Malajo-polynesiska språk

Malajo-polynesiska språk är en språkgrupp inom de austronesiska språken som innefattar minst 351 miljoner talare. Språkgruppen är mycket utbredd bland öarna i Sydostasien och i Stilla havet, med några språk talade i Asien samt i Afrika (malagassiska talas på Madagaskar).

Det råder ingen konsensus om hur undergrupperna inom de malajo-polynesiska språken ska se ut. Relativt okontroversiellt är att samla de central-östliga malajo-polynesiska språken i en kategori. Övriga språk, tillhörande de Borneo-filippinska och Sunda-sulawesiska grenarna, grupperas ibland tillsammans som västliga malajo-polynesiska språk, men man kan även ibland finna Sunda-sulawesiska och central-östliga språk grupperade tillsammans som kärn-malajo-polynesiska språk. Här används den västliga -- central-östra klassificeringen.

Västliga

De västliga malajo-polynesiska språken har omkring 350 miljoner talare och inkluderar språk som bahasa indonesia och javanesiska i Indonesien, samt tagalog, waray-waray och cebuano i Filippinerna, samt malajiska och många fler. Gruppen delas in i två grenar, Borneo-filippinska språk och Sunda-Sulawesi-språk.

Central-östliga

De central-östliga malajo-polynesiska språken delas in i två undergrupper; den centrala och den östliga. Den östliga dominerar Oceanien och har ungefär en miljon talare allt som allt. Två välkända grupper är polynesiska språk och mikronesiska språk. Mikronesiskan inkluderar språken som talas av de infödda på Mikronesien samt Nauru och Kiribati. Polynesiska språk inkluderar hawaiiska, maori, samoanska, tahitiska, tonganska samt tuvaluanska.

Tabell med jämförelser mellan olika malajopolynesiska språk

(översatt från franska wiki http://fr.wikipedia.org/w/index.php?title=Langues_malayo-polyn%C3%A9siennes&oldid=34801987

**Exempel på basvokabulär i några malajopolynesiska språk**
Svenska	Malagassiska (Madagaskar)	Ma'anyan (Indonesien)	malajiska (Indonesien, Malaysia)	Gammal-javanesiska (Indonesien)	Cebuano/visayan (Filippinerna)	Tagalog (Filippinerna)	Futuna (Polynesien)	Gemensamt protospråk
Ett	isa, iray	isa, erai	satu	-sa, tunggal	usa	isa	tasi	esa, isa
Två	roa	rueh	dua	rwa, ro	duha	dalawa	rua	*duha
Tre	telo	telu	tiga	telu	tulo	tatlo	tolu, toru	*telu
Jag, min	(iz)aho, -ko	aku, -ku	aku, -ku	ako, -ko	ako, -ko-	akô, akin	au, avau, -ku	*i-aku
Du, din	ianao, -nao	hanyu, -nyu	engkau, -kau	ko, ngko, kowe	ikaw, -kaw	ikaw, iyo	akoe, kee	*i-kahu
Han	izy, -ny	hanye, -nye	ia, dia, -nya	sira	siya	siya, niya	o-ia, ia	*si-ia
Himmel	lanitra	langit	langit	langit	langit	langit	rangi	*langit
Måne, månad	volana	wulan	bulan	wulan	bulan	buwan	mirama	*bulan
Sol	masoandro	mateandrau	matahari	ari	adlaw	arâw	la	*ha(n)daw
Dag	andro	andrau	hari	dina	adlaw	araw	ao, aso	*qalejaw
Natt	alina	(ka)malem	malam	wengi	gab’i	gabi	bo, poo’uli	*bengi
År	taona	taun	tahun	tahun	tu'ig	taôn	tau	*taqun
Jord	tany	tane	tanah	tanah	yuta	lupa	kere, kele	tanaq, taneq
Vatten, (sjö)	rano, (farihy)	ranu, (danaw)	air, (danau)	wway, (ranu)	tubig, (lanaw)	tubig, (ilog)	wvai, (namo)	danum,(wai)
Regn	orana	uran	hujan	udan	ulan	ùlan	ua	*quzan
Sten	vato	watu	batu	watu	bato	batô	fatu	*batu
Eld	afo	apuy	api	apuy	kalayo	apôy	afi	*hapuy
Skog	hazo, -kazo, ala	kakaw, jumpun	kayu, hutan	alas	lasang	kahôy, gubat	la’au, 'ara	kayuh, alas
Blad	ravina	rawen	daun	ron	dahon	dahon	rau, lau	*dahun
Frukt	voa	wua	buah	wwah	bunga	bûnga	fua	*buaq
Corde	tady	tadi	tali	tali	pisi	lubid	taula, vava	*talih
Fågel	vorona	wurung	burung	manuk	langgam	ibon	manu	*manuk
Namn	anarana	ngaran	(nama) ngaran	jeneng	ngalan	pangalan	ingoa	*ngayan
Människa	olona	ulun	orang, (ulun)	uwong	tawo	taò	tangata	*tau
Man	(lehi)lahy	upu	laki-laki	lanang	lalaki	lalake	tane	*laki
Kvinna	(vehi)vavy	wawey	bini (épouse)	wadon, wedok	babaye	babae	fafine	*bahi
Barn	(z)anaka, zaza	ia	anak	anak	bata	batà	tama	*anak
Huvud	loha	ulu'	hulu	hulu	ulo	ulô	uru, ulu	*qulu
Hår	volo	wulu	bulu	bulu	buhôk	balahibo, buhok	fulu, furu	*buhek
Skinn	hoditra	kudit	kulit	kulit	panit	balât	kili, kiri	*kulit
Hus	trano, (levo), vala	lewu	balai (pavillon)	bale	balay	bahay	fale	humaq,balay
Toiture	tafo	hapau	atap	atep	atup	bùbông	ato, inaki	*qatep
Väg	lalana	lalan	jalan	dalan	dalan	daân	ala, retu	*zalan
Äta	(mi)hinana, homana	kuman	makan	mangan	mokaon	kàin	kai, omaki	*kaen
Dricka	misotro, (minona)	ngo’ot	minum	ngombe	moinum	inòm	inu	*inum
Cuire	(ma)handro	nandruk	(me)masak	masak	(mag)luto	lutò	hkavi	tanek,zakan
Griller	(mi)tono	nutung	(mem)bakar	tunu	sunugon	ihaw	tungia, tutu	*tunu
Sova	(ma)tory, mandry	mandre	tidur	turu	katurog	tulog	moe, moerua	*tidu(r)
Leva, levande	velona	belum	hidup	urip	mabuhi	mabuhay, buhay	mouri	*ma-hudip
Dö, död	maty	matey	mati	mati	mamatay	mamatay, patay	mate	*matay
Döda	mamono	manuh	(mem)bunuh	mateni	mopatay	pumatay	jiaka mate	*bunuq
Varm	(ma)fana	malaing	panas	mapanas	init, alimuot	init, banas	mafana	*ma-panas
Vit	fotsy	mahilak	putih	putih	buti	pùti	hkengo, tea	*ma-putiq
Svart	mainty	maintem	hitam	ireng	itum	itim	uli, uri	*ma-qitem
Ny	vao	wa’u	baru	anyar	bag'ô	bago	fou	*ma-baqu
Det här, det där	ity, iny, iry	iti, iru	ini, itu	iki, iku	kini, kana	ito, èto	tenei, tena	i-ni, i-na