Süüdsudaan

Tekst üüb Öömrang


A Süüdsudaan (ingelsk South Sudan, amtelk Republic of South Sudan (RoSS);[6] sjiisk Republik Südsudan) as en stoot uun Afrikoo. Hi as a 9. Jüüle 2011 suwereen wurden faan a Sudaan;[7]

Republic of South Sudan (ingelsk)

Republiik faan Süüdsudaan

Flagge des Südsudan
Flagge des Südsudan
Wappen des Südsudan
Wappen des Südsudan
FlagWoopen
Woolspröök: „Justice, Liberty, Prosperity“

(ingelsk: „Rocht, Freihaid, Rünjhaid“)

Amtelk spriakIngelsk; aal jo ööder spriaken faan't lun tääl üs natsjunaalspriaken[1]
HoodstäädJuba (ploonet: Ramciel)[2]
StootsfuremBundesrepubliik
RegiarangsfuremPresidentiel Regierangssüsteem
Stootsbaas an RegiarangsbaasPresident Salva Kiir Mayardit
Grate619.745 km²
Iinwenern8,27 miljuunen. (efter fulkstäälang faan 2008[3])
Iinwenern per km²13,33 Iinw./km²
BIPünbekäänd
HDIünbekäänd
MüntPünj faan Süüdsudaan
Grünjlaanj6. Janewoore 2005 üs autonoom regiuun
Suwereniteetfaan a Sudaan di 9. Jüüle 2011
NatsionaalhümneSouth Sudan Oyee!
Natsionaalfeierdai9. Jüüle (Suwereniteet)
TidjsoonUTC+3
AutokääntiakenSSD
TLD.ss[4]
Tilefoonföörwool+211[5]


Grensen faan det nei lun. Am Abyei uun't nuurden an Ilemi uun't uasten woort noch streden.

Iindialang

A bundesstooten faan 2011-2015 wiar:

BundeslunIinwenern
(Zensus 2008)
Hoodstääd
Central Equatoria1.103.592Juba
Eastern Equatoria906.126Torit
Jonglei1.358.602Bor
Lakes695.730Rumbek
Northern Bahr el Ghazal720.898Aweil
Unity/Western Upper Nile585.801Bentiu
Upper Nile964.353Malakal
Warrap972.928Kwajok
Western Bahr el Ghazal333.431Wau
Western Equatoria619.029Yambio

Sant 2020 hää det lun 10 bundesstooten an 3 aparte regiuunen.

Histoorisk prowinsen:
  Bahr el Ghazal
  Equatoria
  Greater Upper Nile

Kwelen

Luke uk diar

 Commons: Süüdsudaan – Saamlang faan bilen of filmer

7° N, 30° O

🔥 Top keywords: