1990

Januari

• Januari – John McEnroe USA diskvalificeras från årets Australiska öppna i tennis på grund av odisciplinerat uppträdande ^[1].
• 2 januari – De svenska tidningarna Kvällsposten och GT slås ihop till iDag.
• 3 januari – Panamas ledare Manuel Noriega överlämnar sig till USA:s invaderande soldater och häktas misstänkt för knarksmuggling ^[2].
• 3 januari – 3 personer omkommer då en Piper Navajo störtar nordväst om Hudiksvall, Sverige ^[3].
• 4 januari – 310 personer omkommer vid tågkollision i Pakistan ^[3].

• 8 januari – Lutande tornet i Pisa stängs för första gången på 800 år då det anses luta för mycket ^[4].
• 10 januari – Sveriges finansminister Kjell-Olof Feldt presenterar sitt sista budgetpaket.
• 12 januari – Ingela Thalén blir svensk socialminister.
• 14 januari – 44 personer döda vid en diskoteksbrand i Spanien ^[3].
• 16 januari – Amerikanen David J. Herman utses till VD för Saabs personbilsdivision, som nyligen sålts till GM ^[5].
• 20 januari
  • Sovjetiska soldater ockuperar Baku i Azerbajdzjanska SSR, i samband med undantagstillstånd utfärdat av Michail Gorbatjov. Över 130 personer dödas och över 700 skadas under demonstrationer för självständighet.^[6][7]
  • Östtyskland beslutar att Berlinmuren skall säljas till intresserade i väst ^[4].
• 25 januari
  • Den svenska "Valpskatten" på handel med värdepapper, som infördes 1987, avskaffas då en stor del av handeln har flyttat utomlands ^[8].
  • 72 personer omkommer då ett colombianskt flygplan störtar på grund av bränslebrist vid John F. Kennedy International Airport i New York i New York i USA ^[3].
• 29 januari – En månadslång konflikt i de svenska bankerna stänger alla bankkontor ^[8].
• 31 januari – McDonald's öppnar sin första restaurang i Moskva ^[9].

Februari

• 2 februari – Sydafrikas president F.W. de Klerk meddelar att Nelson Mandela skall släppas ur fängelset efter 27 år ^[4].
• 5 februari – Det sovjetiska kommunistpartiet beslutar avstå sin politiska monopolställning ^[2].
• 7 februari – 72 personer döda vid en gruvolycka i Turkiet ^[3].
• 6 februari – Den första svenska hjärt-lung-transplantationen genomförs.
• 8 februari – Sveriges finansminister Feldt lägger fram ett bistert krisprogram som kritiseras från de flesta håll, vilket leder till svenska regeringens avgång ^[8]. Det innehåller löne-, pris-, hyres- och kommunalskattestopp samt strejkförbud.
• 10 februari
  • Västtysklands förbundskansler Helmut Kohl får ja av Sovjetunionen till tysk återförening ^[2].
  • Vid ett vulkanutbrott på Java täcks stora delar av ön av ett tjockt, svart asklager ^[10].

• 11 februari – Nelson Mandela friges efter 27 år i fängelse och möts av jublande folkmassor i Kapstaden ^[9].
• 12 februari – En mindre svensk regeringsombildning genomförs, varvid Mona Sahlin och Rune Molin blir statsråd.
• 13 februari – USA:s drar tillbaka de sista av de soldater man 1989 skickade till Panama för att skydda amerikaner och stoppa general Manuel Noriega ^[11].
• 14 februari
  • 89 personer omkommer och 57 överlever då en indisk Airbus havererar ^[3].
  • USA, Sovjetunionen, Storbritannien och Frankrike enas om principerna för tysk återförening ^[2].
• 15 februari – Den socialdemokratiska svenska regeringen fälls av Sveriges riksdag, som inte accepterar ett krispaket, och finansminister Kjell-Olof Feldt avgår dagen efter^[5]. Förslaget handlar om lönestopp.
• 16 februari – Kjell-Olof Feldt avgår som svensk finansminister.
• 19 februari
  • Polis sätter in tårgas mot albanska demonstranter i Kosovo ^[4].
  • Ingvar Carlsson får i uppdrag att bilda en ny svensk regering.
• 20 februari – Berlinmuren är nu nerriven mellan gamla riksdagshuset och Checkpoint Charlie.
• 22 februari – Ingvar Carlsson meddelar, att han är beredd att bilda ny regering med aktivt stöd från Vänsterpartiet och passivt från Centerpartiet.
• 23 februari – Volvo och Renault tillkännager planer på att gå samman genom att de köper andelar i varandra ^[8].
• 27 februari
  • Ingvar Carlsson väljs till ny statsminister i Sverige sedan Carl Bildt avböjt, och bildar en ny regering. Allan Larsson blir ny finansminister ^[8] och Erik Åsbrink blir budgetminister ^[5].
  • Vasaloppet ställs in för första gången sedan 1934, snöbrist är orsaken ^[9].

Mars

• 11 mars
  • Diktatorn Augusto Pinochet lämnar ifrån sig presidentämbetet i Chile till den folkvalde Patricio Aylwyn efter 17 år ^[2].
  • Litauiska SSR förklarar sig självständigt ^[2].
• 13 mars – Nelson Mandela besöker Sverige och talar i Sveriges riksdag.
• 15 mars – 62 personer skadas allvarligt då två spårvagnståg kolliderar i Göteborg ^[3]. Flera av de skadade är barn ^[8].
• 16 mars – På fyra dagar har 600 asylsökande kommit med Polenfärjorna till Sverige. 2 000 till väntar i Polen, de flesta från Mellanöstern ^[8].
• 18 mars – Den borgerliga alliansen vinner det första fria parlamentsvalet i Östtyskland, som därmed säger ja till marknadsekonomi och snabb återförening med Västtyskland ^[9].
• 19 mars – Sovjetunionen återinför direktstyre i Litauiska SSR ^[2].
• 21 mars – Namibia blir självständigt från Sydafrika efter 75 år ^[9].
• 27 mars – Beslut tas på Skansen om att elefanterna ska bort ^[4].
• 29 mars – Sex svenska polischefer åtalas för otillåten avlyssning av kurder och palestinier.

April

• 7 april – En troligen anlagd brand utbryter ombord på färjan M/S Scandinavian Star utanför Bohusläns kust under färd från Oslo till Frederikshavn, varvid 158 människor omkommer ^[9].
• 8 april – Miklós Némeths reformkommunistiska regering röstas bort då Ungern för första gången sedan 1945 har fria val ^[9].
• 16 april – 71 personer omkommer vid tågbrand i Indien ^[3].
• 20 april – De svenska socialdemokraterna säger ja till bro över Öresund ^[4].

• 24 april – Rymdteleskopet Hubble skjuts iväg i omloppsbana runt jorden från rymdfärjan Discovery/STS-31.^[12]
• 27 april – Skogsindustrikoncernen Stora köper den västtyska industrigruppen Feldmühle Nobel för 14 miljarder SEK i det hittills största svenska företagsköpet ^[5].

Maj

• 1 maj – De sovjetiska ledarna lämnar tribunen på Röda torget efter att ha blivit utbuade ^[4].
• 2 maj – Justitiekanslern ger Christer Pettersson 300 000 kronor i skadestånd för att han suttit oskyldigt häktad i tio månader ^[8].
• 3 maj – Ett 30-tal familjer evakueras vid skogsbrand i Lessebo, Sverige ^[10].
• 11 maj – Mikael Reuterswärd och Oskar Kihlborg blir de första svenskarna som lyckas bestiga Mount Everest.
• 17 maj

• • Katarina kyrka i Stockholm brinner ner ^[13].
  • Världshälsoorganisationen (WHO) tar bort homosexualitet från sin lista över sjukdomar.
  • Kommunalrådet Lars Engqvist i Malmö vill skänka en hemdator till varje hushåll ^[8].
• 22 maj – Nord- och Sydjemen återförenas och blir Jemen ^[2].
• 24 maj – Två nybyggda flyktingförläggningar i Kimstad bränns ner, och polisen misstänker att bränderna är anlagda ^[9]. Dagarna efter utförs även attentat mot flyktingar i Mariestad och Motala ^[4].
• 25 maj – En flyktingförläggning i Mariestad utsätts för attentat, och 70 flyktingar blir hemlösa ^[5].
• 26 maj – Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) byter namn till Vänsterpartiet (V).
• 29 maj – Boris Jeltsin vinner presidentvalet i Ryska SSR, Sovjetunionen ^[4].
• 30 maj – Michail Gorbatjov och George Bush undertecknar START-avtalet om förstörande av strategiska kärnvapen ^[2].

Juni

• 1 juni
  • Första hiphopalbumet på svenska släpps med Just D.
• 5 juni
  • PK-banken byter namn till Nordbanken ^[13].
  • All utrustning från gruvan i Grängesberg auktioneras bort av Grängesbergsbolaget, och därmed avslutas gruvans historia med anor från 1300-talet ^[5].
• 8 juni – Undantagstillståndet i Sydafrika upphävs ^[14].
• 9 juni – En norsk tanker börjar brinna i Mexikanska golfen, och 125 000 ton olja läcker ut ^[10].
• 16 juni – Estline inviger sitt första fartyg M/S Nord Estonia. Fartyget sätts in på rutten Stockholm–Tallinn.
• 19 juni – Schengenkonventionen mellan Frankrike, Västtyskland, Belgien, Nederländerna och Luxemburg om avskaffandet av gränskontrollerna mellan länderna undertecknas ^[2]. Den blir tillämplig den 26 mars 1995.
• 21 juni – 50 000 personer dödas, 100 000 personer skadas och 500 000 personer blir hemlösa vid ett jordskalv i Iran ^[15]. Skalvet uppmäts till 7.3 på Richterskalan.^[16]
• 25 juni – Världens första vindkraftverk till havs placeras ut i Kalmarsund ^[5].

Juli

• 1 juli
  • Valutaunionen mellan Västtyskland och Östtyskland träder i kraft och gör D-mark till östtysk valuta, vilket är ett steg på vägen mot återförening ^[2].
  • Den svenska gränsen för rattonykterhet sänks till 0,2 promille.
  • I Sverige kommer en lag som säger att elever i högstadiet och gymnasieskolan får utse egna skyddsombud.
• 2 juli – SR Slovenien förklarar sig självständigt inom jugoslaviska federationen ^[2].
• 3 juli – Drygt 1 400 muslimska pilgrimer på besök i Mecka kvävs eller trampas ihjäl då panik utbryter i en gångtunnel ^[9]
• 8 juli
  • Västtyskland vinner VM-finalen i fotboll mot Argentina med 1-0 på Olympiastadion i Rom ^[9].
  • Stefan Edberg, Sverige vinner Wimbledontennisens herrsingelfinal för andra gången ^[9].
• 9 juli – Filmen Tillbaka till framtiden del III har svensk premiär.
• 11 juli – Armeniska terrorister i Azerbajdzjanska SSR spränger en buss under färd från Kelbecer till Tartar. 14 personer dödas, och 35 skadas.^[17]
• 16 juli
  • 16 000 personer omkommer vid ett jordskalv i Filippinerna ^[15].
  • Ukrainska SSR förklarar sig självständigt ^[2].
  • Michail Gorbatjov förklarar att ett återförenat Tyskland kan vara med i NATO ^[2].
• 27 juli – Vitryska SSR:s parlament förklarar republiken suverän ^[4].
• 31 juli – Irak och Kuwait inleder förhandlingar om gränsdragningen ^[2].

Augusti

• 1 augusti
  • Gränsförhandlingarna mellan Irak och Kuwait bryter samman då Kuwait vägrar ge efter för Iraks krav ^[2].

• • Tommy Svensson utses till ny förbundskapten för Sveriges herrlandslag i fotboll, sedan Olle Nordin fått sparken då svenskarna presterat mindre bra vid VM 1990 i Italien ^[9].
• 2 augusti – Irak invaderar Kuwait ^[9]. FN kräver att Irak drar tillbaka sina soldater. USA, Storbritannien, Sovjetunionen och Egypten skickar krigsfartyg till Persiska viken ^[2].
• 5 augusti – Tidningen Ny Dag, partiorgan för de svenska kommunisterna sedan 51 år, läggs ner ^[9].
• 6 augusti
  • FN:s säkerhetsråd visar unik enighet och beslutar införa sanktioner mot Irak ^[9].
• USA:s president George Bush meddelar att USA skickat soldater till inbördeskrigets Liberia för att skydda USA:s ambassad i Monrovia och att amerikaner evakuerats från Liberia med helikopter ^[11].
• 8 augusti – Saddam Hussein förklarar Kuwait som Iraks nittonde provins.
• 9 augusti – USA:s president George Bush meddelar att USA skickat soldater till Persiska viken för att skydda Saudiarabien ^[11].
• 15 augusti – Fred sluts i Iran–Irak-kriget ^[2].
• 22 augusti – Gifter läcker ut i Ufmika och dödar djur och växtliv samt förgiftar dricksvattnet efter en explosion i en kemisk fabrik i Ufa vid Uralbergen i Ryska SFSR, Sovjetunionen ^[10].
• 25 augusti – FN:s säkerhetsråd tillåter våld för att upprätthålla blockaden mot Irak.
• 28 augusti – Saddam Hussein utropar Kuwait till Iraks 19:e provins ^[2].
• 31 augusti – Västtyskland och Östtyskland undertecknar avtal om tysk återförening ^[2].
• Augusti – Finansbolaget Nyckeln aviserar stora förluster, vilket inleder en bank- och fastighetskris. Svenska staten tar över mer än 100 miljarder i kreditförluster.

September

• 1 september – Tunnelbanestationen Unter den Linden i Berlin återöppnas så att man efter 29 år återigen kan åka mellan Öst- och Västberlin.
• 2 september – Transnistrien förklarar sig självständigt från Moldavien.
• 4 september
  • Chiles tidigare president Salvador Allende får en officiell statsbegravning, nästan arton år efter sin död i samband med en militärkupp.
  • Trafik med X 2000-tåg inleds i Sverige ^[18].
• 9 september – Nätverket Rotaract Poseidon Göteborg grundades för att utveckla färdigheter inom ledarskap och arbete med ”service above self”.
• 12 september
  • En domare i Australien ger order om att mediamogulen Christopher Skase, tidigare ägare av Seven Network, skall häktas då han skall ha underlåtit att vittna i en konkursförvaltares granskning av misslyckade skeppsvarvsföretaget Lloyds Ships Holdings, som samarbetar med Christopher Skases Qintex Australia Ltd.^[19]
  • Öst- och Västtyskland undertecknar "två plus fyra-fördraget" om Tysklands återförening tillsammans med Sovjetunionen, USA, Storbritannien och Frankrike ^[2].
• 15 september – TV4 startar sina reklamfinansierade sändningar ^[9], som andra reklam-TV-kanal i Sverige.
• 18 september – IOK tillkännager att olympiska sommarspelen 1996 kommer att hållas i Atlanta, USA.
• 21 september – Socialdemokraterna avslutar sin kongress i Stockholm, och uttalar sig positivt för bygget av väg- och järnvägsbro över Öresund, samt uttalar sig för att införa TV-reklam i marksänd kanal, men frågan i vilken form lämnas öppen.^[20]
• 24 september – Sovjetunionens högsta sovjet röstar överväldigande för ett räddningspaket som möjliggör omfattande marknadsliberala reformer.^[21]

Oktober

• 2 oktober
  • Minst 120 personer omkommer då ett kapat kinesiskt inrikesflygplan havererar i Kanton, Kina ^[3].
  • 2 personer omkommer då ett tåg kör in i en motorvagn på Roslagsbanan i Sverige ^[3].

• 3 oktober
  • Öst- och Västtyskland återförenas och bildar om Tyskland på nytt^[9], när Brandenburg, Mecklenburg-Vorpommern, Sachsen, Sachsen-Anhalt och Thüringen uppgår i Förbundsrepubliken Tyskland. Östberlin och Västberlin återförenas.
  • Finansbolaget Nyckeln ställer in betalningarna sedan bankerna har vägrat skjuta till mer kapital efter en dryg månads krishantering. Det här inleder Finanskrisen i Sverige 1990–1994.
• 9 oktober – David Souter tillträder som domare vid USA:s högsta domstol.
• 10 oktober – SE-banken köper 28 procent av försäkringsbolaget Skandia som inledning till en fusion ^[8].
• 16 oktober – Valutaflödet ur Sverige uppnår under de senaste veckorna en toppnotering på 12 miljarder SEK, och Sveriges riksbank höjer räntan från 12 till 14 % ^[5].
• 18 oktober – För att dämpa spekulationen mot den svenska kronan och hejda valutaflödet höjer riksbanken diskontot till 17 % ^[8].
• 23 oktober – 4 personer omkommer och 1 skadas då en helikopter störtar under kontroll av ledningar mellan Gällivare och Tärnaby i Sverige ^[3].
• 26 oktober
  • Sveriges socialdemokratiska regering gör en helomvändning och meddelar att den vill föra Sverige in i EG ^[8].
  • Den svenska regeringens senaste krispaket innebär bland annat att den svenska statsbudgeten skärs ner med 15 miljarder SEK ^[5].
• 30 oktober – Folkpartiets Bengt Westerberg och moderaternas Carl Bildt deklarerar att de vill bilda regering om socialdemokraterna förlorar svenska valet kommande år ^[8].

November

• 6 november – Valdag i USA. Demokraterna behåller majoriteten i både representanthuset, där man vinner sju platser, och senaten, där man vinner en plats.
• 7 november
  • Stockholms tingsrätt friar Jacob Palmstierna, misstänkt för grova skattebrott ^[22].
  • 3 personer omkommer då ett skolflygplan störtar ner i sjön Mälaren, Sverige ^[3].
• 12 november
  • De svenska försäkringsbolagen SPP och Trygg-Hansa slås ihop.

• • Popduon Milli Vanilli, bestående av Rob Pilatus och Fab Morvan, avslöjas efter att det har uppdagats att de inte är de riktiga sångarna på studionspelningen av sitt Grammy-nominerade album, i själva verket var det andra som sjöng in melodierna på skiva.
• 14 november
  • Tyskland erkänner Oder-Neisse-linjen som sin gräns med Polen ^[2].
  • Ett Alitalia-flygplan störtar vid Zürich, Schweiz och alla 46 personer i flygplanet omkommer ^[3].
• 16 november – USA:s president George Bush meddelar att USA utökat sina styrkor i Saudiarabien ^[11].
• 22 november – I Storbritannien avgår Margaret Thatcher, premiärminister och konservativa partiets ordförande, då den interna kritiken mot henne vuxit alltmer ^[9].
• 23 november – Vid sitt landsmöte i Stockholm byter Folkpartiet namn till Folkpartiet liberalerna ^[23].
• 26 november – Den svenska gisslan i Irak på 56 personer släpps efter brev från Sveriges statsminister Ingvar Carlsson, där han utlovar att Sverige skall arbeta fredligt för att lösa Kuwaitkonflikten ^[5].
• 27 november – I Storbritannien efterträds Margaret Thatcher av John Major som premiärminister och konservativa partiets ledare. ^[9]
• 28 november – Nöjesparks- och grammofondirektören Bert Karlsson och industrimannen Ian Wachtmeister meddelar, att de tänker delta i det svenska riksdagsvalet 1991 med partiet Ny demokrati ^[8].
• 29 november – FN:s säkerhetsråd säger ja till militärt våld mot Irak om irakierna inte lämnar Kuwait före 15 januari 1991 ^[4].
• November – Representanter för Sveriges muslimska råd åker till Irak för att förhandla om frisläppandet av svensk gisslan.

December

• 1 december – Engelska och franska tunnelborrare möts under Engelska kanalen ^[2].
• 2 december – Toyohiro Akiyama blir förste japanen i rymden.
• 9 december – Tidigare elektrikern och fackföreningsledaren Lech Walesa väljs till Polens president ^[9], med 75 % av rösterna ^[4] och lämnar ordförandeskapet i Solidaritet ^[2].
• 12 december – Sveriges riksdag röstar för att Sverige skall ansöka om medlemskap i EG ^[13].
• 20 december
  • Före detta polischefen Hans Holmér och före detta SÄPO-chefen P. G. Näss fälls för olovlig avlyssning under Palmeutredningen, Stockholms tingsrätt dömer båda till dagsböter ^[5].
  • Nordbankens VD Rune Barnéus får sparken på grund av alla kreditförluster ^[4].
• 22 december – SR Kroatien förklarar sig självständigt inom jugoslaviska federationen ^[2][2].
• 23 december – Slovenien säger i folkomröstning ja till frigörelse från Jugoslavien ^[4].
• 26 december – Slovenien förklarar sig som självständig stat.

Okänt datum

• Storbritanniens parlament lagstiftar mot ravepartyn ^[24].
• De sista utsmyckningarna inom handstilen de-standardiseras, för att hänga med in i IT-åldern.^[25]
• Produktionsbidraget i det svenska presstödet omvandlas till ett driftbidrag.
• Prisreglering och exportstöd för svenska jordbruksprodukter avskaffas.
• I Kanada avskaffar provinsen Ontario alla religiösa tendenser i provinsens allmänna skolsystem.
• Tomas Brolin blir Sveriges dyraste fotbollsproffs någonsin då han går till italienska AC Parma för 10 miljoner SEK ^[8].

Januari

• 1 januari – Anastasia Lin, kinesisk-kanadensisk skådespelare, skönhetsdrottning och människorättsaktivist.
• 7 januari – Gregor Schlierenzauer, österrikisk backhoppare.
• 13 januari – Liam Hemsworth, australiensk skådespelare
• 18 januari – Nisa Romyen, thailändsk fotbollsspelare.
• 26 januari – Sergio Pérez, mexikansk racerförare.
• 31 januari – Jacob Markström, svensk ishockeymålvakt.

Februari

• 9 februari – Daniel Brodin, svensk ishockeyspelare.
• 11 februari – Q'orianka Kilcher, amerikansk skådespelare.
• 21 februari – Mattias Tedenby, svensk ishockeyspelare.
• 25 februari – Ehsan Hajsafi, iransk fotbollsspelare.

Mars

• 4 mars – Andrea Bowen, amerikansk skådespelare.
• 5 mars – Freddy Åsblom, svensk barnskådespelare.
• 6 mars – Sebastian Stålberg, svensk ishockeyspelare.
• 9 mars – Mateusz Prus, polsk fotbollsmålvakt.
• 16 mars – James Bulger, brittiskt mordoffer.
• 19 mars – Anders Nilsson, svensk ishockeymålvakt.
• 24 mars
  • Frida von Schewen, svensk sångerska.
  • Keisha Castle-Hughes, australisk skådespelare.
  • Jules Sitruk, fransk skådespelare.

April

• 1 april – Samuel Haus, svensk barnskådespelare.
• 9 april – Kristen Stewart, amerikansk skådespelare.
• 10 april – Alex Pettyfer, engelsk skådespelare.
• 15 april – Emma Watson, brittisk skådespelare.
• 18 april – Oumar Niasse, senegalesisk fotbollsspelare.

Maj

• 16 maj – Janne Heikkinen, finländsk politiker.
• 24 maj – Mattias Ekholm, svensk ishockeyspelare.
• 26 maj – Mervan Celik, svensk fotbollsspelare.
• 27 maj – Marcus Krüger, svensk ishockeyspelare.
• 31 maj – Erik Karlsson, svensk ishockeyspelare.

Juni

• 7 juni
  • Magnus Nygren, svensk ishockeyspelare.
  • Iggy Azalea, australisk hiphopartist och rappare
• 13 juni – Aaron Johnson, amerikansk skådespelare.
• 21 juni – Håvard Nordtveit, norsk fotbollsspelare.
• 25 juni – Matias Marttinen, finländsk samlingspartistisk politiker.
• 26 juni – Melissa Seidemann, amerikansk vattenpolospelare.
• 30 juni – Sandro Sukno, kroatisk vattenpolospelare.

Juli

• 2 juli – Margot Robbie, australisk skådespelare
• 3 juli – Dennis Rasmussen, svensk ishockeyspelare.
• 13 juli – Eduardo Salvio, argentinsk fotbollsspelare.
• 18 juli – Melker Karlsson, svensk ishockeyspelare.
• 27 juli – Indiana Evans, australisk skådespelare.

Augusti

• 6 augusti – JonBenét Ramsey, amerikansk skönhetsdrottning.
• 11 augusti – Nicola Zagame, australisk vattenpolospelare.
• 12 augusti – Mario Balotelli, italiensk fotbollsspelare.
• 28 augusti
  • Bojan Krkić, spansk-serbisk fotbollsspelare.
  • Ariel Petsonk, svensk barnskådespelare.
  • Henrik Tömmernes, svensk ishockeyspelare.

September

• 15 september – Alexander Fällström, svensk ishockeyspelare.
• 18 september
  • Lewis Holtby, tysk fotbollsspelare.
  • Alexandra Höglund, svensk fotbollsspelare.
• 20 september – John Tavares, kanadensisk ishockeyspelare.
• 25 september – Mao Asada, japansk konståkare.

Oktober

• 1 oktober – Charlie McDonnell, engelsk bloggare känd från Youtube.
• 6 oktober – Marcus Johansson, svensk ishockeyspelare.
• 13 oktober – Jakob Silfverberg, svensk ishockeyspelare.
• 19 oktober
  • Aleh Dubitski, vitrysk släggkastare.
  • Janet Leon, svensk sångare och dansare.
• 24 oktober – Matteo Piano, italiensk volleybollspelare
• 29 oktober
  • Amarna Miller, eg. Marina, Spansk skådespelare.
  • Eric Saade, svensk artist.

November

• 1 november – Simone Giertz, svensk uppfinnare och Youtube-personlighet.
• 5 november – Darko Brguljan, montenegrinsk vattenpolospelare.
• 14 november – Jessie Jacobs, australisk skådespelare och sångare.
• 25 november – Ted Brithén, svensk ishockeyspelare.
• 28 november – Dedryck Boyata, belgisk fotbollsspelare.
• 30 november – Hannah Richings, brittisk musiker, medlem i S Club 8.

December

• 18 december – Victor Hedman, svensk ishockeyspelare.
• 20 december – Alexander Urbom, svensk ishockeyspelare.
• 25 december – Lisa Larsen, svensk skidåkare, orienterare och löpare.

Januari

• 2 januari – Nils Kyndel, svensk kompositör och musikarrangör.
• 8 januari – Terry-Thomas, brittisk skådespelare.
• 12 januari – Joseph S. Clark, amerikansk demokratisk politiker, senator 1957–1969.
• 14 januari – Sten-Åke Cederhök, svensk skådespelare och revyartist ^[8].
• 17 januari – Charles Hernu, fransk politiker, Frankrikes försvarsminister 1981–1985.
• 19 januari – Mel Appleby, brittisk sångerska.
• 20 januari – Barbara Stanwyck, amerikansk skådespelare.
• 23 januari – Charley Eugene Johns, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1953–1955.
• 25 januari – Ava Gardner, amerikansk skådespelare.

Februari

• 1 februari – Lauritz Falk, svensk skådespelare, regissör, sångare och konstnär.
• 8 februari – Del Shannon, var en av pop-pionjärerna. Han slog igenom 1961 med låten Runaway som hamnade överst på den amerikanska Billboard-listan.
• 15 februari – Ulf Johanson, svensk skådespelare.
• 16 februari – Keith Haring, amerikansk konstnär.
• 17 februari – Eric Stolpe, svensk skådespelare, revyartist, textförfattare, sångare och journalist.
• 18 februari – Tor Isedal, svensk skådespelare.
• 23 februari – Margareta Bergman, svensk skådespelare.
• 27 februari – Arthur Österwall, svensk orkesterledare, kompositör, vokalist och musiker (kontrabas).
• 28 februari – Erik Upmark, svensk ämbetsman och civilingenjör samt generaldirektör för SJ 1949–1969.

Mars

• 6 mars – Friedrich Hielscher, tysk poet och filosof.
• 8 mars – Karin Kavli, svensk skådespelare och teaterchef.
• 10 mars – Olle Ekbladh, svensk skådespelare.
• 19 mars – Andrew Wood, amerikansk musiker.
• 20 mars - Lev Yashin.

April

• 1 april – Yngve Diurlin, svensk militär.
• 3 april – Sarah Vaughan, amerikansk jazzsångerska.
• 4 april – C.R. Smith, amerikansk företagsledare och politiker.
• 6 april – B.T. Ranadive, indisk politiker och fackföreningsman.
• 8 april – Bellan Roos, svensk skådespelare.
• 11 april – Ivar Lo-Johansson, 89, svensk arbetarförfattare ^[9].
• 15 april – Greta Garbo, 84, svensk skådespelare (död på sjukhus i New York) ^[9].
• 17 april – Sigvard Törnqvist, svensk ryttare och kompositör.
• 21 april – Frank J. Lausche, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
• 23 april – Paulette Goddard, amerikansk skådespelare.

Maj

• 1 maj – Yvonne Floyd, svensk manusförfattare.
• 12 maj – John E. Davis, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1957–1961.
• 16 maj
  • Sammy Davis Jr, amerikansk underhållare, musiker och skådespelare.
  • Jim Henson, amerikansk dockdesigner, dockspelare, filmproducent, filmregissör och manusförfattare.
• 24 maj – Kawdoor Sadananda Hegde, indisk jurist och politiker, talman i Lok Sabha 1977–1979.
• 27 maj – Gunnar "Knas" Lindkvist, svensk skådespelare och revyartist.
• 30 maj – Egil Holmsen, svensk regissör, manusförfattare, journalist, författare och skådespelare.
• 31 maj – Elsa Hofgren, svensk skådespelare. Sandra Hellgren

Juni

• 2 juni – Rex Harrison, brittisk skådespelare.
• 3 juni – Aino Taube, svensk skådespelare.
• 5 juni – Nils Brandt, finlandssvensk skådespelare.
• 8 juni – José Figueres Ferrer, vid tre tillfällen Costa Ricas president.
• 11 juni – Oldřich Nejedlý, skytteligavinnare i VM 1934.
• 12 juni – Terence O'Neill, premiärminister i Nordirland 1963–1969.
• 13 juni – Kjell Stensson, svensk radioprofil.

Juli

• 19 juli – Ulf Qvarsebo, svensk skådespelare.
• 24 juli – Harald Moberg, svensk agronom.
• 29 juli – Bruno Kreisky, österrikisk politiker, förbundskansler 1970–1983.

Augusti

• 6 augusti – Jacques Soustelle, fransk antropolog, etnolog och politiker.
• 17 augusti – Pearl Bailey, amerikansk skådespelare och sångerska.
• 27 augusti
  • Tyra Ryman, svensk skådespelare.
  • Stevie Ray Vaughan, amerikansk gitarrist, sångare och låtskrivare.
• 28 augusti
  • Eva Stiberg, svensk skådespelare.
  • Willy Vandersteen, belgisk (flamländsk) serietecknare.

September

• 4 september – Irene Dunne, amerikansk skådespelare.
• 7 september – Ahti Karjalainen, finländsk politiker.
• 11 september
  • Julius Jacobsen, dansk-svensk kompositör, musikarrangör och musiker (pianist).
  • Frederick Fyvie Bruce, brittisk bibelforskare.
• 18 september – Claude Loyola Allgén, svensk kompositör.
• 22 september – John A. Danaher, amerikansk republikansk politiker och jurist.
• 25 september – Wilfred Burns, brittisk kompositör som bland annat komponerat svensk filmmusik.
• 26 september – Alberto Moravia, italiensk författare.

Oktober

• 1 oktober
  • John Stewart Bell, irländsk fysiker.
  • Curtis LeMay, amerikansk flygvapengeneral under andra världskriget.
• 6 oktober – Märta Dorff, svensk skådespelare.
• 14 oktober
  • Leonard Bernstein, amerikansk tonsättare och dirigent.
  • Carin Swensson, svensk skådespelare och sångerska.
• 16 oktober – Art Blakey, amerikansk jazzmusiker.
• 27 oktober
  • Xavier Cugat, spansk-amerikansk orkesterledare.
  • Jacques Demy, fransk regissör.
• 28 oktober – Geminio Ognio, italiensk vattenpolospelare.
• 29 oktober – William French Smith, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1981–1985.

November

• 9 november – Dora Söderberg, svensk skådespelare.
• 23 november
  • Roald Dahl, brittisk författare.^[26]
  • Ragnar Thorngren, svensk travkusk och travtränare.
• 28 november – Paco Godia, spansk racerförare.

December

• 2 december – Aaron Copland, amerikansk kompositör.
• 7 december – Joan Bennett, amerikansk skådespelare.
• 8 december – Ed Edmondson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1953–1973.
• 24 december – Thorbjørn Egner, norsk barnboksförfattare.

• Fysik
  • Jerome I Friedman, USA
  • Henry W Kendall, USA
  • Richard E Taylor, Kanada
• Kemi – Elias James Corey, USA
• Medicin
  • Joseph E. Murray, USA
  • E Donnall Thomas, USA
• Litteratur – Octavio Paz, Mexiko
• Fred – Michail Gorbatjov, Sovjetunionen
• Ekonomi
  • Harry Markowitz, USA
  • Merton Miller, USA
  • William F. Sharpe, USA

Fotnoter

• Wikimedia Commons har media som rör 1990.
  Bilder & media