Max Born
Max Born, född 11 december 1882 i Breslau, död 5 januari 1970 i Göttingen[17], var en tysk matematiker och fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1954.[18] Han var en av 11 som skrev på Russell-Einsteinmanifestet.
Utbildning
Max Born föddes i vad som då var Breslau i Tyskland (numera Wrocław i Polen) som son till professor Gustav Born, anatom och embryolog, och hans fru Margarete (född Kauffmann), som kom från en schlesisk textilfabrikörfamilj. Han studerade vid König Wilhelm Gymnasium i Breslau, men visade inte upp någon större studiebegåvning.[17]
Born läste sedan vid universiteten i Breslau, där han bland annat studerade matriskalkyl, samt vid universiteten i Heidelberg, Zürich, Göttingen och för en kortare tid i Cambridge.[18]
Akademisk karriär
Born kom tillbaka till Breslau 1908, där han bland annat studerade relativitetsteorin. År 1909 fick han en tjänst som oavlönad privatdocent vid Göttingenuniversitetet.[18]
Hans mest betydande arbete utfördes vid Göttingenuniversitetet, där han hade en professur i fysik mellan 1921 och 1933.[18] Han forskade bland annat i kvantmekanik (en term som myntades av Born) tillsammans med Werner Heisenberg och Wolfgang Pauli, som var en av Borns studenter. I samband med forskningen i kvantmekanik tog Born bland annat fram en statistisk tolkning av Schrödingers vågfunktion[17], för vilket han fick Nobelpriset i fysik 1954.[19]
Han tvingades att lämna Tyskland på grund av sin judiska börd 1933, och tillbringade tre år vid Cambridgeuniversitetet och ett halvår vid Indian Institute of Science i Bangalore. Därefter (1936) och till sin pensionering 1953 var han professor vid Edinburghuniversitetet.[18]
Privatliv
År 1913 gifte han sig med Hedwig Ehrenberg, dotter till juridikprofessorn Victor Ehrenberg, i Göttingen. De fick en son och två döttrar.[17] Sonen Gustav Victor Rudolf Born blev farmakolog.
Efter pensioneringen återvände han till Tyskland och bosatte sig i Bad Pyrmont nära Göttingen.[17]
Utmärkelser
Max Born erhöll många utmärkelser för sitt arbete. Bland annat var han medlem i vetenskapsakademierna i Berlin, Bangalore, Boston, Bukarest, Dublin, Edinburgh, Göttingen, Stockholm, där han blev ledamot 1952, Köpenhamn, Lima, Moskva, London, där han blev ledamot 1939, samt Washington[17][18]
Nedslagskratern Born på månen och asteroiden 13954 Born är uppkallade efter honom.[20][21]
Publicerade böcker
- The Restless Universe – en populariserad beskrivning för studenter
- Einstein's Theory of Relativity 1924.
- Dynamics of Crystal Lattices (med Huang Kun)
- Optik
- Moderne Physik
- Atomic Physics
- Mechanics of the Atom, Frederic Ungar Publ. Co., 1960
- Principles of Optics (med Emil Wolf)
- Natural Philosophy of Cause and Chance
- Zur Quantummechanik
- Natural Philosophy of Cause and Chance, Born löser Kants pussel Ding an Sich, saken i sig själv.
Litteratur
- Max Born, Hedwig Born, Albert Einstein. The Born-Einstein Letters.
Källor
Noter
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Max Born.
- Max Born hos Nobelstiftelsen (på engelska) med hans nobelföreläsning 11 december 1954 The Statistical Interpretations of Quantum Mechanics