Danmarks statsminister

Danmarks statsminister är landets regeringschef. Statsministern leder Danmarks regering och måste erhålla stöd i Folketinget, för att kunna kvarstå i ämbetet i enlighet med parlamentarismens principer som är inskrivna i Danmarks rikes grundlag.[1]

Danmarks statsminister
TitelExcellens
ResidensMarienborg
SäteChristiansborg i Köpenhamn
Utses avDanmarks monark[1]
UnderställdFolketinget
MandatperiodIngen begränsning
Förste innehavareAdam Wilhelm Moltke
Inrättat22 mars 1848
WebbplatsStatsministeriet
Danmarks statsskick
Danmarks riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlag
Danmarks rikes grundlag
Lagstiftande makt
Folketinget
Monarken
Verkställande makt
Monarken
Regeringen
Statsministern
Ministerier
Dömande makt
Domstolsväsen
Administrativ indelning
Regioner
Kommuner

Ämbetet har officiellt funnits sedan 22 mars 1848, men kan spåras tillbaka till 1676, då Frederik Ahlefeldt utnämndes till storkansler.

Mette Frederiksen är Danmarks statsminister sedan 27 juni 2019.

Bakgrund

Från 1676 till 1730 hade Danmarks högste icke-kunglige regeringstjänsteman titeln Storkansler. Under resten av 1700-talet och första halvan av 1800-talet, fram till avskaffandet av det kungliga enväldet 1848, kallades ämbetet Danmarks minister för statsärenden, eller i dagligt tal statsminister.

Det danska statsministerämbetet av dags dato tar sin början den 22 mars 1848 vid kung Fredrik VII:s utnämning av Adam Wilhelm Moltke i den så kallade marsministären.[2] Danmark gick från envälde till konstitutionell monarki när kung Fredrik VII den 5 juni 1849 undertecknade Danmarks Riges Grundlov.[3] Titeln för ministärens främste minister var då premiärminister (danska: premierminister), vilken också användes i 1849 års grundlag.

Parlamentarismens de facto genombrott i Danmark skedde 1901, något som i efterhand har benämnts som systemskiftet 1901.[4] Den så kallade "påskekrisen" 1920, då kung Kristian X avskedade statsminister Carl Theodor Zahle, blev dock en tillfällig återgång i kunglig maktutövning som kungen tvingades back ifrån och parlamentarismen skrevs slutligen in i grundlagen 1953.[5]

Titeln konseljpresident (danska: konseilspræsident) användes även som titel för statsministern, och i Fællesforfatningen 1855 (gemensam grundlag för Danmark och hertigdömenena Schleswig och Holstein) var det den officiella titeln. När 1915 års grundlag trädde i kraft 1918, hade titeln för regeringschefen ändrats till statsminister, liksom i de övriga nordiska länderna Norge och Sverige.

Till skillnad för övriga danska ministrar fick regeringschefen ett eget ministerium, Statsministeriet, först 1914. Innan dess, liksom i många år därefter, hade regeringschefen även i tillägg en portfölj som fackminister, som varierade från respektive ämbetsinnehavare.[6]

Helle Thorning-Schmidt blev 2011 den första kvinnan på befattningen som statsminister.[7]

Ämbetsuppgifter

Statsministeriets symbol med Kristian V:s krona och Elefantordens band.

Statsministern och regeringen utnämns av monarken, och enligt den sedvana som uppkommit sedan demokratins genombrott är det ledaren för det parti som har starkast stöd i Folketinget som utses till statsminister. Ifall regeringen förlorar en misstroendeomröstning måste statsministern antingen avgå, tillsammans med hela regeringen, eller be monarken att upplösa Folketinget och utlysa nyval.

Statsministern är de facto att betrakta som landets verkliga ledare. Genom 1900-talet så har statsministerns ställning i grundlagen stärkts, främst genom grundlagsrevisionen 1953.[6]

Statsministern, regeringen och ministrarna styr formellt alltjämt i monarkens namn, som enligt Danmarks rikes grundlag innehar den högsta verkställande makten i landet.[1] Grundlagens §§ 12-13 fastslår emellertid att makten följer med ansvaret och eftersom monarken är fri från ansvar så kan regeringsmakten enbart utövas genom ministrarna eftersom det är dem som är ansvariga.[1]

§ 12. Kongen har med de i denne grundlov fastsatte indskrænkninger den højeste myndighed over alle rigets anliggender og udøver den gennem ministrene.

§ 13. Kongen er ansvarsfri; hans person er fredhellig. Ministrene er ansvarlige for regeringens førelse; deres ansvarlighed bestemmes nærmere ved lov.


Danmarks Riges Grundlov §§12-13, [8][9]

Statsministern har också möjlighet att upplösa Folketinget och utlysa nyval, vilket han eller hon måste göra senast fyra år efter det senaste valet.[10]

Statsministern har ingen politisk makt över självstyret i Danmarks autonoma regioner Färöarna och Grönland, vilket å andra sidan Folketinget har. Alla lagar som stiftas av de färöiska och grönländska riksdagarna måste ratificeras av Folketinget.

Bland statsministerns specifika ansvar ingår:

  • Frågor rörande Rigsfællesskabet, dvs förhållandet mellan Danmark, Färöarna och Grönland
  • Frågor rörande monarkin
  • Frågor rörande pressen liksom stats- och författningsrätt
  • Fördelning av ministerportföljernas uppdelning och ansvarsområden
  • Utnämningar och entlediganden av ministrar

Statsministeriet

Marienborg.

Statsministeriet är det ministerium som leds av statsministern.[11] Statsministern liksom Statsministeriet har sitt säte i Christiansborgs slottSlotsholmen i Köpenhamn.

Residens

Egendomen Marienborg, som är belägen i Kongens Lyngby norr for Köpenhamn, har sedan 1960 fungerat som statsministerns tjänstebostad liksom rekreations- och representationsbostad.[12]

Lista över Danmarks regeringschefer sedan 1676

Förste minister under kungligt envälde 1676–1848

Dessa var inte i formell mening regeringschefer, eftersom regeringen under enväldets tid leddes av kungen, men hade i praktiken en position som kan liknas vid regeringschefens.

Storkanslerer 1676–1730

NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor
Frederik Ahlefeldt 162316767 juli 1686
Conrad Reventlow 21 april 1644
i Köpenhamn
26 augusti 169921 juli 1708
på sätesgården Clausholm utanför Randers
Christian Christophersen Sehested 22 februari 16661708172119 juli 1740
Ulrik Adolf Holstein 14 april 166420 juni 172117 oktober 173021 augusti 1737
NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor

Statsministrar 1730–1848

NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor
Iver Rosenkrantz 5 december 1674
i Rosenholm i Århus
17 oktober 173012 maj 173513 november 1745
i Rosenholm i Århus
Johan Ludvig Holstein 7 september 1694
på godset Lübz i tyska Mecklenburg
12 maj 173529 januari 1763[13]
Johan Hartvig Ernst Bernstorff 13 maj 1712
i tyska Hannover
175113 september 177018 februari 1772
i tyska Hamburg
Johann Friedrich Struensee 5 augusti 1737
i tyska Halle an der Saale
13 september 177017 januari 1772
avsatt och fängslad
28 april 1772
i Köpenhamn (avrättad)
Ove Høegh-Guldberg 1 september 1731
i Horsens
17 januari 1772
övertog styrelsen i praktiken vid Struensees avsättning
6 april 1784
formellt utnämnd till posten
14 april 1784
avlägsnad från posten av kronprins Fredrik, när denne övertog styrelsen från sin psykiskt sjuke far
8 februari 1808
på godset Hald i Viborg
Andreas Peter Bernstorff 28 augusti 1735
i tyska Hannover
14 april 178421 juni 1797
i Köpenhamn
Christian Bernstorff 3 april 1769
i Köpenhamn
22 juni 1797181018 mars 1835
i Berlin
Frederik Moltke 18 januari 1754
i Odense
181018144 juli 1836
Vallø slott i Stevn
Frederik Julius Kaas 24 augusti 1758
i Köpenhamn
1814181411 januari 1827
Joachim Godske Moltke 27 juli 1746
på godset Marienborg på Møn
181424 augusti 18185 oktober 1818
i Köpenhamn
Ernst Heinrich von Schimmelmann 4 december 1747
i tyska Dresden
181818249 februari 1831
i Köpenhamn
Otto Joachim Moltke 11 juni 1770
på slottet Amalienborg i Köpenhamn
182430 mars 18421 februari 1853
i Espe på Fyn
Poul Christian von Stemann 14 april 1764
i Köpenhamn
184222 mars 184825 november 1855
på godset Herlufsholm i Næstved
NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor

Regeringschefer i en konstitutionell monarki 1848–idag

Premiärministrar 1848–1855

NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödPolitisk tillhörighetRegeringKällor
 Adam Wilhelm Moltke 25 augusti 1785
i Egebjerggård på Fyn
22 mars 184827 januari 185215 februari 1864
i Köpenhamn
OpolitiskMoltke I[14]
Moltke II
Moltke III
Moltke IV
 Christian Albrecht Bluhme 27 december 1794
i Köpenhamn
27 januari 185221 april 1853Bluhme I[14]
 Anders Sandøe Ørsted 21 december 1778
i RudkøbingLangeland
21 april 185312 december 18541 maj 1860
i Köpenhamn
Ørsted[14]
 Peter Georg Bang 7 oktober 1797
i Köpenhamn
12 december 185412 oktober 1855Bang[14]
NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödPolitisk tillhörighetRegeringKällor

Konseljpresidenter 1855–1918

NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödPolitisk tillhörighetRegeringKällor
 Peter Georg Bang 12 oktober 185518 oktober 18562 april 1861
i Köpenhamn
OpolitiskBang[14]
 Carl Georg Andræ 14 oktober 1812
i Hjertebjergs prästgård på Møn
18 oktober 185613 maj 18572 februari 1893
i Köpenhamn
Andræ[14]
 Carl Christian Hall 25 februari 1812
i Köpenhamn
13 maj 18572 december 1859NationalliberalernaHall I[14]
 Carl Eduard Rotwitt 2 mars 1812
i Hillerød
2 december 18598 februari 1860
i Köpenhamn
Bondevennernes selskabRotwitt[14]
 Carl Christian Hall 24 februari 186031 december 186314 augusti 1888
i Frederiksberg utanför Köpenhamn
NationalliberalernaHall II[14]
 Ditlev Gothard Monrad 24 november 1811
i Köpenhamn
31 december 186311 juli 186428 mars 1887
i NykøbingFalster
Monrad[14]
 Christian Albrecht Bluhme 11 juli 18646 november 186516 december 1866
i Köpenhamn
OpolitiskBluhme II[14]
 Christian Emil Krag-Juel-Vind-Frijs 8 december 1817
på godset Frijsenborg i Hammels socken i Favrskov i Jylland
6 november 186528 maj 187012 oktober 1896
på sätesgården Boller i Uths socken i Horsens
Frijs[14]
 Ludvig Holstein-Holsteinborg 18 juli 1815
Holsteinborgs slott i SlagelseSjälland
28 maj 187014 juli 187428 april 1892
i Köpenhamn
Holstein-Holsteinborg[14]
 Christen Andreas Fonnesbech 7 juli 1817
i Köpenhamn
14 juli 187411 juni 187517 maj 1880
i Köpenhamn
Fonnesbech[14]
 Jacob Brønnum Scavenius Estrup 16 april 1825
i Sorø på Själland
11 juni 18757 augusti 189424 december 1913
på sätesgården Kongsdal i Undløse socken i Holbæk på Själland
HøjreEstrup[14]
 Tage Reedtz-Thott 13 mars 1839
Gavnø i Vejlø socken i Næstved
7 augusti 189423 maj 189727 november 1923
på Gavnø i Vejlø socken i Næstved
Reedtz-Thott[14]
 Hugo Egmont Hørring 17 augusti 1842
i Köpenhamn
23 maj 189727 april 190013 februari 1909
i Köpenhamn
Hørring[14]
 Hannibal Sehested 16 november 1842
i Gudme på Fyn
27 april 190024 juli 190119 september 1924
i Gudme på Fyn
Sehested[14]
 Johan Henrik Deuntzer 20 maj 1845
i Köpenhamn
24 juli 190114 januari 190516 november 1918
i Charlottenlund utanför Köpenhamn
VenstreDeuntzer[14]
 Jens Christian Christensen 21 november 1856
i Houen på Jylland
14 januari 190512 oktober 190819 december 1930
i Hee på Jylland
Christensen I[14]
Christensen II
 Niels Neergaard 27 juni 1854
i Ugilt nära Hjørring på norra Jylland
12 oktober 190816 augusti 1909Neergaard I[14]
 Ludvig Holstein-Ledreborg 10 juni 1839
i Hochberg i tyska Württemberg
16 augusti 190928 oktober 19091 mars 1912
på godset Ledreborg i Allerslevs socken i Lejre på Själland
Holstein-Ledreborg[14]
 Carl Theodor Zahle 19 januari 1866
i Roskilde på Själland
28 oktober 19095 juli 1910Radikale VenstreZahle I[14]
 Klaus Berntsen 12 juni 1844
i Eskildstrup på Fyn
5 juli 191021 juni 191327 mars 1927
i Köpenhamn
VenstreBerntsen[14]
 Carl Theodor Zahle 21 juni 191320 april 1918Radikale VenstreZahle II[14]
NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödPolitisk tillhörighetRegeringKällor

Statsministrar 1918–idag

  Betecknar tillförordnad statsminister
NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödPolitisk tillhörighetRegeringKällor
 Carl Theodor Zahle 21 april 191830 mars 19203 februari 1946
i Gentofte utanför Köpenhamn
Radikale VenstreZahle II[14]
 Otto Liebe 24 maj 1860
i Köpenhamn
30 mars 19205 april 192021 mars 1929
i Köpenhamn
OpolitiskLiebe[14]
 Michael Petersen Friis 22 oktober 1857
i Odense
5 april 19205 maj 192024 april 1944
i Köpenhamn
Friis[14]
 Niels Neergaard 5 maj 192023 april 19242 september 1936
i Köpenhamn
VenstreNeergaard II[14]
Neergaard III
 Thorvald Stauning 26 oktober 1873
i Köpenhamn
23 april 192414 december 1926SocialdemokratietStauning I[14]
 Thomas Madsen-Mygdal 24 december 1876
i Mygdal på Hjørring på norra Jylland
14 december 192630 april 192923 februari 1943
i Köpenhamn
VenstreMadsen-Mygdal[14]
 Thorvald Stauning 30 april 19293 maj 1942
i Köpenhamn
SocialdemokratietStauning II[14]
Stauning III
Stauning IV
Stauning V
Stauning VI
 Vilhelm Buhl 16 oktober 1881
i Fredericia i Vejle på Jylland
4 maj 19429 november 1942Buhl I[14]
 Erik Scavenius 13 juli 1877
på godset Klintholm på Møn
9 november 194229 augusti 1943 (de facto)
5 maj 1945 (de jure)[15]
29 november 1962
i Gentofte utanför Köpenhamn
OpolitiskScavenius[14]
 Departementschefstyret 29 augusti 1943 (de facto)5 maj 1945 (de facto)
 Vilhelm Buhl 5 maj 19457 november 194518 december 1954
i Köpenhamn
SocialdemokratietBuhl II[14]
 Knud Kristensen 25 oktober 1880
i Ringkøbing på Jylland
7 november 194513 november 194729 september 1962
i Humlebæk på Själland
VenstreKristensen[14]
 Hans Hedtoft 21 april 1903
i Århus på Jylland
13 november 194730 oktober 1950SocialdemokratietHans Hedtoft I[14]
 Erik Eriksen 20 november 1902
i Ringe på Fyn
30 oktober 195030 september 19537 oktober 1972
i Esbjerg på Jylland
VenstreErik Eriksen[14]
 Hans Hedtoft 30 september 195329 januari 1955
i Stockholm i Sverige
SocialdemokratietHans Hedtoft II[14]
 Hans Christian Hansen 8 november 1906
i Århus på Jylland
1 februari 195519 februari 1960
i Köpenhamn
H.C. Hansen I[14]
H.C. Hansen II
 Viggo Kampmann 21 juli 1910
i Frederiksberg utanför Köpenhamn
21 februari 19603 september 19623 juni 1976
i Köpenhamn
Viggo Kampmann I[14]
Viggo Kampmann II
 Jens Otto Krag 15 september 1914
i Randers på Jylland
3 september 19622 februari 1968Jens Otto Krag I[14]
Jens Otto Krag II
 Hilmar Baunsgaard 26 februari 1920
i Slagelse
2 februari 196811 oktober 19712 juli 1989
i Gentofte utanför Köpenhamn
Radikale VenstreHilmar Baunsgaard[14]
 Jens Otto Krag 11 oktober 19715 oktober 197222 juni 1978
i Skiveren på norra Jylland
SocialdemokratietJens Otto Krag III[14]
 Anker Jørgensen 13 juli 1922
i Köpenhamn
5 oktober 197219 december 1973Anker Jørgensen I[14]
 Poul Hartling 14 augusti 1914
i Köpenhamn
19 december 197313 februari 197530 april 2000
i Köpenhamn
VenstrePoul Hartling[14]
 Anker Jørgensen 13 februari 197510 september 198220 mars 2016
i Köpenhamn
SocialdemokratietAnker Jørgensen II[14]
Anker Jørgensen III
Anker Jørgensen IV
Anker Jørgensen V
 Poul Schlüter 3 april 1929
i Tønder på Jylland
10 september 198225 januari 199327 maj 2021
i Frederiksberg på Själland
Konservative FolkepartiPoul Schlüter I[14]
Poul Schlüter II
Poul Schlüter III
Poul Schlüter IV
 Poul Nyrup Rasmussen 15 juni 1943
i Esbjerg på Jylland
25 januari 199327 november 2001SocialdemokratietPoul Nyrup Rasmussen I[14]
Poul Nyrup Rasmussen II
Poul Nyrup Rasmussen III
Poul Nyrup Rasmussen IV
 Anders Fogh Rasmussen 26 januari 1953
i Ginnerup i Grenå på Jylland
27 november 20015 april 2009VenstreAnders Fogh Rasmussen I[14]
Anders Fogh Rasmussen II
Anders Fogh Rasmussen III
 Lars Løkke Rasmussen 15 maj 1964
i Vejle på Jylland
5 april 20093 oktober 2011Lars Løkke Rasmussen I[14][16]
 Helle Thorning-Schmidt 14 december 1966
i Rødovre utanför Köpenhamn
3 oktober 201128 juni 2015SocialdemokraterneHelle Thorning-Schmidt I[14][17][18]
Helle Thorning-Schmidt II
 Lars Løkke Rasmussen 15 maj 1964 i Vejle28 juni 201527 juni 2019VenstreLars Løkke Rasmussen II
Lars Løkke Rasmussen III
[14][19][20]
 Mette Frederiksen 19 november 1977
i Aalborg
27 juni 2019SocialdemokratietFrederiksen I
Frederiksen II
[14][21][22]
NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödPolitisk tillhörighetRegeringKällor

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia, Danmarks statsminister, 16 januari 2024.

Noter

Externa länkar