Ékuador

Ékuador, resmina Républik Ékuador (basa Spanyol: República del Ecuador; dilapalkeun: [re̞ˈpuβlika ðe̞l e̞kwaˈðo̞r], nu bisa ditajamahkeun harpiahna salaku Républik Ékuator) nyaéta hiji républik démokratik répréséntatif di Amérika Kidul, wawatesan jeung Kolombia di kalér, Peru di wétan jeung kidul, sarta Samudra Pasifik di kulon. Nagara ieu mangrupa 1 ti 2 nagara di Amérika Kidul, nu lianna nyaéta Chili, nu teu wawatesan jeung Brasil. Nagara ieu ngawengku ogé Kapuloan Galápagos di Samudra Pasifik, kira-kira 1,000 kilometres (620 mi) kuloneun daratan utamana.

República del Ecuador
Républik Ékuador
Bandéra Ékuador Lambang Ékuador
Motto
"Dios, patria y libertad"
"Pro Deo, Patria et Libertate"
Lagu
Salve, Oh Patria
Location of Ékuador
Location of Ékuador
Ibu kotaQuito
(with Galápagos)) 00°9′S 78°21′W
Kota panggedéna Guayaquil
Basa resmi Basa Spanyol[1]
Démonim Ecuadorian
Ecuadorean[2]
Pamaréntah Républik kahijian présidénsial
 -  Présidén Daniel Noboa
 -  Wakil Présidén Verónica Abad Rojas
 -  Présidén Majelis Nasional Henry Kronfle
Kamerdikaan
 -  Didéklarasikeun 10 Agustus 1809 
 -  ti Spanyol 24 Méi 1822 
 -  ti Gran Colombia 13 Méi 1830 
 -  Diakuan ku Spanyol 16 Pébruari 1830 
Aréa
 -  Total 272.046 (with Galápagos) km² (ka-75)
109.483 mil² 
 -  Cai (%) 5
Populasi
 -  Perkiraan  2011 15.007.343[1] (ka-65)
 -  Sénsus 2010 14.306.876[3] 
 -  Kapadetan 53,8 /km² (ka-151)
139,4 /mil²
GDP (PPP) Perkiraan 2011
 -  Total $119,963 milyar[4] 
 -  Per kapita $8.327[4] (ka-92)
GDP (nominal) Perkiraan 2011
 -  Total $64.831 milyar[4] (ka-65)
 -  Per kapita $4.921[4] (ka-98)
Gini? (2009) 49[5] (luhur
HDI (2011) 0,720[6] (luhur) (ka-83)
Mata uang Dolar AS2 (USD)
Zona wanci ECT, GALT (UTC−5, −6)
TLD Internét .ec
Kode telepon +593
1 Quechua jeung basa Amerindian dipaké ku komunitas pribumi.
2 Sucre nepi ka 2000, dimiluan ku dolar AS jeung koin centavo Ékuador

Babagian administratif

Artikel utama: Propinsi di Ékuador, Kanton di Ékuador

Ékuador dibagi kana 24 propinsi (basa Spanyol: provincias), masing-masing jeung ibu kota administratifna sosorangan:

Peta Ékuador
Babagian administratif Ékuador
PropinsiLega (km²)Populasi (2010)[7]Ibu kota
1Azuay8.639702.893Cuenca
2Bolivar3.254182.744Guaranda
3Cañar3.908223.463Azogues
4Carchi3.699165.659Tulcan
5Chimborazo5.287452.352Riobamba
6Cotopaxi6.569406.798Latacunga
7El Oro5.988588.546Machala
8Esmeraldas15.216520.711Esmeraldas
9Galápagos8.01022.770Puerto Baquerizo Moreno
10Guayas17.1393.573.003Guayaquil
11Imbabura4.599400.359Ibarra
12Loja11.027446.743Loja
13Los Rios6.254765.274Babahoyo
14Manabi18.4001.345.779Portoviejo
15Morona Santiago25.690147.886Macas
16Napo13.271104.047Tena
17Orellana20.773137.848Puerto Francisco de Orellana
18Pastaza29.52084.329Puyo
19Pichincha9.4942.570.201Quito
20Santa Elena3.763301.168Santa Elena
21Santo Domingo de los Tsachilas3.857365.965Santo Domingo
22Sucumbios18.612174.522Nueva Loja
23Tungurahua3.334500.775Ambato
24Zamora Chinchipe10.55691.219Zamora

Propinsi-propinsina teras dibagi kana kanton, nu salajengna dibagi kana kagaréjaan (parroquias).

Tempo ogé

  • Ingapirca
  • Daptar inohong Ékuador
  • Daptar gunung di Ékuador
  • Daptar taman nasional di Ékuador
  • Puñay
  • Simbol nasional Ékuador

Rujukan

Bacaan salajengna

  • Ades, H. and Graham, M. (2010) The Rough Guide to Ecuador, Rough Guides
  • Becker, M. (2008) Indians and Leftists in the Making of Ecuador's Modern Indigenous Movements, Duke University Press Books
  • Becker, M. and Clark, A. K. (2007) Highland Indians and the State in Modern Ecuador, University of Pittsburgh Press
  • Blakenship, J. (2005) Cañar: A Year in the Highlands of Ecuador, University of Texas Press
  • Brown, J. and Smith, J. (2009) Moon Guidebook: Ecuador and the Galápagos Islands, Avalon Travel Publishing
  • Crowder, N. (2009) Culture Shock! Ecuador: A Survival Guide to Customs and Etiquette, Marshall Cavendish Corporation
  • Gerlach, A. (2003) Indians, Oil, and Politics: A Recent History of Ecuador, SR Books
  • Handelsman, M. H. (2008) Culture and Customs of Ecuador, Greenwood
  • Hurtado, O. (2010) Portrait of a Nation: Culture and Progress in Ecuador, Madison Books
  • O'Connor, E. (2007) Gender, Indian, Nation: The Contradictions of Making Ecuador, 1830–1925, University of Arizona Press
  • Pinéo, R. (2007) Ecuador and the United States: Useful Strangers, University of Géorgia Press
  • Roos, W. and Van Renterghem, O. (2000) Ecuador in Focus: A Guide to the People, Politics, and Culture, Latin America Buréau
  • Sawyer, S. (2004) Crude Chronicles: Indigenous Politics, Multinational Oil, and Neoliberalism in Ecuador, Duke University Press Books
  • Striffler, S. (2001) In the Shadows of State and Capital: The United Fruit Company, Popular Struggle, and Agrarian Restructuring in Ecuador – 1900–1995, Duke University Press Books
  • Torre, C. de la and Striffler, S. (2008) The Ecuador Reader: History, Culture, Politics, Duke University Press Books
  • Various (2010) Insight Guidebook: Ecuador & Galápagos, Insight Guides
  • Various (2009) Lonely Planet Guide: Ecuador & the Galápagos Islands, Lonely Planet
  • Whitten, N. E. (2011) Histories of the Present: People and Power in Ecuador, University of Illinois Press
  • Whitten, N. E. (2003) Millennial Ecuador: Critical Essays on Cultural Transformations and Social Dynamics, University Of Iowa Press

Tumbu kaluar

Pék paluruh émbaran nu leuwih loba ngeunaan Ékuador ku jalan nyungsi proyék sabaraya Wikipédia
Définisi kamus ti Wiktionary
Buku téks ti Wikibooks
Cutatan ti Wikiquote
Téks sumber ti Wikisource
Gambar jeung média ti Commons
Warta ti Wikinews
Sumber pangajaran ti Wikiversity

   Tempo ogé Ékuador di Wikivoyage

    • Poema 'La Batalla del Pichincha'. [1] Archived 2011-07-13 di Wayback Machine

    Citakan:Ecuador topics