Jordgubbe

Den moderna jordgubben är en hybrid som odlades fram i Bretagne i Frankrike runt 1740-talet. Den är resultatet av en korsning mellan scharlakanssmultron (F. virginiana) från östra Nordamerika, kända för sin smak, och jättesmultron (F. chiloensis)^[1] från Chile och som hämtats av Amédée-François Frézier för sin storlek.^[2] Till sist korsades den framkomna korsningen med parksmultron.^[3] I Sverige introducerades jordgubbar under senare hälften av 1700-talet.

De färdigutvecklade och plockade röda jordgubbarna är fullt ätbara och äts vanligen på sommaren i Skandinavien och Finland. Åtminstone i Sverige är det populärt som självplock, särskilt inför midsommar.^[4][5] Jordgubbsodling i stor skala är en krävande verksamhet både när det gäller teknik och mängden arbetskraft som behövs.^[6]

Världens 10 största jordgubbsproducenter

Rang	Område	Produktion      (ton)	Andel     (%)
1	Kina [7]	&&&&&&&&03113000.&&&&&03 113 000	38,36
2	USA	&&&&&&&&01371573.&&&&&01 371 573	16,90
3	Mexiko	&&&&&&&&&0458972.&&&&&0458 972	5,66
4	Turkiet	&&&&&&&&&0376070.&&&&&0376 070	4,63
5	Spanien	&&&&&&&&&0291870.&&&&&0291 870	3,60
6	Egypten	&&&&&&&&&0283471.&&&&&0283 471	3,49
7	Sydkorea	&&&&&&&&&0209901.&&&&&0209 901	2,59
8	Polen	&&&&&&&&&0202511.&&&&&0202 511	2,50
9	Ryssland	&&&&&&&&&0189000.&&&&&0189 000	2,33
10	Tyskland	&&&&&&&&&0168791.&&&&&0168 791	2,08
Total världsproduktion		&&&&&&&&08114373.&&&&&08 114 373	100,00
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2014.[8]

Vitaminer

Jordgubbar innehåller förhållandevis mycket C-vitamin, till och med mer än vad apelsin gör (52 mg/100 g^[9]). I jordgubbar mättes halten C-vitamin av svenska Livsmedelsverket 2011 till 61 mg per 100 g, vilket var mindre är svarta och röda vinbär men mer än exempelvis vita vinbär och krusbär.^[10]

Förvaring

Efter plockning håller jordgubbarna bäst om de förvaras svalt. Vid kylförvaring har svenska jordgubbar en hållbarhetstid på cirka 5 dagar, medan jordgubbar från andra länder har en hållbarhetstid på cirka 10 dagar.^[11]

Vid frysförvaring bör jordgubbarna lättsockras för bäst smak och hållbarhet. Bärfrämjandet rekommenderar även att jordgubbarna skivas först. Hållbarhetstiden i frys är cirka 3–4 månader för osockrade och cirka 12 månader för sockrade. Jordgubbarna kan ändra struktur efter frysning, så frysta jordgubbar lämpar sig därför mindre bra för garnering.^[12]

Prissättning, vikt och volym

Jordgubbar säljs oftast efter förpackningens nettovikt i kg.

Jordgubbars skrymdensitet är cirka 0,5 kg/liter. I Sverige förpackas jordgubbar vanligtvis i lådor som rymmer 1 liter. Därmed väger varje låda cirka 0,5 kg.

Servering

För bästa smakupplevelse bör jordgubbar serveras rumstempererade.^[13]

När jordgubbar introducerades i Sverige på slutet av 1700-talet kallades de ananassmultron på grund av sitt latinska namn (F. ananassa) (jämför ananasgubbe).^[14]

Ordet "jordgubbe" är belagt i svenska språket sedan 1638^[15] och användes tidigare för parksmultron, men allteftersom den moderna jordgubben ersatte parksmultronet i odlingar så övertog den parksmultronets gamla namn. "Gubbe" är från början dialektalt och betyder liten klump.

Några populära sorter bland yrkesmässiga jordgubbsodlare i Sverige, med ursprungsland och ursprungsår, samt ungefärligt mognadsdatum i mellersta Sverige. I södra Sverige mognar de vanligen en vecka tidigare än angivna dagar och i norra Sverige 14-30 dagar senare.

Tidiga sorter

• Zephyr (Danmark 1965) 20–25 juni, bra härdighet och avkastning, kan odlas i hela Sverige. Bärvikt 7–15 gram. Stora bär i början, som dock minskar snabbt. Var tidigare den vanligaste jordgubben för färskvarumarknaden, men har nu nästan försvunnit på grund av dålig hållbarhet.
• Honeoye (USA 1979) 23–28 juni. Bärvikt 12-16 gram. Omtyckt bland odlare för sin tålighet, men inte så omtyckt bland konsumenterna på grund av att den ofta har en vattnig eller syrlig smak. Idag den helt dominerande sorten bland de tidiga jordgubbarna.
• Kent (Kanada 1981) 24–30 juni, god härdighet och avkastning. Bärvikt 12-19 gram. Jämn och god bärstorlek i hela odlingsperioden.

Medeltidiga sorter

• Korona (Holland 1978) 1–10 juli. Bärvikt 12-18 gram. Den vanligaste sorten i Sverige i dag. Härdigheten är relativt god, så den är populär i norra Sverige.
• Lina (Sverige 1986) 4–14 juli. Bärvikt 8-12 gram. Passar bäst för hemträdgården.
• Senga Sengana (Tyskland 1954) 4–14 juli. Bärvikt 8-12 gram. Var förr den vanligaste jordgubbssorten i Sverige för tio år sedan, men har nu nästan försvunnit på grund av dålig hållbarhet.
• Elsanta (Holland 1981) 1–10 juli. Bärvikt 12-18 gram. Den vanligaste sorten på kontinenten och i Storbritannien. Kräver skyddade lägen i Sverige.
• Polka (Holland 1987) 1–10 juli. Odlas mest för lokal försäljning och självplock. En av de vanligaste sorterna idag.

Sena sorter

• Bounty (Kanada 1972) 7–17 juli. Bärvikt 12-16 gram. Ganska härdig. Odlas mest för närmarknad och självplock.
• Dania (Danmark 1982) 10–20 juli. Bärvikt 12-18 gram. Relativt härdig och odlas även i norra Sverige.
• Pegasus (England 1990) 7–17 juli. Bärvikt 12-16 gram. Kräver varma och skyddade lägen i Sverige.

• Ananasgubbe
• Smulgubbe

Noter

Källor

• Programmet för odlad mångfald: Jordgubbens tillblivelse
• Naturhistoriska riksmuseet: Den virtuella floran: Jordgubbe (1997)
• Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala: Jordgubbssorter för svenska förhållanden (1996)
• Ewerman: Svenska jordgubbar till midsommar? (2004)
• Dagens Nyheter: Hållbarhet går före smak för jordgubbsodlarna (2008)

• Wiktionary har ett uppslag om jordgubbe.
  Ordbok
• Wikimedia Commons har media som rör Jordgubbe.
  Bilder & media
• Jordgubbe på livsmedelsdatabasen Fineli