1981

Januari

• 1 januari – Grekland går med i Europeiska gemenskaperna (EG)^[1].
• 3 januari – 2 personer omkommer då ett privatflygplan störtar vid Göteborg, Sverige.^[2]
• 4 januari – Brittisk polis griper Peter Sutcliffe, även känd som "The Yorkshire Ripper", för mord på 13 kvinnor.^[3]

• 7 januari – Ett sovjetiskt tankfartyg går på grund vid Dalarö i Stockholms skärgård, Sverige och stora resurser sätts in för att stoppa skador på öarna. 200 ton olja har tagits upp efter tre veckor.^[4]
• 20 januari
  • Ronald Reagan installeras som USA:s 40:e president, och George H. W. Bush blir USA:s nye vicepresident.
  • Den av 52 personer bestående amerikanska ambassadpersonalen i Teheran, Iran som hållits som gisslan sedan den 4 november 1979 (444 dagar), friges.^[1]
• 25 januari – Mao Zedongs änka Jiang Qing döms till döden under rättegången mot "de fyras gäng" i Kina.^[3]
• 27 januari – Minst 467 personer omkommer då en indonesisk färja kantrar.^[2]
• 29 januari – Sveriges högsta domstol avkunnar dom i det så kallade Skattefjällsmålet och fastslår, efter en 15 år lång process, att de svenska fjällen ägs av svenska staten, men att samerna har nyttjanderätt enligt rennäringslagen.^[5]
• 30 januari – Amerikanska TV-serien Dallas debuterar i SVT ^[6].

Februari

• 3 februari – Gro Harlem Brundtland (Arbeiderpartiet) blir Norges och Nordens första kvinnliga statsminister.^[1]
• 13 februari – Den före detta chefen för det statliga svenska teleteknikföretaget Telub, Bengt Dahlberg, erkänner att libyer fått militär och civil utbildning genom företagets försorg ^[7].
• 14 februari – 49 personer omkommer vid en diskoteksbrand i Dublin.^[2]
• 23 februari – Högerextrema civilgardister tränger sig in i Spaniens parlaments sessionssal och tar ledamöter som gisslan i ett statskuppförsök. Kung Juan Carlos I vägrar stödja kuppmakarna, som ger upp.^[1] Juan Carlos slår i ett TV-tal fast att Spanien är en demokrati.^[3]
• 24 februari – Vid en razzia i klostret i Alsike finner svensk polis tio undangömda flyktingar som skall utvisas från Sverige.^[8]
• 26 februari – Tjockoljebälten upptäcks utanför Oskarshamn, Sverige.^[4]
• 27 februari – Domnarvets fyra masugnar läggs ned av SSAB.

Mars

• 1 mars
  • En hungerstrejk inleds i Long Kesh-fängelset i Nordirland då IRA-medlemmen Bobby Sands vägrar äta.
  • Årets upplaga av Vasaloppet vinns av Sven-Åke Lundbäck, Sverige, och i mål en timme senare kommer Meeri Bodelid från Sandviken som vinner den nyinrättade damklassen när kvinnor för första gången deltar officiellt i Vasaloppet ^[1].
• 11 mars – 1 807 anställda vid Öresundsvarvet i Landskrona varslas om uppsägning, och Sveriges största enskilda industrinedläggning är därmed ett faktum.

• 19 mars – Färjestad BK vinner SM-guld i ishockey för första gången i klubbens historia.
• 30 mars – USA:s president Ronald Reagan utsätts för ett misslyckat attentat av en 25-årig man i Washington D.C., där han emellertid skottskadas.^[1] Attentatsmannen John Hinckley, Jr. grips på platsen.^[3]
• Mars – Den svenska regeringen och Socialdemokraterna förhandlar om en skattereform.

April

• 2 april – Hårda strider i Libanon mellan syriska soldater och kristen milis ^[9].
• 7 april – Sveriges statsminister Thorbjörn Fälldin inleder ett veckolångt officiellt besök i Kina. Det är första gången en svensk statsminister besöker Kina ^[10].
• 8 april – Spännarhyttans masugn utanför Norberg läggs ned.

• 12 april – Columbia blir den första rymdfärjan som skjuts upp. Uppdraget kallas STS-1, och återvänder hem till jorden efter två dagar.^[3]
• 24 april – Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet i Sverige enas om en kompromiss i skattefrågan under vad som har kallats "den underbara natten".^[3]
• 28 april – 38 000 medlemmar i Svenska Bankmannaförbundet går ut i Sveriges första bankstrejk då man kräver högre lön. Alla bankkontor i Sverige stängs.^[5]
• 30 april – I Kristianopel trampas tre ungdomar ihjäl vid en konsert av den svenska popgruppen Gyllene Tider ^[11]. De förolyckade trampas ihjäl då folkmassan på 5 000 personer trängs för att komma in på festplatsen.^[5]

Maj

• 4 maj – Sedan Centerpartiet och Folkpartiet gjort upp med Socialdemokraterna protesterar Moderaterna och lämnar Sveriges regering.^[1]
• 5 maj – Moderaterna lämnar Sveriges regering i protest mot skattekompromissen den 24 april ^[12].
• 8 maj – Thorbjörn Fälldin lämnar in sin avskedsansökan som Sveriges statsminister.^[5]
• 10 maj – Socialisten François Mitterrand vinner presidentvalet i Frankrike efter 23 års borgerligt innehav av ämbetet.^[1]
• 13 maj – Ett attentat utförs mot påven Johannes Paulus II på Petersplatsen då den 23-årige högerextremisten Mehmet Ali Ağca från Turkiet avlossar tre pistolskott.^[1] Ağca döms till livstids fängelse.^[3].
• 14 maj – Sveriges riksdag erkänner teckenspråket som dövas första språk i Sverige ^[13].
• 19 maj – Thorbjörn Fälldin bildar en ny svensk regering bestående av Centerpartiet och Folkpartiet.^[8]
• 22 maj – Thorbjörn Fälldins koalitionsregering med Folkpartiet tillträder.^[1] Oppositionen kräver nyval.^[5]

Juni

• Juni – Över 10 000 ton giftig sand har samlats ihop på stranden vid jylländska Harboøre, Danmark där stora mängder gifter som kvicksilveravfall och DDT lagligt dumpades under 1950- och 1960-talen. Stora områden har spärrats av, och saneringen fortsätter.^[4]
• 1 juni
  • Systembolaget börjar på försök hålla lördagsstängt.^[8]
  • Enhetliga portobestämmelser för alla inrikes brevförsändelser införs i Sverige.
• 6 juni – 2 000 personer omkommer då ett tåg i Indien störtar ner från en järnvägsbro i en flod.^[2]
• 8 juni – Björn Borg, Sverige vinner franska öppna tennismästerskapen för sjätte gången.^[1] Mats Wilander, Sverige tar juniortiteln.^[8]
• 11 juni
  • Nästan 5 000 personer dödas vid ett jordskalv i Iran ^[14].
  • I Sverige utses Lennart Orehag att efterträda Birgitta Ulvhammar som chef för SÖ från 1 juli 1981 ^[15].
• 22 juni – Jan Carlzon utses till VD och koncernchef för SAS.^[5]
• 27 juni – Den Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter undertecknas i Nairobi, Kenya.
• 30 juni – Statsägda Eisers fabrik i Sollefteå, som skall läggas ned, ockuperas i åtta månader av sömmerskorna.^[8]

Juli

• 1 juli
  • Comvik lanserar det första mobiltelefonsystemet i Sverige.^[16]
• 17 juli
  • Israeliska stridsflygplan bombar Beirut, och förstör flera byggnader där PLO-relaterade grupper håller till. Uppskattningsvis 300 civila dödas, vilket leder till internationellt fördömande och amerikanskt embargo på flygmaskinsexporter till Israel.^[17]
  • Två gångbroar i Kansas City rasar vid en danstävling, och 110 personer omkommer.^[2]
• 29 juli
  • Flera tusen personer dödas vid en jordbävning i Iran ^[14].
  • Storbritanniens tronarvinge Prins Charles gifter sig med lady Diana Spencer (som blir prinsessan Diana) i St Pauls-katedralen, London i "århundradets bröllop".^[1]

Augusti

• 1 augusti – MTV börjar sända över kabel-TV-nätet i USA, och spelar musikvideor 24 timmar om dygnet,^[18]. Först ut är The Buggles låt Video Killed the Radio Star.
• 12 augusti – IBM släpper sin omtalade persondator och ger den namnet IBM 5150.
• 19 augusti – Amerikanska krigsflygplan från hangarfartyget USS Nimitz skjuter ner två libyska jetflygplan, av vilka ett avlossat en värmesökande jaktrobot. USA utför navigeringsövningar i Sidrabukten, men Libyen gör anspråk på området som sitt territorialvatten, medan USA hävdar att det rör sig om internationellt vatten.^[19].
• 22 augusti – Humorgruppen Galenskaparna medverkar i underhållningsprogrammet Sommar i Stenungsund.
• 24 augusti – Svensk polis stormar Irans ambassad i Stockholm som ockuperats av 35 studenter som protesterar mot våldet och avrättningarna i Iran under Ruhollah Khomeinis ledning ^[5].
• 29 augusti – Sånggruppen After Shave medverkar i underhållningsprogrammet Sommar i Stenungsund.

September

• Andra halvan av året - Den svenska regeringen presenterar omfattande besparingsförslag för att minska budgetunderskottet.
• 3 september
  • Anwar Sadat tvingar Shenouda III, påve och patriark av Alexandria, överhuvud för koptisk-ortodoxa kyrkan, att gå i exil, och ersätter kyrkans hierarkiska patriarkat med en biskopskommitté.
  • 65 personer omkommer vid en kolgruveexplosion i Záluží, Tjeckoslovakien.^[2]
• 14 september – Sverige devalverar svenska kronan med 10 % ^[3], sänker momsen med 2,3 % ^[3] och inför prisstopp ^[8]som varar året ut ^[12].
• 18 september
  • Bibelkommissionen överlämnar den svenska nyöversättningen av Nya testamentet till Sveriges utbildningsminister ^[8].
  • Stockholmstidningen börjar åter utkomma, nu som socialdemokratisk morgontidning speciellt inriktad på Stockholmsområdet ^[12].
• 19 september – Under en kongress i Örebro bildas ett nytt svenskt politiskt parti, Miljöpartiet ^[1]. Partiet bildas av bland andra f.d. folkpartisten Per Gahrton ^[8], och har från början alternerande ordförandeskap.
• 20 september – Tre personer omkommer och 106 skadas när en bilbomb exploderar utanför en synagoga i Antwerpen, Belgien.

• 21 september – Brittiska Honduras blir självständigt som Belize ^[20].
• 30 september – Frankrike avskaffar dödsstraffet ^[21].

Oktober

• 2 oktober – I Polen väljs Lech Wałęsa till ordförande för fackföreningen Solidaritet ^[9].

• 6 oktober – Egyptens president Anwar Sadat mördas vid ett attentat under en militärparad i Kairo av en mordpatrull ur "Organisationen för Egyptens befrielse".^[1]
• 7 oktober – Den svenska barnboksförfattaren Astrid Lindgren ger ut sagan Ronja rövardotter ^[22].
• 16 oktober – Ett 90-tal arbetare i Japan dödas av giftig gas i en kolgruva.^[2]
• 18 oktober – Hosni Mubarak tillträder som Egyptens nye president efter Anwar Sadat ^[9].
• 25 oktober – I Sverige väljs Ulf Adelsohn till Moderaternas partiledare efter Gösta Bohman.^[1]
• 26 oktober – Finlands president Urho Kekkonen lämnar in sin avskedsansökan efter 25 år på posten.
• 27 oktober
  • Den sovjetiska ubåten U 137 går på grund på svenskt inre vatten utanför Karlskrona ^[1] vid inloppet till Gåsefjärden i Karlskrona skärgård, vilket är på militärt skyddsområde, och ubåten står fast där i över en vecka.^[8]
  • Finlands president Urho Kekkonen avgår av hälsoskäl efter 25 år.^[1]
• 30 oktober – Martinprocessen tillämpas för sista gången i Sverige i samband med att Boxholms AB:s basiska martinugn läggs ned.

November

• 6 november – U 137 bogseras ut på internationellt vatten.^[5]
• 9 november - Nya Tjörnbron invigs.^[8]
• 12 november – Rymdfärjan Columbia lyfter för andra gången och blir därmed den första rymdfarkost som återanvänds.
• 15 november – Vid ett politiskt möte i Mexiko rasar en läktare, och 51 personer omkommer.^[2]
• 17 november – Reijo Piippo byter efternamn till Stävenborg
• 19 november – Socialstyrelsen förbjuder införsel och försäljning av anabola steroider i Sverige.^[8]
• 20 november – Ett Gibraltarregistrerat fartyg går på grund utanför Klaipeda, Sovjetunionen och 16 000 ton eldningsolja vållar stora skador på Sovjetunionens kust.^[4]

December

• 1 december – 178 personer omkommer då ett jugoslaviskt charterflygplan störtar över Korsika.^[2]
• 3 december
  • Den svenska regeringen föreslår, att man ska kunna genomföra ett namnbyte under livet om man vill och att makar ska få välja vilket av bådas efternamn de vill ha.^[5]
  • Benny Andersson gifter sig med Mona Nörklit i Gustav Adolfskyrkan, Stockholm.

• 10 december – Kai Siegbahn, Sverige delar för sin forskning kring elektroner Nobelpriset i fysik ^[8] med Nicolaas Bloembergen, USA och Arthur L Schawlow, USA.
• 11 december – Omkring 1 000 civila massakreras av militären i El Salvador.
• 13 december
  • Polens president Wojciech Jaruzelski inför undantagstillstånd. Fackföreningen Solidaritet upplöses ^[1] och ledaren Lech Wałęsa grips.
  • Den svenska friidrottaren Linda Haglund stängs av i 18 månader på grund av dopning ^[3].
• 14 december – Israel annekterar Golanhöjderna, vilket dock inte erkänns internationellt ^[23].
• 15 december – Javier Pérez de Cuéllar från Peru väljs till FN:s nye generalsekreterare.^[1]

Okänt datum

• USA skickar militär personal till El Salvador, där regeringen kämpar mot en gerillaoffensiv.^[19]
• Det svenska beklädnadsarbetareförbundet strejkar i protest mot minskade subventioner och tullskydd för textilindustrin.
• Ett nytt ramavtal sluts mellan Sverige och USA om krigsmateriel och sekretesskydd.
• Den svenska lagen om tvångsvård av missbrukare (LVM) antas.^[8]
• Inskränkningar görs i indexuppräkningen av de svenska pensionerna.
• De svenska statsbidragen till arbetslöshetsförsäkring och barnomsorg sänks.
• Storbritannien hyr ut Brittiska territoriet i Indiska oceanen till USA.
• Sverige höjer brevportot till 1:65 SEK.
• Kanoner från svenska regalskeppet Kronan, som sjönk utanför Öland 1676, bärgas.^[8].
• I Sverige får man vid giftermål nu välja vilket av parternas namn man vill.^[8]
• Iteracykeln börjar tillverkas i Vilhelmina ^[24]

• 1 januari – Jonas Armstrong, irländsk skådespelare.
• 10 januari
  • Eeva Kalli, finländsk politiker.
  • Jared Kushner, amerikansk politisk rådgivare, affärsman och jurist.
• 15 januari
  • El-Hadji Diouf, senegalesisk fotbollsspelare.
  • Pitbull (född Armando Christian Pérez), kubansk-amerikansk sångare, låtskrivare och producent.
• 18 januari – Maria Parr, norsk barnboksförfattare.
• 20 januari – Melissa Rippon, australisk vattenpolospelare.
• 25 januari
  • Alicia Keys, amerikansk musiker.
  • John Hron, svensk mordoffer.
• 28 januari – Elijah Wood, amerikansk skådespelare.
• 30 januari – Afonso Alves, brasiliansk fotbollsspelare.
• 31 januari – Justin Timberlake, amerikansk sångare.
• 1 februari – Gustaf Norén, svensk musiker (Mando Diao).
• 5 februari – Cecilia Berlin, svensk docent.
• 9 februari – Tom Hiddleston, brittisk skådespelare.
• 11 februari – Kelly Rowland, amerikansk sångerska (Destiny's Child).
• 13 februari – Liam Miller, irländsk fotbollsspelare.
• 16 februari
  • Jenny Kallur, svensk friidrottare.
  • Susanna Kallur, svensk friidrottare.
• 17 februari
  • Joseph Gordon-Levitt, amerikansk skådespelare.
  • Paris Hilton, amerikansk skådespelare, sångare och fotomodell.
• 18 februari
  • Ericka Lorenz, amerikansk vattenpolospelare.
  • Ebba von Sydow, svensk journalist, författare och chefredaktör.
• 24 februari – Lleyton Hewitt, australisk tennisspelare.
• 25 februari – Park Ji-Sung, sydkoreansk fotbollsspelare.
• 1 mars – Ana Hickmann, brasiliansk supermodell.
• 2 mars – Bryce Dallas Howard, amerikansk skådespelare.
• 3 mars – Bryan Steil, amerikansk politiker (republikan), ledamot av USA:s representanthus 2019–.
• 4 mars – Laura Michelle Kelly, brittisk skådespelare.
• 5 mars – Hanna Alström, svensk skådespelare.
• 6 mars – Ellen Muth, amerikansk skådespelare.
• 10 mars
  • Samuel Eto'o, kamerunsk fotbollsspelare.
  • Niklas Wykman, svensk politiker (Moderaterna) och statsråd.
• 11 mars – David Anders, amerikansk skådespelare.
• 15 mars – Veronica Maggio, svensk sångerska.
• 21 mars – Kristoffer Svensson, svensk komiker, programledare och författare.
• 28 mars – Julia Stiles, amerikansk skådespelare.
• 29 mars – Mattias Andréasson, svensk sångare.
• 1 april – Hannah Spearritt, brittisk sångerska och skådespelare.
• 2 april
  • Bethany Joy Lenz, amerikansk skådespelare.
  • Hayden Christensen, kanadensisk skådespelare.
  • Martin Havlat, tjeckisk ishockeyspelare.
• 6 april – Aidonia, jamaicansk reggaemusiker.
• 9 april – Ireneusz Jeleń, polsk fotbollsspelare.
• 10 april – Liz McClarnon, brittisk sångare.
• 12 april – Tulsi Gabbard, amerikansk politiker (Demokraterna), ledamot av USA:s representanthus 2013–2021.
• 23 april – Regina Kevius, svensk politiker (Moderaterna).
• 24 april – Josephine Alhanko, svensk skådespelare.
• 25 april
  • Felipe Massa, brasiliansk racerförare.
  • Anja Pärson, svensk alpin skidåkare.
• 27 april – Fabrizio Faniello, maltesisk sångare.
• 28 april – Jessica Alba, amerikansk skådespelare.
• 5 maj – Craig David, brittisk sångare.
• 8 maj – Björn Dixgård, svensk musiker (Mando Diao).
• 12 maj – Rami Malek, egyptisk-amerikansk skådespelare.
• 13 maj – Rebecka Liljeberg, svensk skådespelare.
• 15 maj
  • Jamie-Lynn Sigler, amerikansk skådespelare.
  • Patrice Evra, fransk fotbollsspelare
• 17 maj – Lim Jeong-hee, sydkoreansk sångerska.
• 18 maj – Zou Shiming, kinesisk amatörboxare.
• 20 maj – Iker Casillas, spansk fotbollsspelare.
• 23 maj – Gwenno Pipette, walesisk sångare.
• 26 maj – Erik Ljung, svensk regissör, musiker och låtskrivare.
• 27 maj – Alina Cojocaru, rumänsk balettdansare.
• 28 maj – Aaron Schock, amerikansk politiker (Republikanerna), ledamot av USA:s representanthus 2009–2015.
• 30 maj
  • Devendra Banhart, amerikansk musiker.
  • Gianmaria Bruni, italiensk racerförare.
• 1 juni – Amy Schumer, amerikansk komiker och skådespelare.
• 7 juni – Anna Kournikova, rysk tennisspelare.
• 9 juni – Natalie Portman, israelisk-amerikansk skådespelare.
• 11 juni – Fjodor Fjodorov, rysk ishockeyspelare.
• 12 juni – Adriana Lima, brasiliansk fotomodell.
• 13 juni – Chris Evans, amerikansk skådespelare
• 14 juni
  • Elano, brasiliansk fotbollsspelare.
  • Johannes Finnlaugsson, svensk ståuppkomiker.
• 15 juni – Billy Martin, amerikansk musiker (Good Charlotte).
• 21 juni – Brandon Flowers, amerikansk sångare (The Killers).
• 30 juni – Pekka Aittakumpu, finländsk politiker och präst.
• 24 juli – Summer Glau, amerikansk skådespelare och balettdansare.
• 25 juli – Denis Nesci, italiensk politiker.
• 27 juli – Ulf Einarsson, svensk bandyspelare.
• 29 juli – Fernando Alonso, spansk racerförare.
• 31 juli – Ana Claudia Michels, brasiliansk fotomodell.
• 3 augusti
  • Michelle Courtens, nederländsk sångerska.
  • Ingvild Stensland, norsk fotbollsspelare
• 4 augusti – Meghan, hertiginna av Sussex, amerikansk skådespelare och hertiginna av Sussex
• 6 augusti – Vitantonio Liuzzi, italiensk racerförare.
• 8 augusti
  • Roger Federer, schweizisk tennisspelare.
  • Bradley McIntosh, brittisk musiker.
• 12 augusti – Djibril Cissé, fransk fotbollsspelare.
• 24 augusti – Chad Michael Murray, amerikansk skådespelare.
• 25 augusti – Rachel Bilson, amerikansk skådespelare.
• 26 augusti – Daniel da Silva, svensk dansare.
• 28 augusti – Martin Erat, tjeckisk ishockeyspelare.
• 4 september – Beyoncé Knowles, amerikansk sångerska.
• 12 september
  • Krissy Wendell, amerikansk ishockeyspelare
  • Jennifer Hudson, amerikansk sångerska och skådespelare
• 14 september – Miyavi, japansk rockartist.
• 16 september – Alexis Bledel, amerikansk skådespelare.
• 18 september
  • Lasse Kukkonen, finländsk ishockeyspelare.
  • David Lafata, tjeckisk fotbollsspelare.
  • Jennifer Tisdale, amerikansk skådespelare och fotomodell.
• 19 september – Rick DiPietro, amerikansk ishockeymålvakt.
• 21 september – Nicole Richie, amerikansk skådespelare och sångare.
• 26 september – Serena Williams, amerikansk tennisspelare.
• 1 oktober – Jamelia, brittisk sångerska.
• 3 oktober
  • Zlatan Ibrahimović, svensk fotbollsspelare.
  • Andreas Isaksson, svensk fotbollsspelare.
• 6 oktober – Mikael Dorsin, svensk fotbollsspelare.
• 14 oktober – Hannes Westberg, svensk aktivist.
• 15 oktober
  • Elena Dementieva, rysk tennisspelare.
  • Christina Santiago, amerikansk fotomodell och skådespelare.
• 20 oktober – Stefan Nystrand, svensk simmare.
• 24 oktober – Jemima Rooper, brittisk skådespelare.
• 27 oktober – Salem Al Fakir, svensk artist.
• 28 oktober – Milan Baroš, tjeckisk fotbollsspelare.
• 30 oktober – Ivanka Trump, amerikansk affärskvinna och fotomodell, dotter till Donald Trump och Ivana Trump.
• 16 november – Anna Lindberg, svensk simhoppare.
• 17 november – Sarah Harding, brittisk sångerska (Girls Aloud).
• 20 november – Kimberley Walsh, brittisk sångerska (Girls Aloud).
• 25 november
  • Barbara Pierce Bush, dotter till George W. Bush och Laura Bush, tvillingsyster till Jenna Hager.
  • Jenna Hager (född Jenna Bush), dotter till George W. Bush och Laura Bush, tvillingsyster till Barbara Pierce Bush.
• 26 november – Natasha Bedingfield, brittisk sångare.
• 29 november – Mikko Savola, finländsk politiker.
• 2 december – Britney Spears, amerikansk sångerska.
• 10 december – Caleb Ross, nyzeeländsk skådespelare.
• 11 december – Javier Saviola, argentinsk fotbollsspelare.
• 14 december – Liam Lawrence, engelsk fotbollsspelare.
• 16 december – Alphonse Leweck, luxemburgsk fotbollsspelare.
• 27 december
  • Lise Darly, fransk sångerska.
  • Emilie de Ravin, australisk skådespelare.

• 1 januari – Björn Lindskog, 75, svensk militär och författare.
• 5 januari – Harold Clayton Urey, 87, amerikansk fysiker och kemist, Nobelpristagare i kemi 1934.
• 9 januari – A.J. Cronin, 84, brittisk (skotsk) författare.
• 11 januari – Jirō Horikoshi, 78, japansk flygplanskonstruktör.
• 19 januari – Francesca Woodman, 22, amerikansk fotograf.
• 4 februari – Holger Henning, 75, svensk militär.
• 9 februari – Bill Haley, 55, amerikansk rockmusiker.
• 15 februari – Mike Bloomfield, 37, amerikansk bluesmusiker.
• 16 februari – Herman Wirth, 95, nederländsk historiker.
• 18 februari – Gösta ”Snoddas” Nordgren, 55, svensk sångare och bandyspelare.^[1]
• 19 februari – Sven Hugo Borg, 84, svensk-amerikansk skådespelare.
• 4 mars – E.Y. Harburg, 84, amerikansk manusförfattare, sångtextförfattare och kompositör.
• 9 mars – Max Delbrück, 74, tysk-amerikansk biofysiker, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1969.
• 15 mars
  • René Clair, 82, fransk filmregissör och författare.
  • Sten Wåhlin, 67, svensk militär.
• 21 mars – Per-Axel Arosenius, 60, svensk skådespelare.
• 23 mars – Mike Hailwood, 40, brittisk racerförare.
• 25 mars – Roy Brown, 60, amerikansk musiker.
• 27 mars
  • Olle Björklund, 64, svensk skådespelare och TV-reporter.
  • John Elfström, 78, svensk skådespelare.
• 29 mars – Eric Williams, 69, trinidadisk politiker, Trinidad och Tobagos premiärminister 1962–1981.
• 3 april – Juan Trippe, 81, amerikansk företagsledare och flygpionjär.
• 8 april – Omar Bradley, 88, amerikansk militär.
• 9 april – Eric Gustafson, 83, svensk skådespelare och sångare.
• 12 april
  • Tor Bergström, 80, svensk sångtextförfattare, manusförfattare och kompositör.
  • Joe Louis, 66, amerikansk tungviktsboxare, världsmästare 1937–1949.
• 26 april
  • Madge Evans, 71, amerikansk skådespelare och fotomodell.
  • Jim Davis, 71, amerikansk skådespelare.
• 27 april – Finn Bernhoft, 83, norsk skådespelare.
• 2 maj
  • Richard Barstow, 73, amerikansk filmregissör och koreograf.
  • Olle Bærtling, 69, svensk målare och skulptör.
  • David Wechsler, 85, amerikansk psykolog.
• 5 maj – Bobby Sands, 27, irländsk politiker och republikan.
• 11 maj
  • Odd Hassel, 83, norsk kemist, Nobelpristagare i kemi 1969.
  • Bob Marley, 36, jamaicansk musiker och låtskrivare ^[25].
• 13 maj – Minna Larsson, 93, svensk skådespelare.
• 18 maj – William Saroyan, 72, armenisk-amerikansk författare.
• 23 maj – Linnéa Edgren, 77, svensk skådespelare.
• 28 maj – Stefan Wyszyński, 79, polsk kardinal, Polens primas och ärkebiskop 1948–1981.
• 30 maj – Peter Lindgren, 65, svensk skådespelare.
• 8 juni – Lidija Lopuchova, 88, rysk balettdansare.
• 20 juni – Pee Wee Erwin, 68, amerikansk jazztrumpetare.
• 23 juni – Zarah Leander, 74, svensk sångerska och skådespelare ^[8].
• 30 juni – Erik Sjögren, 54, svensk balettdansör och skådespelare.
• 1 juli – Marcel Breuer, 79, ungersk arkitekt och möbelformgivare.
• 8 juli – Sigfrid Leander, 88, svensk författare och folkbildare.
• 13 juli – Karl Kinch, 88, svensk skådespelare, teaterledare, regissör och operettsångare (tenor).
• 24 juli – Greta Almroth, 93, svensk skådespelare.
• 27 juli – William Wyler, 79, amerikansk regissör.
• 3 augusti – Seymour Österwall, 73, svensk, jazzmusiker, orkesterledare och kompositör.
• 4 augusti
  • Melvyn Douglas, 80, amerikansk skådespelare.
  • Nils Holmberg, 78, svensk journalist, författare och politiker (kommunist), ledamot av Sveriges riksdag 1944–1946.
• 27 augusti – Valerij Charlamov, 33, sovjetisk ishockeyspelare.
• 30 augusti
  • Mohammad Ali Rajai, 48, iransk politiker, Irans premiärminister 1980–1981, president 1981.
  • Vera-Ellen, 60, amerikansk dansare och skådespelare.
• 1 september – Albert Speer, 76, tysk arkitekt och nazistisk politiker.
• 8 september – Hideki Yukawa, 74, japansk fysiker, Nobelpristagare i fysik 1949.
• 9 september – Jacques Lacan, 80, fransk psykoanalytiker.
• 12 september – Eugenio Montale, 84, italiensk författare, Nobelpristagare i litteratur 1975.
• 14 september – Michael DiSalle, 73, amerikansk politiker (demokrat), Ohios guvernör 1959–1963.
• 16 september – Nina Scenna, 74, svensk skådespelare.
• 20 september
  • Arne Källerud, 67, svensk skådespelare.
  • Bill Shankly, 68, engelsk fotbollstränare.
• 28 september – Rómulo Betancourt, 73, venezolansk politiker.
• 6 oktober – Anwar Sadat, 62, egyptisk militär och politiker, Egyptens president 1970–1981, mottagare av Nobels fredspris 1978.
• 12 oktober
  • Carl-Axel Heiknert, 57, svensk skådespelare och regiassistent.
  • Yngve Westerberg, 75, svensk kompositör.
• 13 oktober – Nils Asther, 84, svensk skådespelare.
• 15 oktober – Håkan Westergren, 82, svensk skådespelare.
• 16 oktober – Moshe Dayan, 66, israelisk militär och politiker, Israels jordbruksminister 1959–1964, försvarsminister 1967–1974, utrikesminister 1977–1979.
• 23 oktober – Thurman C. Crook, 90, amerikansk politiker (demokrat), ledamot av USA:s representanthus 1949–1951.
• 24 oktober – Edith Head, 83, amerikansk modeskapare och kostymör.
• 29 oktober – Georges Brassens, 60, fransk vissångare och kompositör.
• 3 november
  • Verner Karlsson, 75, svensk musiker.
  • Isa Quensel, 76, svensk skådespelare.
• 7 november – William A. Dawson, 78, amerikansk politiker (republikan), ledamot av USA:s representanthus 1947–1949 och 1953–1959.
• 10 november – Abel Gance, 92, fransk filmregissör.
• 11 november – Erwin Schulz, 80, tysk SS-officer och dömd krigsförbrytare.
• 12 november – William Holden, 63, amerikansk skådespelare.
• 21 november – Sir Hans Krebs, 81, tysk-brittisk biokemist, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1953.
• 26 november – Hans Theselius, 62, svensk musiker.
• 27 november – Lotte Lenya, 83, österrikisk-amerikansk sångare och skådespelare.
• 29 november – Natalie Wood, 43, amerikansk skådespelare.
• 8 december – Hilding Björklund, 84, svensk civilingenjör.
• 14 december – Karl Jonsson, 90, svensk kamrer, inspicient och skådespelare.
• 17 december – Mehmet Shehu, 68, albansk politiker och militär, Albaniens premiärminister 1954–1981.
• 18 december – Edit Ernholm, 82, svensk skådespelare.
• 23 december – Sir Reginald Ansett, 72, australisk företagsledare.
• 27 december – Hoagy Carmichael, 82, amerikansk kompositör, textförfattare, musiker och skådespelare.
• 28 december – Nils Jacobsson, 81, svensk skådespelare.

• Fysik
  • Nicolaas Bloembergen, USA
  • Arthur L Schawlow, USA
  • Kai M Siegbahn, Sverige
• Kemi
  • Kenichi Fukui, Japan
  • Roald Hoffmann, USA
• Medicin
  • Roger W Sperry, USA
  • David H Hubel, USA
  • Torsten N Wiesel, Sverige
• Litteratur – Elias Canetti, Storbritannien
• Fred – Förenta Nationernas flyktingkommissariat, UNHCR
• Ekonomi – James Tobin, USA

Fotnoter

• Wikimedia Commons har media som rör 1981.
  Bilder & media