1859

Januari

• 10 januari – Ett ångkök öppnas på Regeringsgatan 82 i Stockholm, vilket blir stadens första.
• 24 januari – Valakiet och Moldavien enas under Alexandru Ioan Cuza och blir Förenade furstendömena Valakiet och Moldavien.

Februari

• 14 februari – Oregon blir den 33:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.^[1]

Mars

• 3 mars – Den största slavaktionen någonsin, 'The Weeping Time', inträffar då Pierce M. Butler säljer 436 män, kvinnor, barn, vilka alla i veckor vistats i ett häststall vid hästkapplöpningsbanan i Savannah i Georgia, USA.^[2]
• 22 mars – En förening för främjande och drift av Trädgårdsföreningen i Linköping bildas.

April

• April
  • Konstnären Egron Lundgren återvänder till London.
  • Brand i Uddevalla, Sverige.^[3]

Maj

• 5 maj – Braslien och Venezuela enas om att gränsen mellan dem skall gå i vattnet mellan Amazonfloden och Orinocofloden.^[4]

Juni

• Juni – Slaget vid Solferino äger rum i norra Italien söder om Gardasjön den 24 juni. Frankrike och Sardinien segrade mot Österrike.

Juli

• 8 juli – Oscar I avlider fyra dagar efter sin 60-årsdag och efterträds som kung av Sverige och Norge av sin son Karl XV (i Norge under namnet Karl IV).^[5]
• 31 juli–2 augusti – Amerikanska flottstyrkor landstiger i Kina för att skydda amerikanska intressen i Shanghai.^[6]

Oktober

• Oktober – Brand i Göteborg, Sverige.^[3]

November

• 24 november – Charles Darwin publicerar sin skrift On the Origin of Species.

December

• December – Brand i Uppsala, Sverige.^[3]

Okänt datum

• USA:s kongress godkänner att USA:s flotta kan åka till Paraguay och utföra vedergällning för en attack mot amerikanskt flottfartyg på Paranáfloden 1855.^[6]
• 200 amerikanska soldater korsar Rio Grande i jakten på mexikanske banditen Juan Cortina.^[6].
• Den liberala morgontidningen Göteborgs-Posten börjar utges.
• Karl XV samtycker till att avskaffa det norska riksståthållarämbetet.
• Viktor Rydbergs Den siste athenaren utkommer.
• Svenska kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster.
• Amalia Eriksson uppfinner och börjar sälja Grännas berömda polkagrisar.
• Sophie Adlersparre och Rosalie Olivecrona grundar den svenska Tidskrift för hemmet, ett språkrör för olika kvinnofrågor.
• Stora teatern i Göteborg invigs under namnet Nya teatern.
• Bonniers börjar utge "Öreskrifter" för folket, vilket breddar det svenska bokläsandet.
• Karl XII:s grav öppnas av Anders Fryxell.
• Stockholm inrättar kommunal renhållning.
• Judiska barn får tillåtelse att gå i svenska skolor.
• En regel införs, vilken säger att prostituerade i Stockholm inte får röra sig i grupp, inte vara ute efter klockan elva och aldrig vistas på vissa gator i Gamla stan: de underkastas också regelbundna tvångsmässiga registreringar och undersökningar för könssjukdom, den så kallade reglementeringen.^[7]
• Tyska leksakstillverkaren Märklin grundas.
• Kvinnor tillåts bedriva minuthandel i stad och på marknad och driva handelsbod på landet (gift kvinna dock endast med makens tillstånd).^[8]
• Lärokurs för fruntimmer öppnar i Stockholm.

• 11 januari – George Nathaniel Curzon, brittisk politiker och statsvetare.
• 12 januari – Henry Heitfeld, amerikansk politiker, senator 1897–1903.
• 15 januari – Elmore Y. Sarles, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1905–1907.
• 27 januari – Vilhelm II, tysk kejsare 1888–1918.
• 10 februari – Alexandre Millerand, fransk politiker, Frankrikes president 1920–1924.
• 14 februari – Justus Hagman, svensk skådespelare.
• 17 februari – Johan Lindström Saxon, svensk författare, tidningsman, bokförläggare, publicist och sångtextförfattare.
• 18 februari – Svante Arrhenius, svensk fysiker och kemist, nobelpristagare.
• 24 februari – Gustaf Werner, svesnk affärsman och donator.
• 15 april – Luren Dickinson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1939–1941.
• 2 maj – Jerome K. Jerome, brittisk författare.
• 12 maj – William Alden Smith, amerikansk republikansk politiker, senator 1907–1919.
• 22 maj – Arthur Conan Doyle, brittisk författare, Sherlock Holmes fader.
• 12 juni – Thomas J. Walsh, amerikansk demokratisk politiker, senator 1913–1933.
• 13 juni – Kasper Järnefelt, finländsk konstkritiker och översättare.
• 2 juli – Hjalmar Selander, svensk skådespelare, regissör och teaterdirektör.
• 6 juli – Verner von Heidenstam, författare och poet, ledamot av Svenska Akademien, nobelpristagare.
• 13 juli – Sidney Webb, brittisk socialistisk reformator.
• 20 juli – Adolf av Schaumburg-Lippe, prins av Schaumburg-Lippe.
• 4 augusti – Knut Hamsun, norsk författare, nobelpristagare.
• 7 augusti – Gustave Belot, fransk lärare, filosof.
• 21 augusti – Westmoreland Davis, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1918–1922.
• 12 september – Alice Ayres, engelsk barnsköterska, känd för sitt tappra försök att rädda barnen hon passade vid en brand.
• 14 september – William Robert Robertson, brittisk fältmarskalk.
• 16 september – Frank R. Gooding, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1928.
• 17 september – Fredrik Thesleff, finländsk arkitekt.
• 22 september – Anna Sahlstén, finländsk målare.
• 18 oktober – Henri Bergson, fransk filosof, nobelpristagare.
• 15 november
  • Oscar Bernadotte, svensk prins.
  • Christopher Hornsrud, norsk politiker, Norges förste socialdemokratiske statsminister 1928.
  • Anton Wiklund, svensk tävlingscyklist och företagare.
• 23 november – Billy the Kid, amerikansk bandit.
• 2 december – Georges Seurat, fransk konstnär och målare.
• 7 december – Octaviano Ambrosio Larrazolo, mexikansk-amerikansk politiker, guvernör i New Mexico 1919–1921, senator 1928–1929.
• 9 december – Algernon Ashton, brittisk tonsättare, pianopedagog och essäist.
• 22 december – Otto Hölder, tysk matematiker.
• 26 december – William Stephens, amerikansk politiker.
• 29 december – Venustiano Carranza, mexikansk president.

Första kvartalet

Januari

• 18 januari – William Slade, 72, amerikansk politiker, kongressledamot 1831–1843, guvernör i Vermont 1844–1846.
• 20 januari – Bettina von Arnim, 73, tysk författare.
• 28 januari – Carl Adolph Agardh, 73, svensk teolog, matematiker, naturforskare, ledamot av Svenska Akademien.

Februari

• 23 februari – Zygmunt Krasiński, 47, polsk författare.

Mars

• 5 mars – Henry S. Geyer, 68, amerikansk politiker och advokat, senator 1851–1857.
• 19 mars – Oliver H. Smith, 64, amerikansk politiker.

Andra kvartalet

April

• 3 april – Tilghman Tucker, 57, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Mississippi 1842–1844.
• 14 april – George M. Bibb, 82, amerikansk politiker, USA:s finansminister 1844–1845.
• 16 april – Alexis de Tocqueville, 53, fransk politisk teoretiker och historiker.

Maj

• 5 maj – Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet, 54, tysk matematiker.
• 6 maj – Alexander von Humboldt, 89, tysk naturforskare.
• 20 maj – Josip Jelačić, 57, ban av Kroatien.

Juni

• 11 juni – Klemens von Metternich, 86, österrikisk statsman.

Tredje kvartalet

Juli

• 8 juli – Charlotte von Siebold, 70, tysk gynekolog.
• 8 juli – Oscar I, 60, kung av Sverige och Norge sedan 1844.
• 13 juli – Angélique Brûlon, 87, fransk löjtnant, första kvinnan som mottog Hederslegionen.

Augusti

• 4 augusti – Jean-Marie Vianney, 73, fransk katolsk församlingspräst, helgon.
• 22 augusti – John Wesley Davis, 60, amerikansk demokratisk politiker, talman i USA:s representanthus 1845–1847.

September

• 15 september – Isambard Kingdom Brunel, 53, brittisk ingenjör och järnvägsbyggare.
• 16 september – David C. Broderick, 39, amerikansk demokratisk politiker, senator 1857–1859.

Fjärde kvartalet

Oktober

• 22 oktober – Louis Spohr, 75, tysk tonsättare och violinist.
• 29 oktober – James C. Jones, 50, amerikansk politiker.

November

• 20 november – Mountstuart Elphinstone, 80, anglo-indisk statsman och hävdatecknare.
• 28 november – Washington Irving, 76, amerikansk författare.

December

• 2 december – John Brown, 59, amerikansk slaverimotståndare.
• 8 december – Thomas de Quincey, 74, brittisk författare.
• 16 december – Wilhelm Grimm, 73, tysk språk- och litteraturforskare, sagosamlare.
• 18 december – Wilhelm Gabriel Lagus, 73, finländsk professor i allmän lagerfarenhet.

Okänt datum

• Ana Joaquina dos Santos e Silva, portugisisk affärsidkare.

Fotnoter

• Wikimedia Commons har media som rör 1859.
  Bilder & media