagar | 55 år och 54 dagar | 12 oktober 1953 | 91 år och 250 dagar |
| Carl Swartz | 5 juni 1858 | 58 år och 298 dagar | 0 år och 203 dagar | 59 år och 136 dagar | 6 november 1926 | 68 år och 154 dagar |
| Nils Edén | 25 augusti 1871 | 46 år och 55 dagar | 2 år och 143 dagar | 48 år och 198 dagar | 16 juni 1945 | 73 år och 295 dagar |
| Hjalmar Branting | 23 november 1860 | 59 år och 108 dagar | 2 år och 152 dagar | 64 år och 62 dagar | 24 februari 1925 | 64 år och 93 dagar |
| Louis De Geer d.y. | 27 november 1854 | 65 år och 335 dagar | 0 år och 119 dagar | 66 år och 88 dagar | 25 februari 1935 | 80 år och 90 dagar |
| Oscar von Sydow | 12 juli 1873 | 47 år och 226 dagar | 0 år och 232 dagar | 48 år och 93 dagar | 19 augusti 1936 | 63 år och 38 dagar |
| Ernst Trygger | 27 oktober 1857 | 65 år och 174 dagar | 1 år och 182 dagar | 66 år och 357 dagar | 23 september 1943 | 85 år och 331 dagar |
| Rickard Sandler | 29 januari 1884 | 40 år och 361 dagar | 1 år och 134 dagar | 42 år och 129 dagar | 12 november 1964 | 80 år och 288 dagar |
| Carl Gustaf Ekman | 6 oktober 1872 | 53 år och 244 dagar | 4 år och 178 dagar | 59 år och 305 dagar | 15 juni 1945 | 72 år och 252 dagar |
| Felix Hamrin | 14 januari 1875 | 57 år och 205 dagar | 0 år och 49 dagar | 57 år och 254 dagar | 27 november 1937 | 62 år och 317 dagar |
| Per Albin Hansson | 28 oktober 1885 | 46 år och 332 dagar | 13 år och 276 dagar | 60 år och 343 dagar | 6 oktober 1946 | 60 år och 343 dagar |
| Axel Pehrson-Bramstorp | 19 augusti 1883 | 52 år och 305 dagar | 0 år och 101 dagar | 53 år och 40 dagar | 19 februari 1954 | 70 år och 184 dagar |
| Tage Erlander | 13 juni 1901 | 45 år och 120 dagar | 23 år och 3 dagar | 68 år och 123 dagar | 21 juni 1985 | 84 år och 8 dagar |
| Olof Palme | 30 januari 1927 | 42 år och 257 dagar | 10 år och 137 dagar | 59 år och 29 dagar | 28 februari 1986 | 59 år och 29 dagar |
| Thorbjörn Fälldin | 24 april 1926 | 50 år och 167 dagar | 5 år och 6 dagar | 56 år och 167 dagar | 23 juli 2016 | 90 år och 90 dagar |
| Ola Ullsten | 23 juni 1931 | 47 år och 117 dagar | 0 år och 359 dagar | 48 år och 111 dagar | 28 maj 2018 | 86 år och 339 dagar |
| Ingvar Carlsson | 9 november 1934 | 51 år och 112 dagar | 7 år och 18 dagar | 61 år och 134 dagar | Lever ännu | 89 år och 173 dagar (lever ännu) |
| Carl Bildt | 15 juli 1949 | 42 år och 81 dagar | 3 år och 3 dagar | 45 år och 84 dagar | Lever ännu | 74 år och 290 dagar (lever ännu) |
| Göran Persson | 20 januari 1949 | 47 år och 62 dagar | 10 år och 198 dagar | 57 år och 259 dagar | Lever ännu | 75 år och 101 dagar (lever ännu) |
| Fredrik Reinfeldt | 4 augusti 1965 | 41 år och 63 dagar | 7 år och 362 dagar | 49 år och 60 dagar | Lever ännu | 58 år och 270 dagar (lever ännu) |
| Stefan Löfven | 21 juli 1957 | 57 år och 74 dagar | 7 år och 58 dagar | 64 år och 132 dagar | Lever ännu | 66 år och 284 dagar (lever ännu) |
| Magdalena Andersson | 23 januari 1967 | 54 år och 311 dagar | 0 år och 322 dagar | 55 år och 268 dagar | Lever ännu | 57 år och 98 dagar (lever ännu) |
| Ulf Kristersson | 29 december 1963 | 58 år och 293 dagar | 1 år och 195 dagar | Regerande statsminister | Lever ännu | 60 år och 123 dagar (lever ännu) |
Nedan följer en lista över tidigare statsministrar som har tjänstgjort som statsråd under en annan statsminister.
| ||||||||||
| ||||||||||||||||
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)