1926

Januari

• 1 januari – Lidingö stad blir Sveriges 112:e stad.^[1]
• 6 januari – Tyska flygbolaget Lufthansa grundas ^[2].
• 7 januari – Med anledning av de svåra isförhållandena vid Norrlandskusten beslutar svenska regeringen sända Isbrytaren II, för att assistera nödställda fartyg.^[1]
• 14 januari – I Stockholm undertecknas en konvention angående fredligt avgörande av tvister mellan Sverige och Danmark ^[3].
• 17 januari – Efter nio år går Höglunds-kommunisterna tillbaka till det socialdemokratiska moderpartiet och lovar att "inte bedriva fraktionspolitik i någon form" ^[4].
• 23 januari – Internatläroverket Sigtunaskolan ^[5] invigs av den svenske ärkebiskopen Nathan Söderblom.

• 27 januari – Uppfinningen television visas för första gången av skotten John Logie Baird ^[6] i Storbritannien ^[2].

Februari

• 8 februari – Almagrundets fyrskepp skruvas fast i isen vid Huvudskär utan möjlighet till förbindelse med land.^[7]

Mars

• 8 mars – Bouppteckningen efter 1925 avlidne skeppsredare Dan Broström visar tillgångar på över 13,5 miljoner SEK.^[8]
• 9 mars – Tyskland vägras medlemskap i NF.^[2]
• 12 mars – Ett makabert mord genomförs på Pipersgatan i Stockholm med hjälp av Sveriges första bilbomb, då direktören Sixten Flyborg dödas.^[9]
• 19 mars – Gamlestadens fabriker i Göteborg härjas av eld, varvid färgeriet och blekeriet läggs i aska.^[10]
• 23 mars – Det irländska partiet Fianna Fáil grundas, med Eamon de Valera som partiledare.

April

• 1 april – Prinsessan Ingrid konfirmeras i Slottskapellet av ärkebiskop Nathan Söderblom.
• 7 april – Stockholms konserthus, ritat av Ivar Tengbom, invigs ^[4]. Det är målat i lysande blått och anses tillhöra 20-talsklassicismens höjdpunkter ^[11]. Festligheterna pågår i tre dagar.
• 15 april – Roald Amundsens luftskepp Norge passerar tidigt på morgonen Stockholm på sin färd från Oslo till Leningrad.^[12]
• 24 april – Sovjetunionen och Tyskland undertecknar ett neutralitets- och vänskapsfördrag i Berlin ^[4].

Maj

• 7 maj–25 juni – USA skickar soldater till Nicaragua efter en statskupp ^[13].
• 9 maj – Amerikanen Richard Byrd blir först att flyga över nordpolen ^[6].
• 12 maj – Umberto Nobile, italiensk luftskeppspionjär, flyger över nordpolen med luftskeppet Norge tillsammans med Roald Amundsen.
• 15 maj
  • Józef Piłsudski griper makten i Polen efter gatustrider, och utropar "moralisk diktatur" ^[6].
  • Elektrifieringen av järnvägslinjen Stockholm–Göteborg är fullbordad. De första ordinarie eltågen anländer till respektive ändpunkter.^[14]
  • Den svenska riksdagen avskaffar de sista resterna legostadgan, som reglerade förhållandet mellan husbonde och anställda ^[11].
• 18 maj – Det meddelas att Reijmyre glasbruk i Östergötland skall läggas ner.^[14]
• 20 maj – Vid en explosionsolycka vid Gyttorps krutbruk nära Nora dödas två arbetare och skadas tre.^[14]
• 21 maj – Den svenska regeringen bemyndigar telegrafstyrelsen att i Motala uppföra en ny storstation för rundradio.^[14]
• 22 maj – Stark vårflod i Ångermanland och Jämtland leder till att banvallar och landsvägar översvämmas.^[14]
• 27 maj – Vid en explosionsolycka vid AB Expressdynamits anläggningar i Grängesberg omkommer sex personer.^[14]
• 29 maj
  • En omfattande brand i centrala Piteå gör 22 familjer hemlösa ^[11]. Det är den största eldsvådan i staden på 40 år, och lägger tio boningshus med tillhörande ekonomibyggnader i aska.
  • Dalälven genombryter en skyddsvall vid Dragsängarnas invallningsföretag, varvid ett område på 240 tunnland sätts under vatten.^[14]
• 30 maj – 10th Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i Paris.
• Maj – Viseringestvånget mellan Sverige och Tyskland avskaffas.

Juni

• 1 juni – Den svenska socialdemokratiska regeringen fälls av den borgerliga riksdagsmajoriteten i samband med arbetsmarknadskonflikten vid Stripa gruva i Västmanland. Statens arbetslöshetskommission (AK) beslutar att arbetslösa som vägrar ta anvisat arbete ska avstängas från ersättning. Regeringen förklarar, att anvisning inte borde ha skett. Borgarna stöder dock AK och skärper konfliktdirektiven, varför regeringen avgår ^[4].
• 2 juni – Det första elektriska tåget mellan Stockholm och Göteborg insätts i ordinarie trafik ^[4].
• 7 juni – Rickard Sandler avgår som svensk statsminister och efterträds av Carl Gustaf Ekman i en frisinnad-liberal regering ^[4]. Han introducerar den så kallade vågmästarpolitiken.
• 11 juni – Det hus där Arthur Hazelius föddes, invigs efter att ha förvärvats till Skansen.^[15]
• 13 juni – Den starka nederbörden vållar betydande översvämning i norra Västergötland, Värmland och Dalsland.
• 14 juni – Boxaren Harry Persson, Sverige vinner på knockout mot engelsmannen Phil Scott och blir inofficiell europamästare i tungvikt ^[6].
• 19 juni – Christian Erikssons staty över Karl IX, stadens grundare, avtäcks på Residenstorget i Karlstad.^[16]

Juli

• 1 juli – Stockholms stads nya mantalskontor öppnas.^[17]
• 7 juli – Löjtnant N Söderberg, Malmslätt, lyckas rädda sig med fallskärm då hans flygplan havererar, vilket är första gången en fallskärm räddar ett liv i Sverige.^[17]
• 14 juli – Sverige är drabbat av en värmebölja och har den högsta temperaturen i Europa ^[18].
• 16 juli – Tolv gårdar brinner ner i Lycksele. Genom branden blir ett 20-tal familjer hemlösa.^[19]
• 25 juli – En våldsam cyklon drar fram över östra Närke och anställer stor förödelse.^[20]
• 26 juli – I Malmö hittar tullen ett stort parti sprit och tobak ombord på en av flottans torpedbåtar, Iris, som senast besökt Köpenhamn.^[20]

Augusti

• Augusti – Mongoliet erkänner Tuva.^[21]
• Augusti–september – I Kina leder nationalisternas attack mot Hankow under Nordfälttåget till att USA skickar soldater till Kina för att skydda amerikanerna där.^[13].
• 12 augusti – Brita Hazelius, 17 år, slår världsrekord på 200 m bröstsim, dagen efter den dubbla distansen ^[6].
• 14 augusti – De tyska och österrikiska nazistpartierna håller en gemensam konferens i Passau, Tyskland.^[4]
• 23 augusti – Essviks och Nyhamns fabrikssamhällen söder om Sundsvall eldhärjas. Genom branden blir över 100 personer hemlösa.^[22]
• 27 augusti
  • USA skickar återigen soldater till Nicaragua efter en statskupp ^[13].
  • Den andra damolympiaden går av stapeln på Slottsskogsvallen i Göteborg^[11], och varar till 29 augusti.
• 30 augusti – En läkare i Skövde, Sverige döms till två månaders fängelse och 1500 svenska kronor i böter för att i betydande omfattning ha utfärdat spritrecept.

September

• 3 september – Nobelpristagaren Rabindranath Tagore kommer på ett kort besök till Stockholm.^[22]
• 6 september – Filmen Flickan i frack har biopremiär^[11].
• 7 september – I Växjö avtäcks en av bildhuggaren A Källström modellerad staty av Esaias Tegnér.^[23]
• 8 september – Tyskland upptas som medlem av NF ^[4].
• 11 september – Spanien lämnar NF ^[2].
• 16 september – USA drar tillbaka de flesta av de soldater man sedan augusti 1926 skickat till Kina, men några stannar kvar ^[13].
• 20 september – Årets svenska lingonskörd betecknas som ovanligt dålig, nästan tydande på missväxt.^[24]
• 21 september – Förlovningen mellan kronprins Leopold III av Belgien och den svenska prinsessan Astrid eklateras.^[24]
• 23 september – Utmanaren Gene Tunney, USA blir världsmästare i tungviktsboxning i Philadelphia då han sensationellt vinner mot titelhållaren Jack Dempsey, USA på poäng ^[4].
• 25 september – 1926 Slavery Convention signeras.

Oktober

• 2 oktober – Den sista skenan på Ostkustbanan fastspikas vid Rogsta mellan Edsäter och Via norr om Hudiksvall.
• 7 oktober – Italiens fascistparti jämställer sig med italienska staten ^[2].
• 10 oktober – Svenske ärkebiskopen Nathan Söderblom angriper vid ett visitationstal i Vaxholm det korta kjolmodet: "Det är rentav anstötligt med dessa korta kjolar" ^[11].
• 13 oktober – Under de senaste dagarna har en orkan rasat över södra och västra Skandinavien med en mängd fartygsförlisningar och dödsfall som följd.^[25]
• 18 oktober – Agnes von Krusenstjernas sista bok om flickan Toni, Tonis sista läroår, utkommer . Med dessa böcker har författaren berört den kvinnliga sexualiteten på ett sätt som ej tidigare kunnat göras ^[18].
• 21 oktober – Kyrkomötet godkänner den svenska regeringens förslag om borgerlig begravning ^[18].
• 22 oktober – Handelshögskolans nya byggnad vid Sveavägen i Stockholm invigs.^[26]
• 28 oktober – Sveriges tobakshandlares riksförbund uppmanar sina medlemmar att avstå från försäljning av skandalbladet Fäderneslandet.^[26]
• 31 oktober – Bandelen Gävle–Söderhamn på Ostkustbanan öppnas för ordinarie trafik.^[27]

November

• 1 november – Prins Oscar Bernadotte överlämnar som gåva sin egendom Villa Fridhem på Gotland jämte en större summa pengar till KFUM.^[27]
• 4 november – Prins Carls yngsta dotter, svenska prinsessan Astrid, gifter sig med Belgiens kronprins Leopold vid en borgerlig ceremoni i Stockholm ^[11], vilket är 1920-talets stora kungliga romans ^[6].
• 4–6 november – Då nationalisterna i Kina intagit Kiukiang skickar USA flottstyrkor till Kina för att skydda utlänningar ^[13].
• 7 november – Carl Milles staty Europa och tjuren avtäcks på Stora Torg i Halmstad ^[6].
• 10 november
  • Den svenske kaptenen L E Tornberg sätter världsrekord i höjdflygning med 5 731 meter ^[18].
  • Giftermålet mellan prinsessan Astrid och prins Leopold bekräftas vid en ceremoni i St. Michael och St. Gudula katedralen i Bryssel ^[4].
• 20 november
  • Landsvägen Malmö–Lund, Sveriges mest trafikerade, invigs efter en genomgripande ombyggnad. Den är dels belagd med smågatsten, dels med betong.^[28]
  • Kanada, Australien, Sydafrika och Newfoundland blir självstyrande områden under Storbritannien i det nybildade Brittiska samväldet.

December

• 7 december – Fångdammen till flottans nya torrdocka på Beckholmen i Stockholm sprängs. Dockan, östkustens största, tas i bruk några dagar senare.^[29]
• 10 december – The Svedberg får Nobelpriset för sina insatser inom kolloidkemin ^[18]. Georg Berard Sahw från Storbritannien har fått litteraturpriset, men uteblir från ceremonin ^[11].
• 13 december – Väinö Tanner bildar Finlands första arbetarregering ^[2].
• 22 december
  • Harry Persson, Sverige förlorar på poäng mot Jimmy Maloney i Madison Square Garden i New York efter segrar i USA och Kuba ^[6].
  • Den nya Nockebybron vid Drottningholm öppnas för trafik. Bron mäter 450 meter i längd och har kostat 550.000 kronor.
• 25 december – Kronprins Hirohito blir Japans kejsare, vilket han i praktiken blev 1921 när kejsar Yoshito blev oförmögen att regera ^[4].
• 27 december – Garnisonssjukhuset i Boden, ett av Sveriges modernaste, härjas svårt av eld.^[30]

Okänt datum

• Sven Hedin påbörjar sin fjärde och sista expedition till Asien.
• Sveriges Fascistiska Folkparti etablerar sig i Stockholm ^[18] som Sveriges första fascistparti, med tillhörande Sveriges Fascistiska Kamporganisation (SFKO). Partiet leds av Konrad Hallgren, Sven Hedengren och Sven-Olov Lindholm samt ger ut tidningen Spöknippet.
• Automatiseringen av det svenska telefonsystemet inleds.
• Svenska sparbanksföreningen börjar ge ut barntidningen Lyckoslanten.
• Den automatiska telefonsvararen uppfinns i Karlskrona ^[18].
• Leufsta bruk i Uppland läggs ner.
• Den svenska polisen får en enhetlig uniform för hela landet.
• AB Volvo grundas.
• I Köpenhamn, Danmark byter Københavns Tjenestepigeskole namn till "Husassistenternes Fagskole" ^[31].
• Villa Josephson uppförs i Sverige.
• Sverige lämnar sin plats i NF för att få in Tyskland ^[32].
• Svenska kronprinsparet ger sig ut på jorden runt-resa och besöker bland annat Hollywood ^[33].

• 5 januari – Maria Schell, österrikisk skådespelare.
• 7 januari – Gudrun Henricsson, svensk skådespelare och sångerska.
• 11 januari – Sten G Camitz, svensk regissör, fotograf, klippare och filosof.
• 22 januari – Viljo Rasila, finsk historiker.
• 23 januari – Lars Björne, svensk filmfotograf.
• 27 januari
  • Marit Bergson, svensk skådespelare och scripta.
  • Ingrid Thulin, svensk skådespelare.
• 29 januari – Abdus Salam, pakistansk fysiker, nobelpristagare 1979.
• 2 februari – Valéry Giscard d'Estaing, fransk politiker, Frankrikes president Frankrike 1974–1981.
• 8 februari – Allan Rich, amerikansk skådespelare.
• 14 februari – Maria del Carmen Franco y Polo, spansk hertiginna, dotter till Francisco Franco.
• 20 februari – Bob Richards, ("Den stavhoppande prästen"), amerikansk friidrottare, stavhoppare.
• 25 februari – Eva Bergh, norsk skådespelare.
• 2 mars – Carl Lidbom, svensk socialdemokratisk politiker, handelsminister 1975–1976, ambassadör i Paris 1982–1992.
• 6 mars – Alan Greenspan, amerikansk nationalekonom, centralbankschef 1987–2006.
• 13 mars
  • Roy Haynes, amerikansk jazzmusiker (trumslagare).
  • Gert Landin, svensk radio- och TV-journalist och programpresentatör.
• 15 mars – Peter Shaffer, brittisk författare, dramatiker och manusförfattare.
• 16 mars – Jerry Lewis, amerikansk skådespelare, komiker, filmproducent, manusförfattare och regissör.
• 18 mars – Peter Graves, amerikansk skådespelare.
• 24 mars – Dario Fo, italiensk författare, nobelpristagare.
• 27 mars – Ulf von Zweigbergk, svensk skådespelare.
• 28 mars – Ullacarin Rydén, svensk skådespelare.
• 30 mars
  • Ingvar Kamprad, svensk företagare, grundare av IKEA.
  • Ray McAnally, irländsk skådespelare.
• 2 april – Jack Brabham, australiensisk racerförare.
• 3 april – Virgil I. Grissom, amerikansk astronaut.
• 5 april – Roger Corman, amerikansk regissör, producent och manusförfattare.
• 6 april – Ian Paisley, nordirländsk protestantisk politiker, EU-parlamentariker 1979–2004.
• 9 april
  • Hugh Hefner, amerikansk företagare, grundare av Playboy.
  • János Herskó, ungersk regissör, skådespelare och manusförfattare.
  • Harris Wofford, amerikansk demokratisk politiker, senator 1991–1995.
• 14 april – Herbert Harris, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1975–1981.
• 15 april
  • Colin Bean, brittisk skådespelare.
  • Walter Huddleston, amerikansk demokratisk politiker, senator 1973–1985.
• 16 april – Hans Bendrik, svensk skådespelare och dramatiker.
• 17 april – John Harryson, svensk skådespelare.
• 21 april
  • Elizabeth II, regerande drottning av Storbritannien 1952– 2022.
  • Tord Peterson, svensk skådespelare.
• 22 april – Harald Leipnitz, tysk skådespelare.
• 24 april
  • Thorbjörn Fälldin, svensk politiker, partiledare för Centerpartiet 1971–1985, Sveriges statsminister 1976–1978 och 1979–1982.
  • Elsa-Marianne von Rosen, svensk balettdansös, koreograf och skådespelare.
• 30 april
  • Cloris Leachman, amerikansk skådespelare.
  • Sten Samuelsson, svensk arkitekt.
• 5 maj – Åke Harnesk, svensk skådespelare.
• 10 maj – Alfreda Markowska, polsk rom som under andra världskriget räddade cirka femtio romer och judar undan nazisterna.
• 18 maj – Dirch Passer, dansk skådespelare och manusförfattare.
• 25 maj – Max von der Grün, tysk författare.
• 26 maj – Miles Davis, amerikansk jazztrumpetare.
• 28 maj – Mogens Glistrup, dansk politiker, grundare av och tidigare ledare för Framstegspartiet.
• 31 maj
  • Staffan Lindén, svensk skämttecknare och författare ^[34].
  • John Kemeny, ungersk-amerikansk matematiker och programmerare.
• 1 juni
  • Marilyn Monroe, amerikansk skådespelare.
  • Richard Schweiker, amerikansk republikansk politiker.
• 2 juni – Raul Hilberg, amerikansk-österrikisk historiker.
• 3 juni
  • Roscoe Bartlett, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1993–2013.
  • Allen Ginsberg, amerikansk poet.
• 5 juni – Peter George Peterson, amerikansk republikansk politiker och företagsledare.
• 6 juni – Lars Ekborg, svensk skådespelare.
• 8 juni – Nine-Christine Jönsson, svensk författare, manusförfattare och skådespelare.
• 10 juni – Brita Borg, svensk sångerska, skådespelare och revyartist.
• 15 juni
  • Arne Hårdén, svensk konstruktör och formgivare.
  • Gun Kessle, svensk fotograf, illustratör, konstnär och författare.
  • Alexander Lapauri, rysk dansare och koreograf.
• 16 juni – Norma Sjöholm, svensk revyskådespelare och dansare.
• 20 juni – Lee S. Dreyfus, amerikansk republikansk politiker samt medie- och kommunikationsvetare, guvernör i Wisconsin 1979–1983.
• 23 juni – Lars Johan Werle, svensk kompositör, arrangör av filmmusik.
• 25 juni – Kep Enderby, australisk jurist och politiker, justitieminister 1975.
• 28 juni – Mel Brooks, amerikansk komiker, regissör och skådespelare.
• 30 juni – Paul Berg, amerikansk kemist, nobelpristagare 1980.
• 4 juli – Alfredo Di Stéfano, argentinsk/spansk fotbollsspelare.
• 13 juli
  • Arne Ragneborn, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
  • Bengt-Arne Wallin, svensk musiker och kompositör.
• 14 juli – Harry Dean Stanton, amerikansk skådespelare.
• 16 juli – Sigyn Sahlin, svensk skådespelare.
• 21 juli
  • Bill Pertwee, brittisk skådespelare.
  • Norman Jewison, kanadensisk filmregissör, filmproducent, skådespelare och manusförfattare.
• 24 juli – Margreth Weivers, svensk skådespelare.
• 27 juli
  • Marlow Cook, amerikansk republikansk politiker, senator 1968–1974.
  • Georg C. Ehrnrooth, finländsk politiker, riksdagsledamot 1958–1979 och 1983–1987.
• 31 juli – Hilary Putnam, amerikansk filosof, professor emeritus.
• 3 augusti
  • Tony Bennett, amerikansk sångare.
  • John M. Murphy, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1963–1981.
  • Vanja Rodefeldt, svensk skådespelare.
  • Arne Stivell, svensk filmproducent, regissör, skådespelare och musiker.
• 4 augusti – Bengt Lagerkvist, svensk regissör, manusförfattare och författare.
• 5 augusti – Per Wahlöö, svensk författare och journalist.
• 6 augusti – János Rózsás, ungersk författare.
• 13 augusti – Fidel Castro, Kubas premiärminister och president efter revolutionen 1959.
• 14 augusti
  • Agostino Cacciavillan, italiensk kardinal.
  • René Goscinny, fransk författare, Asterix skapare.
• 15 augusti – Konstandinos Stephanopoulos, Greklands president 1995–2005.
• 17 augusti – Jiang Zemin, Kinas president 1993–2003.
• 19 augusti – Angus Scrimm, amerikansk skådespelare och journalist.
• 28 augusti – T.V. Rajeswar, indisk politiker, chef för Indiens underrättelsetjänst.
• 5 september – Bojan Westin, svensk skådespelare.
• 9 september – Jan-Olof Strandberg, svensk skådespelare, teaterchef och regissör.
• 13 september – Nils Nygren, svensk skådespelare.
• 17 september – Jean-Marie Lustiger, fransk kardinal, ärkebiskop emeritus av Paris.
• 18 september
  • Inger Juel, svensk skådespelare och sångerska.
  • Joe Kubert, amerikansk serietecknare.
• 19 september
  • Masatoshi Koshiba, (小柴 昌俊) japansk nobelpristagare i fysik.
  • Lurleen Wallace, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1967–1968.
• 21 september – Noor Jehan, pakistansk sångerska och skådespelerska.
• 23 september – John Coltrane, amerikansk jazzmusiker och tenorsaxofonist.
• 2 oktober – Jan Morris, brittisk författare och journalist.
• 8 oktober – Lars Jansson, svensk författare och konstnär.
• 13 oktober – Carl-Michael Alw, svensk skådespelare.
• 15 oktober
  • Michel Foucault, fransk filosof och idéhistoriker.
  • Evan Hunter, eg Salvatore Lombino, amerikansk författare, pseudonym Ed McBain.
• 18 oktober
  • Chuck Berry, amerikansk rock-and-roll-musiker.
  • Klaus Kinski, tysk skådespelare.
• 19 oktober – Arne Bendiksen, norsk artist.
• 21 oktober – Don Elliott, amerikansk jazztrumpetare.
• 27 oktober – H.R. Haldeman, amerikansk politisk konsult, statstjänsteman och affärsman.
• 8 november – John Louis Mansi, brittisk skådespelare.
• 20 november – John Gardner, brittisk kriminalförfattare.
• 21 november – Hans Öberg, svensk utövare av bandy, fotboll, ishockey och handboll.
• 25 november – Poul Anderson, amerikansk science fiction-författare.
• 26 november – Rabi Ray, indisk politiker, talman i Lok Sabha 1989–1991.
• 30 november – Richard Crenna, amerikansk skådespelare.
• 6 december – Marie Takvam, norsk författare och skådespelare.
• 8 december – Joachim Fest, tysk historiker och författare.
• 11 december – Berit Gustafsson, svensk skådespelare.
• 13 december – George Rhoden, jamaicansk sprinter.
• 17 december – Rolf Carlsten, svensk artist, regissör och skådespelare.
• 21 december – Erik Bergman, svensk kompositör och textförfattare.
• 23 december – Jorge Arturo Medina Estévez, chilensk kardinal i Romersk-katolska kyrkan.
• 26 december – Gina Pellón, kubansk målare
• 30 december – Gösta Nordgren, Snoddas, svensk sångare, flottare och bandyspelare.
• Curt Boström, svensk socialdemokratisk politiker.

Första kvartalet

Januari

• 15 januari – Enrico Toselli, 42, italiensk pianist och tonsättare.
• 23 januari – Désiré-Joseph Mercier, 74, belgisk katolsk ärkebiskop och kardinal.

Februari

• 28 februari – Rienzi Melville Johnston, 76, amerikansk publicist och demokratisk politiker, senator 1913.

Mars

• 20 mars – Louise av Sverige, 74, drottning av Danmark 1906–1912, gift med Fredrik VIII.
• 28 mars – John T. Rich, 84, amerikansk republikansk politiker.

Andra kvartalet

April

• 4 april – Hjalmar Lundbohm, 70, svensk LKAB-disponent, som "byggde Kiruna".
• 5 april – Washington Ellsworth Lindsey, 63, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Mexico 1917–1919.
• 7 april – Friedel J. Pick, 58, tjeckisk-österrikisk läkare.
• 21 april – Alva Garbo, 22, svensk skådespelare.
• 25 april – Ellen Key, 76, svensk författare och pedagog.
• 29 april – William E. English, 75, amerikansk politiker, kongressledamot 1884–1885.

Maj

• 10 maj – Alton B. Parker, 73, amerikansk jurist och politiker.
• 15 maj – Albert W. Gilchrist, 68, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1909–1913.
• 31 maj – Knut Wicksell, 74, svensk nationalekonom och politisk aktivist.

Juni

• 10 juni – Antoni Gaudí, 73, spansk arkitekt.
• 14 juni – Mary Cassatt, 82, amerikansk impressionist.

Tredje kvartalet

Juli

• 1 juli – Alexander del Mar, 89, amerikansk politisk ekonom, historiker och författare.
• 2 juli – Émile Coué, 69, fransk psykolog.
• 20 juli – Felix Dzerzjinskij, 48, sovjetisk politiker.
• 22 juli – Friedrich von Wieser, 75, österrikisk nationalekonom.
• 30 juli – Albert B. Cummins, 76, amerikansk republikansk politiker, senator 1908–1926.

Augusti

• 22 augusti – Charles William Eliot, 92, amerikansk pedagog och vetenskapsman, president av Harvard University 1869–1908.
• 23 augusti
  • Bert M. Fernald, 68, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Maine 1909–1911, senator 1916–1926.
  • Rudolph Valentino, 31, italiensk skådespelare.

September

• 23 september – Paul Kammerer, 46, österrikisk biolog.

Fjärde kvartalet

Oktober

• 5 oktober – Richard F. Pettigrew, 78, amerikansk politiker och advokat, senator 1889–1901.
• 6 oktober – Simon Bamberger, 80, tysk-amerikansk politiker, guvernör i Utah 1917–1921.
• 7 oktober – Hjalmar Westring, 68, svensk ämbetsman och politiker.
• 9 oktober – Josias von Heeringen, 76, tysk militär.
• 23 oktober – Olympia Brown, 91, amerikansk kvinnorättskämpe.
• 31 oktober – Harry Houdini, 52, ungersk-amerikansk magiker.

November

• 6 november – Carl Swartz, 68, svensk högerpolitiker och fabrikör, Sveriges statsminister från 30 mars till 19 oktober 1917.
• 15 november – Lafayette Young, 78, amerikansk republikansk politiker och publicist, senator 1910–1911.
• 21 november – Joseph McKenna, 83, amerikansk jurist och republikansk politiker.

December

• 5 december – Claude Monet, 86, fransk impressionistisk målare.
• 6 december – George Alfred Carlson, 50, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1915–1917.
• 7 december – William B. McKinley, 70, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1926.
• 10 december – Nikola Pašić, 81, serbisk politiker.
• 17 december – Lars Magnus Ericsson, 80, svensk telefonkonstruktör, grundare av LM Ericsson ^[18].
• 19 december – William R. Webb, 84, amerikansk demokratisk politiker och pedagog, senator 1913.
• 25 december – Taishō, 47, japansk kejsare 1912–1926.
• 31 december – Henry A. du Pont, 88, amerikansk republikansk politiker, militär och affärsman, senator 1906–1917.

• Fysik – Jean Baptiste Perrin, Frankrike
• Kemi – The Svedberg, Sverige
• Medicin – Johannes Fibiger, Danmark
• Litteratur – Grazia Deledda, Italien
• Fred
  • Aristide Briand, Frankrike
  • Gustav Stresemann, Tyskland

Fotnoter

• Wikimedia Commons har media som rör 1926.
  Bilder & media