Sorbiske språk

Sorbiske språk (historisk også vendisk, vendiske språk) er to språk, oversorbisk og nedersorbisk, som høyrer til dei vestslaviske språka[2].

Sorbiske språk
Klassifisering:Indoeuropeisk
Slavisk
Vestslavisk[1]
Sorbisk
Skriftsystem:Det latinske alfabetet
Utbreiinga av sorbisk i Tyskland.

I grenseområdet mellom dei to er det mange overgangsdialektar.

Sorbisk språkhistorie

Tospråkleg tittelblad på den første oversorbiske bibelen

Grammatikk

Sorbisk har sju kasus:

  1. Nominativ
  2. Genitiv
  3. Dativ
  4. Akkusativ
  5. Instrumentalis
  6. Lokativ
  7. Vokativ
Kasusnan
Vater
štom
Baum
bom
Baum
wokno
Fenster
 Oversorb.Nedersorb.Oversorb.Nedersorb.Oversorb.Nedersorb.
Nom.nannanštombomwoknowokno
Gen.nanananaštomabomawoknawokna
Dat.nanejnanojuštomejbomojuwoknuwoknoju, woknu
Akk.nanananaštombomwoknowokno
Instr.z nanomz nanomze štomomz bomomz woknomz woknom
Lok.wo nanjewó nanjena štomjena bomjena woknjena woknje
Vok.nano-štomo---
Kasusramjo
Schulter
ramje
Schulter, Achsel
žona
Frau
žeńska
Frau, Weib
ruka
Hand
 Oversorb.Nedersorb.Oversorb.Nedersorb.Oversorb.Nedersorb.
Nom.ramjoramježonažeńskaruka
Gen.ramjenjaramjenjažonyžeńskejeruki
Dat.ramjenjuramjenjeju, ramjenjužonježeńskejruce
Akk.ramjoramježonužeńskuruku
Instr.z ramjenjomz ramjenimze žonuze žeńskejuz ruku
Lok.wo ramjenjuwó ramjenjuwo žonjewó žeńskejw ruce


Vokativ finst i nedersorbisk berre i faste uttrykk.

Sorbisk har ikkje berre Singularis og Pluralis, men også Dualis (=total).

Singularis: ruka („Hand“)

Dualis: ruce („To hender“)

Pluralis: ruki („Fleire enn to hender“)


Språksamanlikning

NorskTsjekkiskOversorbiskNedersorbiskPolskPolabisk
menneskečlověkčłowjekcłowjekczłowiekclawak
kveldvečerwječorwjacorwieczórwicer
brorbratrbratrbratšbratbrot
dagdendźeńźeńdzieńdan
handrukarukarukarękaręka
haustpodzimnazymanazymajesieńprenja zaima
snøsníhsněhsněgśniegsneg
somarlétolěćolěśelatoljutü
systersestrasotrasotšasiostrasestra
fiskrybarybarybarybaraibo
fyroheňwoheńwogeńogieńwidin
vatnvodawodawódawodawôda
vindvítrwětrwětšwiatrwjôter
vinterzimazymazymazimazaima

Skilnader mellom dei to skriftspråka

Skilnader i lydverket

For konsonantane
Oversorb.
bcčdfghchjkłmnńp(q)rřsštć(v)w(x)zž
Nedersorb.
bcčćdfghchjkłmnńp(q)rŕsšśt(v)w(x)zžź
Oversorb.Nedersorb.DømeTydingMerknader
hghora – górafjellg > h
– gołubdue
hordy – gjardystolt
– grodborg
kniha – knigłybok
hody – gódyjul
čcčas – castidč > c
čorny – carnysort
čert – cartdjevel
česć – cesćvørdnad
ličba – licbatal
pčołka – pcołkabie
šsštyri – styrifireš > s i nedersorbisk
štwórć – stwjerśfiredel
štwórtka – stwórtkafire
štwórtk – stwórtktorsdag
ćśćeńki – śańkitynn, smalć > ś i nedersorbisk bortsett frå etter frikativar
bić – biśå slå
hić – hyśå gå
puć – puśveg
ćah – śěgtog
ćahnyć – śěgnuśå dra
ćahać – śěgaś
ćim – śimdesto
ćichi – śichystille, rolig
aber: hósć – gósćgjest
źdźeń – źeńdagdź > ź i nedersorbisk bortsett frå etter frikativar
dźesać – źaseśti
hdźe – źokor
– źožkor (rel.)
dźowka – źowkadatter
dźiwy – źiwyvill
dźěło – źěłoarbeid
dźak – źěktakk
hózdź – gózdźspikar
kr, pr, trkš, pš, tškrasny – kšasnyvidunderlegr > š bak ustemde konsonantar etter a, o, u i nedersorbisk
prawy – pšawyrett, riktig
prosba – pšosbaynskjemål
prec – pšecbort
bratr – bratšbror
sotra – sotšasyster
wutroba – wutšobahjarte
trawa – tšawagrass
jutry – jatšypåske
wótry – wótšyskarp
ńj, 'dóńć – dojśå kome til stadesń i oversorbisk
nadeńć – nadejśå finne fram
přeńć – pśejśå krysse over
přińć – pśiśå kome
rozeńć – rozejśå gå kvar sin veg
woteńć – wótejśå gå bort
wuńć – wujśå gå ut
njeńdu – njejdudei går ikkje
Ved vokalar
Monoftongar i oversorbisk
 vornemidtrehinten
oraloral
lukkai [i]y [ɨ]u [u]
ó [ʊ]
halvopene [ɛ] o [ɔ]
open a [a] 
Monoftongar i nedersorbisk
 vornemidtrehinten
oraloral
lukkai [i]y [ɨ]u [u]
halvopene [ɛ]ó [ɨ,ɛ,ʊ]1o [ɔ]
open a [a] 


  • 1 Dei første to variantane er skriftspråkleg. I dialektane finst også [ɔ].
Diftong i begge språka
ě []
Oversorb.Nedersorb.DømeTydingMerknader
'aě, emjaso – měsoFleischaus Ursl. ę
dźak – źěkDank
časty – cestyhäufig
hladać – glědaśsehen, schauen, blicken
dźesać – źaseśzehn
rjad – rědReihe
rjany – rědnyschön
swjatki – swětkiPfingsten
'e'amjeza – mjazaRain'e>'a
čert – cartTeufel
jedyn – jadenein
esać – źaseśzehn
njesć – njasćtragen
pjec – pjacbacken; braten
wjeselo – wjaseleFreude
wjes – wjasDorf
wječor – wjacorAbend
eohdźe – źowoe>o i Nedersorbisk
-će – -śo, -ćo(Ending i 3. person plural)
ćeta – śotaTante
wčera – coragestern
iyhić – hyśgehennedersorbisk runding av i til y bak ž, š, h og c
wužiwar – wužywaŕBenutzer, Anwender
wužiwać – wužywaśbenutzen, anwenden
žiwy – žywylebend(ig)
činić – cyniśmachen, tun
šija – šyjaHals
šiška – šyškaZapfen
o'apos – pjasHundfrå oppr. ь (jfr.: Polsk: ie in pies)
oe – susedNachbare>o i Oversorbisk
so – sesich
won – wenhinaus
ye, ěcyły – cełyganz, gesamt, völlige/ě > y i Oversorbisk etter c, s, d
cyłosć – cełosćGanzheit, Gesamtheit
dyrbjeć – derbiś, derbjeśmüssen, sollen
cypy – cepyDreschflegel
cyn – cenZinn
cyrkej – cerkwjaKirche
dyrić – deriśSchlag/Stoß versetzen
syć – seśNetz
symjo – semjeSamen
łutołsty – tłustydick, starkfrå ьl og ъl etter hard Dental
dołhi – dłujkilang
dołh – długSchuld
stołp – słupSäule
orar (jar nach g/k)hordy – gjardystolzav oppr. ъr
horbaty – gjarbatybucklig
horb – gjarbaBuckel
hordło – gjardłoKropf; Kehle
hornc – gjarncTopf
orarčorny – carnyschwarzav oppr. ьr foran ikkjepalataliserte konsonantar, elles er (in: smjerć – smjerś „Tod“)



Skilnader i deklinasjonen

  • Oversorb. 7 kasus – Nedersorb. 6 kasus
  • Skilnader i kasusreksjon
Oversorb.Nedersorb.Tyding
mam dweju bratrow, dwaj konjejmam dweju bratšowu, kónjowu„ich habe zwei Brüder/Pferde“
mam třoch bratrow, tři konjemam tśoch bratšow, tśich kónjow/kóni„ich habe drei Brüder/Pferde“
mam bratrow, konjemam bratšy/bratšow, kónje„ich habe Brüder/Pferde“
Ulike genus
Oversorb.Nedersorb.TydingKommentar
huso (n)gus (f)Gans
  • f = Femininum
  • m = Maskulinum
  • n = Neutrum
swinjo (n)swinja (f)Schwein
jězor (m)jazoro (n), jazor (m)See
karp (m)karpa (f)Karpfen

Skilnader i konjugasjonen

Oversorb.Nedersorb.Kommentar
Bevart Aorist, ImperfektI skriftspråket
a-, i-, e-Konjugasjono-, a-, i-, j-Konjugasjon1
Verben wie pisać nach der a-Konjugasjon (1. und 2. Person Singular Präsens Indikativ Aktiv: pisam, pisaš)Verben wie pisaś nach der o-Konjugasjon (1. und 2. Person Singular Präsens Indikativ Aktiv: pišom, pišoš)Die nedersorbiske o-Konjugasjon entspricht der e-Konjugasjon des Oversorbisk, mit Ausnahme der Verlagerung einiger Verben wie pisać.
  • 1Dei perfektive verb i a- og i-konjugasjonen dannar i dag som regel presensformene sine som o-konjugasjonen.

Skilnader i ordforråd

Oversorb.Nedersorb.BedeutungKommentar
swobodalichotaFreiheit
swobodnylichyfrei
chěžawjažaHaus
prajićgroniśsagen, sprechengroniś ähnelt Polabischem gornt[1]
patoržicagwězdkaWeihnachtsabend, Heiligabend
zodass
sewjerpódpołnocNordenOversorb. = Tsjekk. sever,
Nedersorb. jfr. Poln. północ
juhpódpołdnjoSüdenOversorb. = Tsjekk. jih,
Nedersorb. jfr. Poln. południe
wuchodpódzajtšoOsten
zapadpódwjacorWesten
wopicanałpaAffeOversorb. = Tsjekk. opice,
Nedersorb. = Poln. małpa
běrnakulkaKartoffel
dyrbjećmusaś, dejaśmüssen, sollenNedersorb. = Tsjekk. muset, Poln. musieć
hačakoals (bei Steigerung)
jarawjelginsehr
całtaguskaBrötchenOversorb. = Alttschech.[2] Arkivert 2006-12-14 ved Wayback Machine.
Nedersorb. = Tsjekk. houska
hajjojaOversorb. = Slowak. hej
Nedersorb. = Tsjekk. jo (dort neben ano)
holcaźowćoMädchenNedersorb. = Poln. dziewczę, dziewczyna, Tsjekk. děvče, holka
štombomBaumNedersorb. aus dem Deutschen: „Baum“/Oversorb. ebenfalls aus dem Deutschen: „Stamm“
porstpalcFingerOversorb. = Tsjekk. prst
Nedersorb. = Poln. palc

Likskapar

Lydlege likskaper

Konsonantparallellar

Ursl.Sorb.DømeTydingSamanlikningKommentar
strtr/tř –
tš/tś
sotra –
sotša
SchwesterPolsk: siostra,
Tsjekkisch: sestra
Tap av s; svært
mange unntak
tradać –
tšadaś
darben,
schmachten
Tsjekkisch: strádat
truhać –
tšugaś
hobeln,
raspeln
Polsk: strugać
Tsjekkisk: struhadlo
„Hobel, Raspel“
truk –
tšuk
SchotePolsk: strąk
třěcha –
tśěcha
(stśěcha)
DachTsjekkisch: střecha
Polsk: strzecha
„Strohdach“
truna –
tšuna
SaiteTsjekkisch, Polsk: struna
trup –
tšup
Grind, SchorfTsjekkisch, Polsk: strup

Vokalparallellar

EndringOversorb.Nedersorb.TydingKommentar
e > owječorwjacorAbendjfr. Rus.: вечер, Tsjekk.: večer
čłoncłonkGlied, Mitgliedjfr. Rus.: член
dalokoweit, fernjfr. Pl.: daleko, Rus.: далеко, Kr.: daleko
wjesoływjasołyfroh, fröhlich, heitervg.: Rus.: весёлый, Kr.: veseo, vesela
pjećorypěśoryfünffachjfr.: Rus.: пятеро, Kr.: petero
pčołapcołaBienejfr.: Rus.: пчела, Kr.: pčela
sotrasotšaSchwesterjfr.: Rus.: сестра, Kr.: sestra
i > yzymazymaWinterjfr. Tsjekk.: zima
nazymanazymaHerbst
kazyćkazyśverderbenjfr.: Pl.: kazić, Tsjekk.: kaziti, Slvk.: kazit'
ǫ > urukaArm, Handjfr.: Pl.: ręka, Kaschub.: rąka
wutrobawutšobaHerzjfr.: Pl.: wątroba „Leber“
mudryklugvlg.: Pl.: mądry
husogusGansjfr.: Pl.: gęś
pucherpuchoŕBlase; Harnblasevlg.: Pl.: pęcherz
pupkNabeljfr.: Pl.: pępek
hubagubaMundjfr.: Pl.: gęba
el > łožłobRinne; Trogjfr.: Slvk.: žleb (žl’ab), Slov.: žleb, Kr.: žlijeb
mlokoMilchjfr.: Tsjekk.: mleko, Kr.: mlijeko
er > re/rě/rje4drjewoHolzjfr.: Kr.: drvo, Pl.: drzewo, Tsch.: dřevo, Slvk.: drevo
ol > ło5złotoGoldjfr.: Pl.: złoto; Tsjekk./Slvk.: zlato, Blg.: злато
słódsłodGeschmack; Süße; Malzjfr.: Pl.: słód; Tsjekk./Slvk.: slad, Kr.: slâd
hłowagłowaKopfjfr.: Pl.: głowa; Tsjekk./Slvk.: hlava, Kr.: gláva
słomaStrohjfr.: Pl.: słoma; Tsjekk.: sláma, Kr.: slama
młodyjungjfr.: Pl.: młody; Tsjekk.: mladý, Kr.: mlad
or > rohródgrodBurg; Schlossjfr.: Pl.: gród; Tsjekk.: hrad, Kr./Slov.: grâd
mrózmrozFrostjfr.: Pl.: mróz; Tsjekk./Slvk.: mráz, Kr.: mraz

Grammatiske likskapar

  • Bevaring av dual
  • Trykk på første staving
  • Vidtgåande overtaking av Genitiv Plural for ulike deklinasjonsklasser i Substantive av -ow

Litteratur

  • Filip Rezak: Deutsch-sorbisches enzyklopädisches Wörterbuch der Oberlausitzer sorbischen Sprache. Fotomechanischer Neudruck der Ausgabe Bautzen 1920, 1. Auflage. Mit einem Vorwort von Konstantin K. Trofimowic. Domowina-Verlag, Bautzen 1987, 1150 S., ISBN 3-7420-0183-3.
  • Bjarnat Rachel: Sorbisch-deutsches und deutsch-sorbisches Ortsnamenverzeichnis der zweisprachigen Kreise. I. Teil: Bezirk Dresden. VEB Domowina, Bautzen 1959, 135 Seiten.
  • Lehrplan für Sorbisch an der Oberschule mit Sorbischunterricht. Ministerrat der Deutschen Demokratischen Republik, Ministerium für Volksbildung. Teil 4/6: Klassen 4–6, Berlin 1972, 93 S.
  • Begegnungssprache Sorbisch. Domowina-Verlag, Bautzen 1999.
  • Tobias Geis, Till Vogt: Sorbisch Wort für Wort. Reise Know-How Verlag Peter Rump, Bielefeld 2007, 190 S., ISBN 978-3-89416-381-5.

Bakgrunnsstoff

Wikipediaoversorbisk

Wikipedianedersorbisk