Förbundsdagsvalet i Tyskland 2017

I det föregående valet 2013 misslyckades den sittande regeringen – som bestod av de båda kristdemokratiska partierna Christlich Demokratische Union (CDU), dess bayerska systerparti Christlich-Soziale Union in Bayern (CSU) samt liberala Freie Demokratische Partei (FDP) – att få egen majoritet i förbundsdagen. FDP kom inte över femprocent-spärren och förlorade sin representation i förbundsdagen, vilket aldrig tidigare inträffat i förbundsdagens historia. CDU/CSU däremot gjorde sitt bästa resultat sedan återföreningsvalet 1990, med 41,5 procent av rösterna och knappt 50 procent av platserna.^[1] CDU/CSU lyckades för tredje gången bilda storkoalition med SPD och bildade regeringen Merkel III.

Inför valet ledde den sittande förbundskanslern Angela Merkels parti CDU/CSU (i tyska medier ofta benämnt som "Union") stort i opinionsmätningarna: det borgerliga CDU/CSU hade ett tvåsiffrigt övertag mot socialdemokratiska SPD, lett av Martin Schulz. Opinionsmätningarna visade också att det främlings- och islamfientliga partiet AfD fick stöd av väljarna. Detta innebar att för första gången sedan andra världskriget väntades ett parti med högerextrema strömningar att ta mandat i den tyska förbundsdagen.^[2]

I opinionsundersökningarna framgår bland annat att kristdemokratiska CDU/CSU låg över 40 procent i opinionen i de flesta mätningar fram till september 2014. Därefter låg de, fram till valet i september 2017, enligt undersökningarna, på 30-40 procent i opinionen.

Valet avser partiröster. Partier med mer än 100 000 röster har redovisats.

Källa: Tyska valmyndigheten (engelskspråkig sida)

I valet backade de regerande partierna CDU, SPD och CSU stort. CDU gjorde sitt sämsta val sedan 1949 och SPD gjorde sitt sämsta val sedan 1933. AfD gjorde ett bra val och kom för första gången in i förbundsdagen. AfD blev Tysklands tredje största parti, andra största parti i det som brukade vara Östtyskland. Valets andra stora vinnare blev FDP som kom tillbaka till förbundsdagen efter att ha åkt ut i det förra valet. Övriga förändringar vid valet var marginella.

Regionala resultat

Förbundsland[3] — Resultat i %	CDU/CSU	SPD	AfD	FDP	LINKE	GRÜNE	Övriga partier
Baden-Württemberg	34,4	16,4	12,2	12,7	6,4	13,5	4,5
Bayern	38,8	15,3	12,4	10,2	6,1	9,8	7,5
Berlin	22,7	17,9	12,0	8,9	18,8	12,6	7,0
Brandenburg	26,7	17,6	20,2	7,1	17,2	5,0	6,3
Bremen	25,0	26,3	10,0	9,3	13,5	11,0	4,3
Hamburg	27,2	23,5	7,8	10,8	12,2	13,9	4,5
Hessen	30,9	23,5	11,9	11,6	8,1	9,7	4,4
Mecklenburg-Vorpommern	33,1	15,1	18,6	6,2	17,8	4,3	4,9
Niedersachsen	34,9	27,4	9,1	9,3	6,9	8,7	3,6
Nordrhein-Westfalen	32,6	26,0	9,4	13,1	7,5	7,6	3,8
Rheinland-Pfalz	35,9	24,2	11,2	10,4	6,8	7,6	3,9
Saarland	32,4	27,2	10,1	7,6	12,9	6,0	3,9
Sachsen	26,9	10,5	27,0	8,2	16,1	4,6	6,7
Sachsen-Anhalt	30,3	15,2	19,6	7,8	17,8	3,7	5,7
Schleswig-Holstein	34,0	23,3	8,2	12,6	7,3	12,0	2,7
Thüringen	28,8	13,2	22,7	7,8	16,9	4,1	6,5

Kristdemokratiska CDU/CSU, under ledning av Angela Merkel, har som klart största parti av talmannen givits uppgiften att bilda regering. Det näst största partiet, Socialdemokratiska SPD, har dock genom partiledaren Manuela Schwesig gjort klart att de inte vill ingå i en storkoalition med CDU/CSU igen, med hänvisning till partiets tillbakagång under koalitionsåren.^[4] Förhandlingar mellan CDU/CSU och FDP respektive De Gröna pågår.

• Politik i Tyskland

Wikimedia Commons har media som rör Förbundsdagsvalet i Tyskland 2017.

• Bundeswahlleiter
• Bundestagswahl 2017 – Bundeszentrale für politische Bildung