Tjuvasjiska

Enligt en folkräkning från 1999 i Ryssland angav 1,64 miljoner (82 procent av alla tjuvasjer) tjuvasjiska som modersmål. En senare folkräkning från 2010 anger dock lite drygt 1,04 miljoner talare, så antalet har sjunkit.^[1] Tjuvasjiska-talare bor huvudsakligen i Tjuvasjiska republiken (Tjuvasjien) och i Tatarstan. De förekommer ofta också i före detta sovjetiska republiker och i andra regioner inom Ryska federationen. Tjuvasjiska kan delas in i två stora dialekter: anatri (övre-) och virjal (nedre-). Tjuvasjiska är numera officiellt språk i Tjuvasjien.

Det tjuvasjiska alfabetet skapades av Ivan Jakovlev 1878. Det är en modifierad version av det kyrilliska alfabetet som innefattar samtliga 33 bokstäder i det ryska alfabetet, samt ytterligare fyra bokstäver (Ӑӑ, Ӗӗ, Ҫҫ, Ӳӳ) för att beteckna fonem som är speciella för tjuvasjiska.

I början av 1926 deltog tjuvasjiska representanter i turkologi-kongressen i Azerbajdzjans huvudstad Baku. På den kongressen kom man fram till förslaget att skaffa ett enhetligt skriftsystem för alla turkspråk – det enhetliga turkiska alfabetet. Det har dock aldrig blivit något stort bland tjuvasjer, och i Ryssland är det numera bara tillåtet att använda det kyrilliska alfabetet. Att använda andra alfabet är olagligt, annat än i utbildningssyfte.

En av de främsta representanterna för det tjuvasjiska folket är diktaren och översättaren Gennadij Ajgi, född 1934 i Tjuvasjien. Hans tjuvasjiska namn betyder "den där".