Qasem Soleimani
Qasem Soleimani, född 11 mars 1957 i Qanat-e Malek i Kerman-provinsen i Iran, död 3 januari 2020 i Bagdad i Irak, var en iransk general i det iranska islamiska revolutionsgardet, och från 1998 befälhavare för dess elitstyrka Quds, som är specialiserad på särskilda, hemliga operationer.
| Qasem Soleimani | |
.jpg) | |
| Född | 11 mars 1957[1][2] Qanat-e Malek, Kerman-provinsen, Iran |
|---|---|
| Död | 3 januari 2020 (62 år) Bagdads internationella flygplats, Bagdad, Irak |
| Dödsorsak | Mördad i drönarattack |
| Begravd | Kerman Martyrs Cemetery |
| Medborgare i | Pahlavidynastin och Iran |
| Sysselsättning | Militär, officer |
| Befattning | |
| Befälhavare för Qudsstyrkan (1998–2020) | |
| Barn | Zeinab Soleimani Narjes Soleimani (f. 1983) |
| Utmärkelser | |
| Fathorden (1989)[3] Zolfaghar-ordenen (2019)[3] Republikens helt (Syrien) (2020) | |
| Redigera Wikidata | |
Soleimani har tidigare gett råd till kurdiska och shiamuslimska styrkor i striden mot ISIS. År 2014 hjälpte Soleimani den irakiska staden Amirli att motstå en ISIS-attack. Rodger Shanahan, en forskare på Lowy Institute, har sagt att med tanke på Soleimanis "betydelsefulla" roll i kampen mot ISIS i Irak, har hans död gett upphov till konsekvenser i regionen.[4]
Dödad i drönarattack
Soleimani och den irakiska milisledaren Abu Mahdi al-Muhandis dödades i en amerikansk raketattack vid Bagdads internationella flygplats.[5][6] Den amerikanske presidenten Donald Trump gjorde ett uttalande där han sade att han beordrade anfallet. Iran kallade i ett brev till FN attacken för statsterrorism och en otillåten kriminell handling.[7] Ayatolla Khamenei lovade i ett uttalande en svår hämnd mot dem som låg bakom attacken.[8]
Den 7 januari 2020 attackerades flygbasen Ayn al-Asad (där bland annat USA verkar) med iranska ballistiska missiler som hämnd för dödandet av Quds-ledaren Qasem Soleimani.[9] Ayatolla Khamenei beskrev attacken som endast en örfil.[10] Iran har även utfärdat en arresteringsorder och bett Interpol om att hjälpa till med att arrestera Trump.[11]
Agnes Callamard, en expert från FN, sa den 9 juli 2020 att dödandet av Qasem Soleimani var otillåtet, och att USA inte försett med några bevis om att attacken var ett svar på ett överhängande hot.[12]
Begravningsceremoni
Den 6 januari 2020 fyllde miljontals iranier Teherans gator för att hedra den dödade generalen.[13] Över 50 personer rapporterades döda och över 200 skadades vid tumultet som uppstod i hans hemstad Kerman vid begravningen dagen därpå.
Ismail Haniya, ledaren för den palestinska militanta gruppen Hamas, närvarade i Teheran under Qasem Soleimanis begravningsceremoni, och beskrev den dödade generalen som "Jerusalems martyr".[14]
Referenser
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Qasem Soleimani.
