Josiah Willard Gibbs
Josiah Willard Gibbs (11. februar 1839–28. april 1903) var ein amerikansk matematikar og fysikar. Størstedelen av den vitskaplege produksjonen hans ligg på det matematiske området til fysikken, og han er kjend for publikasjonen i 1876 av On the Equilibrium of Heterogeneous Substances, ein grafisk analyse av multi-fase kjemiske system, som la grunnlaget for ein stor del av moderne vitskap. Mellom anna Gibbs fri energi, Gibbs' faseregel og kjemisk potensial. Han la han mykje av det teoretiske grunnlaget for kjemisk termodynamikk og fysikalsk kjemi. Som matematikar fann han opp vektoranalyse.
J. Willard Gibbs | |||
Josiah Willard Gibbs | |||
Fødd | Josiah Willard Gibbs 11. februar 1839 New Haven i Connecticut | ||
---|---|---|---|
Død | 28. april 1903 (64 år) New Haven i Connecticut | ||
Nasjonalitet | USA-amerikansk | ||
Område | Fysikk, kjemi, matematikk | ||
Yrke | matematikar, fysikar, kjemikar, universitetslærar, teoretisk fysikar, ingeniør, thermodynamicist | ||
Institusjonar | Yale University | ||
Alma mater | Yale | ||
Doktorgradsrettleiar | Hubert Anson Newton | ||
Doktorgradsstudentar | Edwin Bidwell Wilson, Irving Fisher, Henry Andrews Bumstead, Lynde Wheeler, Lee De Forest | ||
Kjend for | Statistisk mekanikk Statistisk ensemble Gibbs-entropi Faserom Gibbs fri energi Gibbs' faseregel Gibbs-paradokset Vektoranalyse Kryssprodukt Gibbs-fenomen Gibbs–Helmholtz-likninga Gibbs–Duhem-likninga Gibbs-algoritme Gibbs-mål Gibbs-tilstand Gibbs–Thomson-effekten Gibbs-isoterm Gibbs–Donnan-effekten Gibbs-lemma | ||
Influerar | Rudolf Clausius, Hermann Grassmann, James Clerk Maxwell, Ludwig Boltzmann | ||
Medlem | Royal Society Göttingens vitenskapsakademi American Academy of Arts and Sciences Det prøyssiske vitskapsakademiet Det bayerske vitskapsakademiet Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen National Academy of Sciences | ||
Signatur |
Han var professor ved Yale University i New Haven frå 1871. Han arbeidde særleg med problem frå termodynamikken, som resulterte i mellom anna og Gibbs fri energi, og vektoranalysen.
Han var æresdoktor ved Universitetet i Oslo i samband med Abel-jubileet i 1902. Arbeida hans er samla i Scientific Papers (1906).