Ryssar

östslaviskt folk
För information om anabola steroider, se ryssfemma. För information om pyroteknik, se smällare. För information om kolmått, se ryss (kolmått).

Ryssar (ryska: Русские/Russkije) är ett östslaviskt folk som har ryska som modersmål. Dessa lever främst i Ryssland, men även i angränsande länder i forna Sovjetunionen, såsom Estland, Lettland, Litauen, Moldavien, Ukraina och Belarus.

Ryssar
Русские
Russkije
Antal sammanlagt
135 miljoner[1]
Regioner med betydande antal
Ryssland Ryssland 117 319 000
Ukraina Ukraina7 170 000
Kazakstan Kazakstan3 512 925
Tyskland Tyskland3 500 000
Språk

Ryska

Religion

Rysk-ortodoxa kyrkan

Självbenämning

Ryssar kallar sig själva russkije (русские). Namnet är känt åtminstone sedan tusen år. Ordet har sitt ursprung i ruser, det folkslag som grundade Kievrus. Det namnet kommer från Ruotsi, det finska ordet för Sverige, i sin tur från fornnordiskans Roþrslandi, det gamla namnet för Roslagen.[2][3]

Etymologin har alltid varit politiskt känslig.[4] Den så kallade ”nordiska” versionen ovan har kontrasterats mot den ”slaviska” versionen i vilken namnet anknyter till ett ord som stod för ”björn” i fornslaviska. Russkije kan anknytas till Dneprs biflods Ros namn (man bör dock minnas att det finns många andra geografiska företeelser i Europa med liknande namn).

Under 1500- och 1600-talen började tre större dialekter urskilja sig ur det gammalryska språket: ukrainska ("lillryska"), belarusiska och storryska, eller egentlig ryska. Dagens ryssar är huvudsakligen ättlingar till så kallade ”storryssar”. Orden "lillryssar" och "storryssar" är inte gångbara idag.

Idag använder ryssarna ordet russkije bara för att beteckna dagens etniska ryssar eller i historiskt sammanhang. När man talar om Rysslands befolkning överhuvudtaget, använder man ordet rossijane (россияне), "ryssländare".

Ryska namn

Detta avsnitt är en sammanfattning av Ryska namn.

Många nutida populära ryska förnamn är av icke-slaviskt ursprung. Till exempel är förnamnen Michail samt de ”klassiska ryska” förnamnen Ivan och Marija av judiskt ursprung, Aleksandr, Jevgenij, Vasilij, Jelena och Jekaterina av grekiskt, Maksim och Marina av latinskt, Igor och Uleb av skandinaviskt (av Guðleifr/Guðlefr respektive Helga). Slaviska är namn som slutar på mir/měr (Ostromir, Tikhomir, Vladimir), *voldъ (Vsevolod, Rogvolod), *slavъ (Vladislav, Dobroslav). Namnen Oleg, Olga, Boris[5], Gleb anses också vara slaviska av vissa filologer.[6]

Flera ryska efternamn slutar med -ov, -ev, -in, eller, -ova, -eva, -ina hos kvinnor. Dessa ändelser kan tolkas som (ålderdomliga) genitivändelser. Ändelsen -nko eller -ko, som är mer typisk för ukrainare, är också vanlig. Ändelsen -nkov (-nkova) är oftast bara en ryssifiering av ett efternamn som slutar med -nko. Övriga typiska ändelser förekommer relativt sällan och är följande: -uk/-juk (mer typisk för ukrainare), -ak/-jak, -un, -ets, -skij (-skaja) (förekommer hos alla slaver, särskilt polackerna men då som - ski (ska)), -ij, -itj (mer typisk för belarusier). De tio ryska efternamn som är vanligast förekommande är följande:[7] Smirnov (av ryska смирный, "lugn", "spak"), Ivanov, Kuznetsov (av ryskt кузнец, "smed"), Popov (av поп, "rysk ortodox präst"), Sokolov (av сокол, "falk"), Lebedev (av лебедь, "svan"), Kozlov (av ”козёл”, "getabock"), Novikov (av новый, "ny"), Morozov (av мороз, "frost"), Petrov.

Ett fullt ryskt namn (liksom ett belarusiskt eller ukrainskt) innehåller även personens faders förnamn. Detta kallas fadersnamn (отчество, ottjestvo) och slutar med -evitj/-ovitj, samt, -evna/-ovna i de kvinnliga namnen (dessa ändelser kan även uppfattas som genitiv av faderns förnamn). Till exempel är Rysslands presidents, under perioden 2012-2020, fulla namn Dmitrij Anatoljevitj Medvedev, vilket innebär att hans fader hette Anatolij. Vill man tilltala någon artigt, använder man den tilltalades förnamn plus fadersnamn.

Kultur

Huvudartikel: Rysk kultur

Litteratur

Detta avsnitt är en sammanfattning av Ryskspråkig litteratur.

Bland framträdande ryska författare märks Ivan Turgenjev, Fjodor Dostojevskij och Leo Tolstoj, som uppmärksammats internationellt.

Pusjkin (1799–1837)Lermontov (1814–1841)Turgenjev (1818–1883)Dostojevskij (1821–1881)Tolstoj (1828–1910)Tjechov (1860–1904)Bulgakov (1891–1940)Achmatova (1889–1966)

Antal ryssar i världen och Ryssland

Ryssar utgör cirka 140 miljoner människor och är därigenom den största slaviska folkgruppen.

Ryssland

I Ryssland utgör ryssarna 79,8 procent av befolkningen. Andelen ryssar i landets federationssubjekt varierar enligt följande:[8]

FederationssubjektAndel ryssar
Vologda oblast96,56 %
Tambov oblast96,47 %
Brjansk oblast96,34 %
Kursk oblast95,87 %
Lipetsk oblast95,83 %
Kostroma oblast95,58 %
Orjol oblast95,32 %
Archangelsk oblast95,21 %
Tula oblast95,21 %
Jaroslavl oblast95,15 %
Nizjnij Novgorod oblast94,96 %
Vladimir oblast94,74 %
Rjazan oblast94,59 %
Pskov oblast94,25 %
Voronezj oblast94,14 %
Novgorod oblast93,92 %
Ivanovo oblast93,69 %
Kaluga oblast93,47 %
Tjita oblast93,45 %
Smolensk oblast93,38 %
Novosibirsk oblast93,01 %
Belgorod oblast92,88 %
Tver oblast92,49 %
Amur oblast92,04 %
Altaj kraj91,97 %
Kemerovo oblast91,92 %
Irkutsk oblast91,84 %
Kurgan oblast91,47 %
Moskva oblast91,00 %
Tomsk oblast90,84 %
Kirov oblast90,82 %
Judiska autonoma oblastet89,93%
Primorje kraj89,89 %
Chabarovsk kraj89,82 %
Leningrad oblast89,58 %
Rostov oblast89,35 %
Sverdlovsk oblast89,23 %
Krasnojarsk kraj88,95 %
Volgograd oblast88,89 %
Krasnodar kraj86,56 %
Penza oblast86,35 %
Saratov oblast85,94 %
Murmansk oblast85,25 %
Perm kraj85,18 %
Moskva84,83 %
Sankt Petersburg84,73 %
Sachalin oblast84,28 %
Samara oblast83,6 %
Omsk oblast83,47 %
Kamtjatka oblast83,14 %
Tiumen oblast82,38 %
Kaliningrad oblast82,37 %
Tjeljabinsk oblast82,31 %
Stavropol kraj81,6 %
Chakassien80,28 %
Magadan oblast80,18 %
Karelska republiken76,64 %
Orenburg oblast73,94 %
Uljanovsk oblast72,65 %
Astrachan oblast69,69 %
Burjatien67,82 %
Chantien-Mansien66,06 %
Adygeiska republiken64,48 %
Dolgano-Nentsien62,44 %
Mordvinien60,84 %
Udmurtien60,12 %
Komi59,59 %
Jamalo-Nentsien58,85 %
Altajrepubliken57,41 %
Ust-Ordynska Burjatien54,42 %
Tjuktjien51,87 %
Korjakien50,56 %
Marij El47,46 %
Jakutien41,15 %
Tatarstan39,49 %
Basjkirien36,32 %
Aginska Burjatien35,13 %
Karatjajen-Tjerkessien33,65 %
Kalmuckien33,55 %
Tjuvasjien26,53 %
Kabardinien-Balkarien25,14 %
Nordossetien23,19 %
Tuva20,11 %
Dagestan4,69 %
Tjetjenien3,68 %
Ingusjien1,19 %

Världen

LandAntal ryssar
 Ryssland115 889 000 (folkräkning 2002) [9]
 Ukraina8 334 000 (folkräkning 2001) [10]
 Kazakstan4 480 000 (folkräkning 1999)[11]
 Belarus1 200 000 [12]
 USA700 000
 Lettland616 840[13]
 Uzbekistan620 000[14]
 Kirgizistan500 000[14]
 Estland342 000[15]
 Kanada337 960
 Litauen278 000 [16]
 Moldavien259 000 [17]
 Brasilien200 000[18]
 Tyskland178 600 [19]
 Azerbajdzjan144 000 [20]
 Turkmenistan142 000 [14]
 Frankrike115 000
 Tadzjikistan79 000 [21]
 Georgien70 000 [22]
 Australien60 200 [23]
 Rumänien30 000 [24]
 Finland20 000 [25]
 Turkiet20 000
 Kina15 609 (folkräkning 2000)

Ryssar räknas som ett av Kinas 56 officiella minoritetsfolk.

Se även

Referenser

Noter