Emmanuelle Charpentier
Emmanuelle Marie Charpentier, född 11 december 1968 i Juvisy-sur-Orge i Essonne i Frankrike,[7] är en fransk forskare inom mikrobiologi och biokemi. Charpentier tilldelades 2020 nobelpriset i kemi tillsammans med Jennifer Doudna.[8]
Emmanuelle Charpentier  | |
 | |
| Född | 11 december 1968[1][2][3] (55 år) Juvisy-sur-Orge, Frankrike |
|---|---|
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | Université Pierre-et-Marie-Curie, doktorsexamen, [4] Institut Pasteur, doktorsexamen, [4]  |
| Sysselsättning | Mikrobiolog, genetiker, immunolog, universitetslärare, biokemist, forskare[5] |
| Arbetsgivare | Hannovers medicinska högskola Wiens universitet Max Planck Institute for Infection Biology Umeå universitet Max Planck Unit for the Science of Pathogens (2018–)[6] |
| Utmärkelser | |
| Se lista | |
| Webbplats | länk |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
Emmanuelle Charpentier studerade biokemi, mikrobiologi och genetik vid Pierre och Marie Curie-universitetet i Paris, och doktorerade 1995 med forskning hon bedrivit vid Pasteurinstitutet. Efter disputationen var hon verksam vid flera universitet och sjukhus i USA, bland andra Rockefeller University, New York University Langone Medical Center, Skirball Institute of Biomolecular Medicine (alla i New York) och St Jude Children’s Research Hospital in Memphis, Tennessee.
År 2002 återvände hon till Europa, till Max F Perutz-laboratoriet och Medicinska universitet vid Wiens universitet, där hon startade sin egen forskargrupp och blev docent i mikrobiologi 2006. Hon rekryterades till Umeå universitet, där hon från 2008 ledde en självständig forskargrupp vid The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) och åren 2014–2017 var gästprofessor vid Umeå Centre for Microbial Research (UCMR).
Från 2013 till 2015 var Charpentier professor vid Hannover Medical School i Tyskland, där hon 2014 utsågs till Alexander von Humboldtprofessor [9]. Hon var samtidigt föreståndare för forskningsavdelningen Regulation in Infection Biology vid Helmholtz Centre for Infection Research i Braunschweig.
Sedan 1 oktober 2015 är hon vetenskaplig medlem i tyska Max Planck-sällskapet, samt föreståndare för en forskningsavdelning vid Max Planck Institute for Infection Biology i Berlin.[10] Sedan 2016 är hon associerad hedersprofessor vid Humboldt-Universität zu Berlin. Sedan 2018 är hon grundare av och föreståndare för det fristående institutet Max Planck Unit for the Science of Pathogens inom Max Planck-sällskapet[11]. En ny donation från Kempestiftelserna och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse gjorde det möjligt för Umeå universitet att tilldela Emmanuelle Charpenter EC Jubileumspris 2015 vilket genom The MIMS Excellence by Choice Programme ger henne möjlighet att erbjuda fler unga forskare plats som postdoktorer i forskargrupper inom MIMS.[12]
Forskning
Emmanuelle Charpentier är en ledande och innovativ forskare om reglering av mekanismer som styr infektions-processer och immunitet av sjukdomsframkallande bakterier. Hennes forskning fokuserar på molekylärbiologisk forskning om infektionssjukdomar och genreglering med hjälp av (bakteriell) ribonukleinsyra (RNA). Charpentier forskar kring patogena bakteriers förmåga att försvara sig mot främmande DNA, som invaderar bakteriecellen t.ex. genom bakteriofagers aktivitet. Det var under sin tid som gruppledare vid MIMS i Umeå som Charpentier – delvis i ett forskningssamarbete med Jennifer Doudna vid University of California i Berkeley, USA – upptäckte mekanismerna bakom CRISPR/Cas9-systemet[13], vilket ledde till utvecklingen av ett verktyg – ofta kallad "genteknisk sax"[14] – som ger forskare möjlighet att redigera och ändra organismers DNA.
I april 2016 publicerade Charpentier tillsammans med fyra kolleger vid Max Planck-institutet – varav två, Anaïs Le Rhun och Ines Fonfara, även var knutna till MIMS i Umeå – nya upptäckter om ett annat enzym, Cpf1, som kan editera arvsmassa både i DNA och RNA utan hjälp av andra enzymer.[15][16]
Utmärkelser i urval
Akademier
- 2014 vald medlem i European Molecular Biology Organisation EMBO,[17]
- 2015 invald till American Academy of Microbiology[18]
- 2015 invald medlem i Max-Planck-Gesellschaft i Tyskland[19]
- 2015 vald medlem i Nationale Akademie der Wissenschaften Leopoldina[20]
- 2015 invald utländsk medlem i Kungliga Vetenskapsakademien i Sverige.[21]
- 2016 invald som medlem i Berlin-Brandenburgischen Akademie der Wissenschaften[22]
- 2016 invald medlem i Österreichische Akademie der Wissenschaften[23]
- 2017 invald utländsk ledamot av The National Academy of Sciences i USA[24]
- 2017 invald medlem i Franska vetenskapsakademin[25]
- 2017 invald utländsk ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien i Sverige
- 2017 invald medlem i American Association for Cancer Research i USA[26]
- 2017 invald medlem i Deutschen Akademie der Technikwissenschaften, Acatech [27]
Hedersdoktorat
- 2016 – École Polytechnique Fédéral de Lausanne, Schweiz[28]
- 2016 – New York University, USA[29]
- 2016 – Katholieke Universiteit KU Leuven, Belgien[30]
- 2017 – Hong Kong University of Science and Technology[31]
- 2017 – University of Western Ontario, London, Kanada[32]
- 2017 – Umeå universitet[33]
- 2018 – Université catholique de Louvain, Belgien[34]
- 2018 – University of Cambridge[35]
Priser och utmärkelser
- 2009 –
Theodor Körner Prize for Science and Culture - 2011 –
Fernströmpriset till unga forskare[36] - 2014 – Göran Gustafssonpriset[37]
- 2014 –
Dr Paul Janssen Award for Biomedical Research[38] (tillsammans med Jennifer Doudna) - 2014 –
Grand Prix Jean-Pierre Lecoq (Franska Vetenskapsakademin)[39] - 2014 –
Jacob Heskel Gabbay Award[40] (tillsammans med Feng Zhang och Jennifer Doudna) - 2014 –
Alexander von Humboldt-Professur (2014-2019)[41]
- 2015 – The Breakthrough Prize in Life Sciences[42] (tillsammans med Jennifer Doudna)
- 2015 – International Society for Transgenic Technologies Prize[43] (tillsammans med Jennifer Doudna)
- 2015 – Vetenskapspriset av delstaten Niedersachsen[44]
- 2015 –
Louis-Jeantetpriset i medicin[45] - 2015 – Ernst Jung-priset i medicin[46]
- 2015 – Meira and Shaul G. Massry Prize[47] (tillsammans med Philippe Horvath och Jennifer Doudna
- 2015 –
Prinsessan av Asturiens vetenskapspris (tillsammans med Jennifer Doudna)[48] - 2015 – Gruber Foundation International Prize in Genetics (tillsammans med Jennifer Doudna)[49]
- 2015 – Umeå universitets jubileumspris: The MIMS Excellence by Choice Programme[12]
- 2015 – Carusmedaljen, från den nationella tyska vetenskapsakademin Leopoldina[50][51]
- 2015 – Max Delbrück Lecture, German Genetics Society[52]
- 2015 – Familje Hansen-priset , Bayer Foundations[53]
- 2016 –
Riddare av Hederslegionen [54] , 1 januari 2016 - 2016 – HFSP (International Human Frontier Science Program Organization) Nakasone Award (tillsammans med Jennifer Doudna)[55]
- 2016 – Leibniz-priset från Deutsche Forschungsgemeinschaft (German research Foundation) [56]
- 2016 – Forska!Sveriges forskarutmärkelse[57]
- 2016 –
Tang-priset för biomedicinsk forskning (tillsammans med Jennifer Doudna och Feng Zhang) [58] - 2016 – Meyenburg- priset (tyska Cancerforskningscentret DKFZ)[59]
- 2016 –
Canada Gairdner International Award[60] - 2016 – Warren Alpert Foundation Prize (tillsammans med Rodolphe Barrangou, Jennifer Doudna, Philippe Horvath, Virginijus Siksnys)[61]
- 2016 – Otto-Warburg-medaljen (tyska sällskapet för biokemie och molekylärbiologi)[62]
- 2016 – L'Oréal-Unesco For Women in Science-priset [63]
- 2017 –
Japanpriset i Life Sciences (tillsammans med Jennifer Doudna) [64] - 2017 – Albany Medical Center-priset (tillsammans mit Jennifer Doudna, Luciano Marraffini, Francisco Juan Martínez Mojica und Feng Zhang)[65]
- 2017 –
Novozymes-priset (tillsammans med Virginijus Siksnys) [66] - 2017 – Tyska innovationspriset Extrapriset "Future Thinker" [67]
- 2018 –
Kavlipriset (tillsammans med Jennifer Doudna, Virginijus Šikšnys) [68] - 2018 – Aachener Ingenieurs-priset [69]
- 2018 – "V de Vida"-priset av spanska sällskapet mot cancer (La Asociación Española Contra el Cánce - AECC) [70]
- 2018 – Hedersmedalj av Amerikanska Cancersällskapets (American Cancer Society) [71]
- 2018 – Österreichisches Ehrenzeichen für Wissenschaft und Kunst [72]
- 2019 – Scheelepriset av Apotekarsocieteten [73]
- 2020 – Nobelpriset i kemi [8]
- 2023 – Hedersmedborgare i Umeå [74]
Källor
Fotnoter
Externa länkar
- Umeå universitets personalkatalog: Emmanuelle Charpentier
- Nature 471, 602–607 (31 March 2011: "CRISPR RNA maturation by trans-encoded small RNA and host factor RNase III"
- Science, June 28 2012: "A Programmable Dual-RNA–Guided DNA Endonuclease in Adaptive Bacterial Immunity"
- Molecular Infection Medicine Sweden – Short Curriculum Vitae of Emmanuelle Charpentier
- The quiet revolutionary: How the co-discovery of CRISPR explosively changed Emmanuelle Charpentier’s life (Nature interview)
- Emmanuelle Charpentier hos Nobelstiftelsen (på engelska)